Bara en av tre svenskar tackar ja till drömjobbet, om det erbjuds utomlands. Detta kan man läsa i Metro idag, och det gör oss till en av de mest hemkära nationerna i världen. Bara danskar, tjecker och amerikaner är ännu mer obenägna att flytta utomlands.
Varför tar vi inte chansen?
Att få ett bra jobb i en annan del av världen måste väl vara en fantastisk möjlighet att lära sig mer om andra kulturer och få en intressant upplevelse på köpet? Vad är det som gör att svenskar inte tar chansen? Är vi för fega?
Läs mer: Det här med att samla på sig modet att flytta utomlands
Svenska 
Deutsch
BP säger:
Det finns ju inget lagom utomlands;-)
Det kanske vi är, fega alltså. Personligen har jag jobbat i olika länder, så jog tog chansen när den bjöds. Det har jag aldrig ångrat!
28 augusti 2013 — 16:06
Anna i Qatar säger:
Det är det bästa och roligaste som hänt mig. Och nu har ju Ikea öppnat. Får man hemlängtan kan man åka dit och äta kanelbullar och lyssna på araber som försöker säga Billy, Gosa och lintoffsen.
28 augusti 2013 — 17:44
Veiken säger:
Du milde…… jag hade packat direkt! Jösses! Vilka möjligheter och dom kastas bort!!!!!
Jag gick i skolan i ett annat land när jag var 16 och det är några år sedan nu! 🙂
28 augusti 2013 — 18:03
Alexandra säger:
Tror inte det handlar om att vi är fega utan mer om jobbet verkligen är värt att ge upp alla tryggheter vi har här. Alla sociala skyddsnät vi har här så som sjukvård, a-kassa, LAS, försäkringskassan, barnomsorg osv.
28 augusti 2013 — 18:14
Ditte säger:
Efter att ha bott och arbetat i Peking i nästan fyra år, så kan jag lätt konstatera att det är det bästa vi gjort i jobb och upplevelseavseenden.
Jag fick en chans, tog den och det blev så bra. Vilka erfarenheter! På alla plan!
Kanske är det så att vi svenskar är så låsta i ett system och inte tror att det finns något som kan vara kika bra. Och jobbar man utomlands så finns i de flesta fall försäkringar som täcker det mesta. Och sjukvården är ju på topp i många länder.
Men att bo i ett annat land innebär ju inte att ”det är som hemma”. Dt kan också vara mycket bättre ……
Tror nog att det är det okända man är rädd för och inte kan se möjligheterna som kan ge så mycket.
28 augusti 2013 — 18:26
Alexandra säger:
Eller så trivs vi helt enkelt bara bra här i Sverige! Man måste ju inte vara feg bara för att man inte är intresserad av äventyr som att åka ut se stora vid världen. 🙂
28 augusti 2013 — 18:46
Steve säger:
Det beror väldigt mycket på i vilket skede av livet som erbjudandet kommer. Sedan kan man inte bortse från att Sverige är ett tryggt och bra land att leva i. Jag vill inte bara kalla det feghet.
28 augusti 2013 — 18:52
Marina säger:
Låter helt sanslöst i mina öron – en möjlighet att flytta till ett annat land är en fantastisk möjlighet, och Sverige finns ju kvar! Sedan är det naturligtvis upp till var och en, men det är en chans absolut värd att ta om man har möjlighet…
28 augusti 2013 — 18:56
admin säger:
BP, nu blir jag ju lite nyfiken… var har du jobbat?
Anna i Qatar, haha, det måste vara den perfekta boten mot hemlängtan!
😉
Veiken, var gick du i skolan då? Jag gick i skolan på Island när jag var 17. Det är en erfarenhet jag är glad för idag!
Alexandra, visst kan det finnas många olika anledningar, och det behöver självklart inte alltid handla om feghet. Det finns många fördelar i det svenska systemet. Men sedan beror det ju på om man lämnar Sverige för alltid… Många utlandspositioneringar är ju några år, och sedan kommer man tillbaka… Men det beror förstås på vad det är för jobb och varför man flyttar, och kanske också med vem.
Ditte, många som jobbat utomlands är ju väldigt glada för den erfarenheten! Att det inte är som hemma kan ju betyda sämre i vissa aspekter och bättre i andra
😉
Steve, jag kan hålla med om att det beror på skedet i livet. Och det kan ju också bero på hur det ser ut för resten av familjen, partnern, barnen… Ibland passar det inte. Jag tror inte alltid att det beror på feghet, men ibland tror jag att vi svenskar skulle må bra av att våga lite mer
😉
Marina, det passar förstås inte alla och inte alltid… men många gånger tror jag att det är en fantastisk chans att få bo i en annan kultur ett tag!
28 augusti 2013 — 19:19
Ama de casa säger:
Så är det ju. Vi är fega. Särskilt vi som är födda i Norrland.
– Vi flytt int!
🙂
29 augusti 2013 — 22:19
Inga M säger:
Det stämmer med en av tre. Vi har tre barn och en av dem har jobbat och ska jobba utomlands. 😉
1969 försökte jag få jobba i Los Angeles, men fick inget arbetstillstånd, så det gick inte. Sen blev jag bjuden över till USA en period av pappas utvandrade kusin. Just då kom jag in på den (då!) eftertraktade lärarutbildningen så jag blev hemma. Och sen blev det familj och sånt och det gick inte att flytta med vårt jordbruk till annat land.
Slumpen höll mig hemma i Sverige trots tappra försök att komma iväg. Så kan det gå.
31 augusti 2013 — 6:30