Meny Stäng

Båttur och linbana i Tromsö – Tant Anna på fjord och fjäll

Gästskribent: Anna Nilsson Spets

Mina nautiska kunskaper är så där vad det gäller skillnaden mellan skepp, fartyg, katamaran och båt och inte ens Wikipedia gör mej klokare, men dagen är vikt för en fjordtur. 

I hamnen ligger den alldeles sprillans nya katamaranen som ska ta mej med ut på fjordarna runt Tromsö, för dagen är det uppehållsväder och kanske till och med solen kommer att följa med på turen. 

Brim explorer är turföretaget som ska bjuda mej på något typiskt norskt; fjordar! Flottan består av fyra katamaraner och kör dagligen, företaget prioriterar miljön, katamaranerna är elhybrider, de går tyst och skapar lite störning för människor, fåglar och djur längs kusten, med andra ord miljövänligt. Det gillar jag. 

Vår guide för dagen, Kristofer, visar på skärmen hur vi ska åka och går igenom en rad säkerhetsföreskrifter, vi kastar loss och kapten navigerar vant ut från hamnen, katamaranen gör som mest 12 knop vilket är ungefär 25 km/tim. Bard som vi åker med idag rymmer 130 passagerare men denna tur är vi kanske 20.  

Första fjorden Ramfjord kan till skillnad från andra fjordar frysa på vintern, detta beror på att sötvatten från forsar och floder rinner ut i det salta vattnet. 

Det är magiskt vackert, så där så att man blir nästan tårögd, eller är det av vinden jag blir tårögd? Kargheten, de gröna kullarna, förhöstens gulhet blir en estetisk mix av färger, strukturer och former. 

Kustlinjen kantas av enstaka bondgårdar, man odlar mestadels potatis o andra rotfrukter, djurhållning i form av får och getter.  

Ett par havsörnar seglar högt i skyn … 

Uppe på bryggan sitter kapten och maskinisten i värmen, jag knackar på och får komma in och kolla på alla instrument och maskiner, det känns oerhört modernt och datoriserat, grejer som jag inte har en sportmössa om hur de funkar, men det vet ju den trevliga kaptenen. 

Nyhetsbrev

Vi passerar Lyngen, det högsta berget i regionen. 

Den här delen av Norge har ju också ett mörkt förflutet sedan krigsåren. Vid stranden av Håkøya ligger några rester av det som var krigsskeppet Tirpitz. Tirpitz var tyskt och stationerat i Norge för att kunna anfalla de allierades konvojer till Murmansk. I november 1944 sänktes Tirpitz av brittiska bombplan och mellan 1000 och 1200 soldater fick sätta livet till. Ett minnesmonument och några bombkratrar påminner om oss historien. 

Vi passerar dynamitholmen där man således förvarade och gömde dynamit under andra världskriget. Vid holmen bredvid sitter en koloni storskarvar som inte tar nån större notis om oss. 

Båten har flera etager och det friskar på rejält, jag är glad att jag har min varma mössa, de söta tiktokande japanskorna borde nog i alla fall haft byxor … Eller mamelucker. 

Kaffe och kardemummabulle smakar toppen, lite småsnacks och drickbart finns att köpa i baren. 

Vår guide och allt i allo berättar om livet kring fjordarna, om det livsviktiga fisket och hur man torkar torsk på sina typiska torkställningar. 

Naturligtvis får vi provsmaka torkad fisk och en liten munsbit med rökt sill. Det ger mersmak! 

I den norra delen av världen är vintern ju lång och mörk, polarnätterna, dvs dagar utan riktigt dagsljus är i antågande och guiden berättar vikten av att boosta sig med tranolja som innehåller mycket nyttigheter. Några hugade icke skandinaver tar sig en hutt och grimaserar, det smakar ju inte hallon precis. 

Med det vackra Kvaløya och Sommarøya i bakgrunden tuffar vi tillbaka mot Tromsö igen. 

Brim explorer erbjuder dels fjordturen som tar 4-5 timmar, dels en kvällstur för att skåda norrskenet och äta en god middag. 

Senhöst och vintertid är det valkryssning med chans att se fenval, knölval och späckhuggare. 

Summan av kardemumman är att detta rekommenderas varmt, fräscha fina båtar med sittplatser inne och ute i flera plan, panoramafönster, oerhört kunnig personal, handikappvänligt och hundtillåtet. Företaget har turer och upplevelser i Lofoten, Oslo och Svalbard. 

Från vattennivå till lite högre höjder var målet den följande dan. 

I Tromsdalen, på andra sidan bron kan man med Fjellheisen/ linbanan ta sig upp på berget Fløya. Jag packar mej in med 11 andra resenärer och gondolen tar oss 421 m rakt upp, turen tar 4 minuter och går varje hel och halvtimme. Den som har kondis kan ta sherpatrappan upp. Den hoppar jag. Toppstationen heter Fjellstua och från den utgår vandringslederna. 

Denna dag var det förvisso uppehåll, tidvis, men det blåste rejält, en dimmig dag hade inte varit optimalt att kunna njuta av utsikten. 

Utsikten ja … den var en riktig tiopoängare, så oändligt vackert. De vindpinade fjällbjörkarna som i åratal stretat i alla väder börjar växla till höstfärg, lingonen lyser röda i kråkbärsmattan.  

Jag känner mig lite som om jag står på världens topp med dess hisnande vyer. Så kommer lite regn och jag tar en fika som för övrigt är ohemult dyr, men konkurrensen är obefintlig.  

Och se, där kom en regnbåge på andra sidan fjorden, hur vackert är det inte?  

Fjellheisen byggdes 1960 och är öppet i princip året runt och många åker upp kvällstid för att se norrskenet, på nyårsafton firar man in i det nya året med fyrverkerier från toppen.  

4 minuter ner och det vackra krymper bakom mej men lägger sig i minnets bank precis som alla möten och upplevelser dessa dagar i norra Norge. 

Praktisk info

Brim Explorer fjordtur

Fjellheisen linbana

  • Om linebaneturen: Fjellheisen kan nås med shuttlebus från centrum eller runt 45 minuters promenad över Tromsöbron,
  • Biljetter: Biljetter kan köpas på plats eller online. 
  • Läs mer: Fjellheisen 
Anna Nilsson Spets

Följ Anna här:

Sverige

Anna Nilsson Spets

60 årig tant med livslång kärlek till Afrika. Utvandrad till Flandern i Belgien och jobbar till vardags med växter. Skriver, fotar och försöker inspirera andra att budgetresa på egen hand. Bloggar på "Annas blandning" om resor, jobb, växter, skrivande och mycket annat.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev