Moldaviens vin och matkultur

Skribent: Jonathan Gharbi de Maré

Produktionen av vin i Moldavien är den högsta i världen per capita, runt 110 000 hektar är dedikerade för vin, ganska mycket för ett land mindre än Jämtlands län. Med tanke på att bara tre miljoner människor bor där så blir det mycket, det är den 11:e största vinproducenten i Europa. 

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

Det kan jämföras med Frankrike som har 774 000 hektar vinodlingar men en befolkning på 67 miljoner, 20 gånger den i Moldavien. Hemma i Sverige finns cirka 200 vingårdar som tillsammans utgör runt 150 hektar. 

Ett land vars ekonomi bygger på jordbruk kan få en att tänka på potatis och morötter men säger man vindruvor låter det lite mer fashionabelt. Frankrike är väl också en nation känd för just jordbruk med fokus på vindruvor. Det är förstås inte druvorna i sig utan resultatet av saften som fått jäsa lite och därefter presenterats i en flaska.

Moldaviens export från en union till en annan

Moldavien var den stora exportören av vin till Sovjetunionen och det var både bulkvin och färdigt på flaska som exporterades i stora mängder. De vingårdar som skapades var alla statligt ägda och rejält tilltagna. Man kan än idag se byggnader och strukturer som är kvar från den tiden. 

Nu när Moldavien börjat rikta om sin vinexport från öst till väst så fick vi plötsligt en hel del moldaviska viner på Systemet. Det finns idag fem i det fasta sortimentet och 17 stycken som beställningsvara. Jag besöker både Carlevana och Cricova som är två av de vingårdar som nått fram till hyllorna i Sverige. 

Lokala och klassiska druvor i Moldavien

Det odlas både klassiska druvor men även lokala som exempelvis Feteasca Alba, Feteasca Regala och Feteasca Neagra som har en lång historia i landet. Just Feteasca Neagra är den mest kända och sägs ge en doft av körsbär, katrinplommon, svarta russin, är lätt kryddat och påminner om kanel, peppar, kryddpeppar eller vanilj. Beskrivningar av druvor och vin kan ibland låta väldigt avancerade men lyckas man hitta en eller två av tonerna, så är iallafall jag själv riktigt nöjd. 

De klassiska utgörs av Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir men även Malbec som annars är känt som Argentinas mest populära druva. Bland de vita vinerna är det främst Chardonnay, Sauvignon Blanc, Pinot Gris och Syrah som syns men det finns betydligt fler än så. 

Cricova och miltals med vinkällare

En av de större attraktionerna för många turister i Moldavien är att besöka den underjordiska jättekällaren vid vingården Cricova. Den statliga verksamheten startade 1952 i Sovjetunionen och det märks på arkitekturen och den pampiga stilen. Det finns över 100 kilometer av vägar under marken där man redan under medeltiden bröt kalksten.

Det var först på 50-talet som man började använda gruvgångarna för vinlagring. Cricova är välbesökt och digntitärer från hela Europa har varit där och flera har även sin egna del av vinkällaren för sin privata samling. Temperaturen håller sig runt 12 grader året om, perfekt för att lagra vin.

Cricova är kända för sina mousserande viner som produceras enligt den franska champagnemetoden. De har runt 7 miljoner flaskor mousserande som förvaras nere i källaren där de vänds regelbundet innan de är klara för att skickas ut till bland annat Sverige, hela 70 % av deras produktion går till EU, där grannen Rumänien är den största kunden. Cricova säljer runt 10 miljoner flaskor vin per år och hade 600 000 besökare förra året. De är mest kända för sina mousserande varianter men gör även vanliga viner. 

Man tar lokalbuss eller taxi dit och vingården ligger precis utanför Chisinau, ett besök inklusive provning av 4 viner ligger på cirka 300 kronor. Själva turen är på två timmar och man körs runt i små tågvagnar med någon av deras språkkunniga guider. 

Annons

Man kan köpa vinerna i Sverige genom High coast wine och Systembolaget. 

Carlevana – en mindre vingård på 150 hektar

Det kan tyckas litet men många berömda viner tillverkas på mindre än ett par hektar så 150 hektar är relativt stort och genererar runt en halv miljon flaskor per år. Vi hittar ett av deras röda viner på hyllorna hemma i Sverige.

Carlevanas vingård ligger runt 25 kilometer från Chisinau, i byn Merenii Noi och det är en av de stora statliga vingårdarna från sovjettiden. Verksamheten då var betydligt större än idag och när man ser de stora tomma lagerlokalerna förstår man att väldigt mycket vin producerades på plats.

Under 60-talet kom var fjärde flaska i Sovjetunionen från Moldavien men den stora peaken var under 80-talet. Arealen vinodlingar i Moldavien var då dubbelt så stor som idag och landet var den sjätte största producenten av vin i världen. 

Det som sedan hände var att Michail Gorbatjov bestämde att man skulle reducera drickandet 1985 och alkoholproduktionen begränsades kraftigt runtom i unionen, vinrankor togs bort eller till och med eldades upp. Vinet var kanske inte det stora problemet utan snarare den billiga vodkan som konsumerades rikligt både under och efter arbetstid på många ställen. 

Man kan köpa vinerna i Sverige genom High coast wine och på systembolaget. En av de mest kända är freedomblend som skänker pengar till Ukraina.  

Maten i Moldavien

Mat och vin går hand i hand så man måste också nämna kort lite om det moldaviska köket. Vid en första anblick liknar köket den östeuropeiska matkulturen och med den bördiga jorden är det enkelt att få fram riktigt bra råvaror.

Det kryddas sällan särskilt starkt men det finns några pikanta rätter och ibland serveras en färsk chili bredvid. En av de mer kända moldaviska rätterna är mamaliga en form av polenta som serveras med färskost till de flesta rätterna. Placinta är en form av bröd med fyllning som liknar burek och serveras som streetfood och i många olika former till alla måltider. 

Dumplings är också en populär rätt och funkar bra med alla de sallader som finns. Det är en fröjd att gå in i ett större varuhus och beställa olika sallader i lösvikt. Ofta finns några bord inne i varuhuset så man kan äta maten direkt på plats, ett bra tips för dig som vill smaka många olika rätter på kort tid. 

Sammanfattningsvis kan sägas att det var en fröjd att uppleva både mat och vinkulturen i Moldavien och det är riktigt billigt så man kommer långt med en vanlig budget. En vanlig flaska vin på en bra restaurang kan kosta någon hundralapp och för en hundring får man ett par mindre rätter.

Lägger man en hundring i affären får man ett vin som i Sverige kvalitetsmässigt skulle motsvaras av ett vin på systemet för 70-90 kronor. Smakprofilen på Moldaviens viner är betydligt närmare de klassiska europeiska vinerna än exempelvis Georgien som jag besökte i våras. 

Servicen är enkel men korrekt, dock kan språket ibland vara ett minus men vänligheten och viljan finns där så man kan slappna av och bara njuta.

Följ Jonathan här:

• Webb
• Instagram
• YouTube

Jonathan Gharbi De Maré

Jonathan har bott runt 10 år utomlands men bor nu i Stockholm och driver jbwtravels.com med fokus på hantverksöl och vin och där hittar ni en samling av alla hans publikationer. Jonathan öppnade det första hantverksbryggeriet i Burkina Faso och skrev boken Beer guide to Vietnam. Han är reporter för ölfrämjandets tidning Maltesen. Förutom ölintresset finns ett stort intresse för natur och lite ovanligare resmål.

Du kanske också gillar:

Svenska vingårdar – 4 gårdar med svenskt vin Vingårdar i Stellenbosch i Sydafrika – 4 härliga besöksmål Att åka vintåget i Franschhoek i Sydafrika Vin i Georgien – ett besök i vinregionen Kachetien Viner från italienska Piemonte – inspiration om en lockande region Vindistrikt i Bourgogne i Frankrike – våra erfarenheter och tips

Annons