Ön ligger som en mikroskopisk fläck i Stilla havet. Stränderna är vita, havet är oändligt och öborna dansar för turisterna, de gånger en båt råkar ha vägarna förbi. Det här är det riktiga paradiset – eller? Ön tillhör den brittiska kolonialmakten och trots att brittisk kultur känns mer än avlägsen är det brittisk lag som gäller. Misstankar om sexuella övergrepp leder till att tre brittiska socialarbetare anländer för att utreda förhållandena.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaOlika sorters övergrepp
Öbornas fria inställning till sexualitet varken förskönas eller fördöms i boken. Här finns plats för lust utan skam, men här finns också smutsiga kollektiva hemligheter. Alla samhällen har regler för vad som är acceptabelt och inte – men frågan är om samma regler kan gälla i olika kulturer? Och vem har tolkningsföreträde?
Samtidigt som socialarbetarna utreder de eventuella övergreppen på öns flickor berättar boken om samhällets övergrepp på Stilla havsregionen. För vad är atomsprängningar om inte övergrepp?
Bygger på riktiga händelser
Boken bygger på de händelser som utspelades i den brittiska kolonin Pitcairn Islands, där ett antal män ur öns befolkning 2004 fälldes för sexuella övergrepp. Lotta Lundberg berättar en intressant historia, som ställer fler frågor än vad den ger svar.
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Kors och Tvärs säger:
Tack för tipset – låter intressant. Ha en skön Pingst-helg!
17 maj 2013 — 20:39
admin säger:
Kors och Tvärs, tack detsamma!
17 maj 2013 — 20:46
Ditte säger:
Har läst den och blev först förfärad. Tycker fortfarande att det är kvinnorna/de yngre flickorna som drar det kortaste strået.Sedan tror jag ju aldrig på att ”vi” kan komma och tala om för andra hur man skall göra. Men jag blev beklämd. Stark och mycket tänkvärd läsning tycker jag. Och visst är frågorna fler än svaren.
Absolut läsvärd!
17 maj 2013 — 22:16
admin säger:
Ditte, visst är det kvinnorna som råkar mest illa ut… som i många kulturer kanske tyvärr. Det tycker jag absolut inte att man ska försvara. Men frågan är ju på vilket sätt man kan komma in utifrån. Här försöker man stävja en sorts övergrepp, och så gör man kanske andra sorters övergrepp själv… Jag tyckte att det beskrevs på ett bra sätt, utan att förenklas, i boken.
18 maj 2013 — 8:01
Milton Sullivan säger:
– De tror att de kan styra sig själva och skapa sina egna beteenderegler. Människor utanför ön vet inte hur det är där. De säger att det är en del av den polynesiska kulturen men vi pratar inte om lite sex med minderåriga, vi pratar om systematiska och extremt allvarliga övergrepp mot barn, sade han.
19 maj 2013 — 23:10