Kräftskiva i Sverige – när, vad och varför?

Kräftskiva i Sverige – det är en viktig och älskad tradition, eller hur? Men när är den rätta tidpunkten för festen egentligen, vad kan man servera och varför i hela friden gör vi som vi gör? Vi har grottat ner oss i ännu en spännande svensk tradition.

Kräftskiva i Sverige

Vår svenska kräftskiva är kanske en av våra allra mest svenska traditioner. Det är ett fantastiskt tillfälle att umgås, äta gott och bete oss ”supersvenskt och lite konstigt”. Däremot är traditionen inte så gammal som man kanske kan tro.

Vi reser just nu längs västkusten, där det främst är havskräftor som gäller istället för flodkräftor och signalkräftor. Dessutom är det kräftskive-tider, och detta har fått oss att diskutera kräfttraditioner, läsa på och sammanställa fakta. Håll till godo!

1. Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige?

Eventuellt åt vi kräftor redan på forntiden. På den tiden åt man det som fanns tillgängligt att äta, och eftersom det fanns kräftor på vissa håll är det rimligt att anta att vi också åt dessa. I och med kristdendomen blev kräftor däremot mer eller mindre tabu som föda. Men kräftorna fick sin revansch!

I Sverige har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet. Detta vet man eftersom kräftor nämns i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus, år 1562. I brevet befaller kungen att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt, inför hans syster Annas förestående bröllop. På 1600-talet blev det sedan populärt bland de högre stånden att äta kräftor.

2. Varför äter vi kräftor i Sverige?

Det var ”finfolket” i Sverige som snappade upp trenden att äta kräftor, vilket på kontinenten ansågs som festmat. Innan kräftorna blev festmat i Europa åts de av munkar under fastan, som en variation på fisk.

3. Hur åt man kräftor i Sverige förr?

Förr i tiden åt man inte kräftorna hela och kalla, som vi gör idag. Skaldjuren kokades och användes sedan som ingrediens i färser, pastejer, pateer, mousse och stuvningar. Med tiden började man också äta kräftorna hela, men då åts de rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som man kom på idén att låta kräftorna svalna och äta dem kalla.

4. När äter man kräftor i Sverige?

Idag kan man äta kräftor året runt, men enligt tradition äts kräftor främst på sensommaren och hösten. Förr fick man inte lov att fiska kräftor före kräftpremiären den 7 augusti, varför kräftorna började ätas först efter detta datum.

5. När är det kräftpremiär?

Under en period i historien var kräftfisket begränsat och fick inledas först den 7 augusti klockan 17.00, vilket därmed blev kräftpremiär. 1982 ändrades tidpunkten för kräftfisket till klockan 17 den första onsdagen i augusti. 1994 tog man bort förbudet mot kräftfiske, men många väljer ändå att inleda kräftätandet runt de datum då det förr var kräftpremiär.

6. När har man kräftskiva?

Förr, när man var tvungen att anpassa sig efter kräftpremiären, började kräftskivorna vid premiären. Idag är det vanligt att arrangera kräftskivor från slutet av juli och fram till slutet av september.

7. Varför har vi kräftskiva i Sverige?

Under 1800-talet växte efterfrågan på kräftor, och till slut blev man tvungen att införa ett förbud mot kräftfiske, som varade från november till den 7 augusti. Denna ”premiär” blev sedan inledningen till dagens kräftskivor.

8. När började traditionen med kräftskivor?

På 1800-talet var kräftor fortfarande något som främst åts i finare kretsar, och inom borgerligheten serverades ibland ”kräftsupar”, som kan ha influerat dagens kräftskivor.

År 1907 spreds sjukdomen kräftpest i Sverige och flera populationer flodkräftor dog. Eftersom det fanns brist på kräftor började man i slutet av 1960-talet importera kräftor från länder som Turkiet, Spanien och Kina, bland annat under produktnamnet ”Pandalus”. Importen medförde att kräftor blev billigare och mer lättillgängliga, och därmed började även ”vanligt folk” äta kräftor.

Kräftskivan i den form vi idag känner den, tog form under 1900-talets första decennier. Ordet ”kräftskiva” började användas på 1930-talet.

9. Varför heter det ”kräftskiva”?

Begreppet ”kräftskiva” användes första gången i Sverige i Dagens Nyheter år 1931. Ordet ”skiva” syftar här på bordsskiva, det vill säga ett bord dukat med mat och dryck.

10. Vem skrev ”Kräftor kräva dessa drycker”?

När vi 1922 röstade om ett rusdrycksförbud i Sverige användes kräftorna som propaganda på en affisch av konstnären Albert Engström. Affischen propagerade alltså för ”nej” till rusdrycksförbudet, med motiveringen att starka drycker krävs till kräftorna.

11. Vad äter man på en traditionell svensk kräftskiva?

På en kräftskiva i Sverige äter man – förstås – kräftor. I stora delar av landet äts flodkräftor eller signalkräftor, medan det på västkusten är vanligare att äta havskräftor. Kräftorna får gärna serveras i en god lag, som ofta görs på vatten, salt, socker, öl och krondill.

Vanliga tillbehör till kräftorna är bröd, hårt bröd, smör och ost (gärna västerbottenost eller någon annan smakrik ost), kanske majonnäs eller aioli samt västerbottenpaj eller någon annan sorts paj. En del serverar kanske också några snittar och en efterrätt.

12. Hur äter man kräftor på en kräftskiva?

Om man är van vid att äta kräftor på svenskt vis känns det kanske helt självklart hur man gör, men för någon som är ovan vid traditionen kan det verka både svårt och kanske till och med lite läskigt. Här är en snabb steg för steg-instruktion:

• Sug i dig saften (lagen) från kräftans mage
• Bryt loss benen och klorna
• Knäck klorna med tänderna och pilla ut köttet
• Bryt loss huvudet – om du vill kan du lyfta på huvudet och äta ”smöret”
• Bryt loss skalet runt stjärten och ta bort den lilla strängen
• Ät upp kräftstjärten

13. Vad kan man äta på en kräftskiva om man är vegetarian?

Om man är vegetarian, eller inte tycker om kräftor, kan man förstås byta kräftorna mot något annat. Ett alternativ är kokta hela kronärtskockor, som också innebär lite ”pillande”. Kronärtskockorna kan serveras med salt och smör eller aioli.

14. Vad dricker man på en traditionell svensk kräftskiva?

Traditionell dryck på en kräftskiva i Sverige är öl och snaps, det vill säga brännvin. Idag väljer en del istället vin, mousserande vin eller cider. Självklart kan den som vill välja ett alkoholfritt alternativ.

15. Hur dukar man för kräftskiva i Sverige?

Kräftor och krondill är vackert i sig självt, och den som vill kan nöja sig med en enklare dukning. En del dukar med vackert porslin, medan andra väljer engångstallrikar som enkelt kan slängas när festen är över.

Bordet kan gärna pyntas, allt från glatt till stilfullt. För den som vill finns det massor av dekorationer med kräfttema att köpa i form av dukar, bordstabletter, servetter, girlanger, serpentiner, konfetti, haklappar, hattar, månlyktor och bordsdekorationer med kräftmotiv. Det är också vanligt att ställa fram svenska flaggor på bordet.

16. Varför har man en måne på kräftskivan?

Det är vanligt att dekorera med papperslyktor med en glad måne. Anledningen är inte helt solklar, men kopplingen kan ha att göra med att augustimånen är extra stor och att kräftor fiskas bäst på natten.

17. Hur går det till på en kräftskiva i Sverige?

En kräftskiva är vanligtvis en glad fest. Festdeltagarna är ofta uppklädda, och ibland har man roliga hattar på huvudet. Eftersom det tar tid att skala kräftorna pågår måltiden ofta relativt länge. Det är vanligt att man dricker snaps och skålar, och ofta sjunger man snapsvisor. Festen kan pågå till sent på natten och det är inte ovanligt att det går åt en hel del alkohol.

18. Vilka snapsvisor sjunger man på kräftskivan?

Ibland sjungs det snapsvisor på kräftskivan, och det händer också att någon har satt samman ett sånghäfte. Vilka sånger som sjungs varierar, men ”Helan går” är den mest kända. Många snapsvisor består av nya texter till traditionella sånger och visor, såsom ”Blinka lilla stjärna”, ”Mors lilla Olle” eller ”Små grodorna”.

19. I vilka länder har man kräftskiva?

En kräftskiva är en traditionell svensk fest, men kräftskivor förekommer även i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning. I Norge hålls ibland också kräftfester som kallas ”krepselag”.

20. Hur äter man kräftor i andra länder?

Kräftor äts i vissa kulturer, men inte i andra. Kräftor är inte kosher (tillåtet) inom judendomen, och äts därför vanligtvis inte av troende judar. I Frankrike och Storbritannien äter man däremot kräftor, men kanske snarare på en skaldjursplatå tillsammans med andra skaldjur. Kräftor äts också i Kina.

I cajun- och kreolköken i Louisiana och södra USA är kräftor en vanlig ingrediens. Där serveras kräftorna nykokta under särskilda kräftfester. ”Crawfish Boil” kan förutom kräftor exempelvis innehålla potatis, majs, svamp, korv och kronärtskocka.

Vad har du för relation till kräftskivor?

Vad har du för relation till kräftskivor? Har du vuxit upp med traditionen? Brukar du arrangera eller gå på kräftskivor idag? Gillar du kräftor?