Fricamping på Sardinien – samt strandliv och musselplockning

Skribent: Helena Bergström

På senare tid har det blivit en hel del fricamping på Sardinien för vår del, och nyligen hittade vi till ett ställe där det också blev sol och bad. Här berättar vi om regler för fricamping på Sardinien generellt, men också om våra upplevelser med strandliv, musselplockning och möten med italienare.

Vad gäller för fricamping på Sardinien?

Vi börjar väl med reglerna då: Vad gäller för fricamping på Sardinien? Faktum är att det är förbjudet att ”campa” utanför campingplatser och ställplatser. Men däremot är det tillåtet att sova i sitt fordon på en parkeringsplats, oavsett om det är en bil eller husbil. För att det inte ska räknas som camping (och därmed bli olagligt) gäller det att inte veva ut markis och inte plocka ut campingmöblerna.

Är man helt säker på att det är lagligt sedan? Nej, inte alls. Om man befinner sig vid ett naturområde eller en strand så kan det anses som camping och därmed vara olagligt, även om man undviker campingbeteende.

Som vanligt är det svårt att veta exakt vad som gäller på varje specifik plats, men vi kan hur som helst konstatera att det är ganska vanligt att fricampa på Sardinien och att det finns många tips på platser i appen ”Park4Night”. Vi har fricampat en hel del, men vi har varit diskreta och konsekvent undvikit ”campingbeteende”.

Sa Punta de s’Aliga – en plats som vi minns från förr

På Sardiniens västkust finns en strand som heter Sa Punta de s’Aliga. Hur vi hittade dit för tio år sedan vet vi inte riktigt, men som vi minns såg vi bara strandskylten och chansade … Vi minns att vägen ner var både lång och trång, och att det täta grenverket rispade vår husbil.

Vi minns också att vi hittade ett litet paradis när vi väl kom fram, där vi nästan var helt ensamma i flera dagar. Nu ville vi prova att hitta fram till platsen igen!

Att köra ner till Sa Punta de s’Aliga

Vi visste inte om vägen blivit bredare eller smalare, och vissa sträckor promenerade vi framför husbilen för att se om vi skulle våga fortsätta. Och det gjorde vi! Men, det tog tid och det var en utmaning.

Vägen är full av stenar och djupa gropar. Grenverket växer ibland tätt över vägen och grenarna är överraskande hårda. Det går att köra ner med en husbil, men det rekommenderas inte om du har en större husbil, om du är rädd för att få repor eller om du känner dig osäker på att köra i tuff terräng.

Parkering vid stranden

Nere vid stranden finns en parkering, och den enda förbudsskylt som finns är en skylt efter parkeringen, som talar om att man inte får fortsätta med motorfordon efter den skylten.

Så, får man då fricampa (sova i bilen på natten) här? Vi trodde nog det, eftersom det är en parkeringsplats och eftersom det inte fanns någon förbudsskylt. I samband med att jag skriver detta inlägg (och har läst på lite mer) känner jag mig mer tveksam, just med tanke på strandaspekten. Den polisbil som svängde ner på dagen brydde sig dock inte om oss.

Vi stod här flera nätter, och vissa nätter fick vi sällskap av andra ”övernattare”. Under de dagar vi var här kom två äventyrshusbilar, en plåtis och en vanlig husbil modell mindre, varav den senare bara gjorde ett dagsbesök.

Ett ungt italienskt par, som reste med en terränggående äventyrshusbil, bjöd in oss på en öl och lite snacks på kvällen. Väldigt trevligt att få umgås med italienare som behärskade engelska bra! De var också lite osäkra på om man verkligen fick stå här över natten, men de ryckte på axlarna, drog ut markisen och plockade ut utemöblerna.

En natt var parkeringen full av personbilar hela natten lång – vi tror att ägarna ägnade sig åt nattfiske! En annan natt var vi helt ensamma. Det var verkligen magiskt att vakna till naturens ljud och vinden från vattnet.

En strand med många olika aktiviteter …

Med tanke på att det är högsäsong på Sardinien så är detta en extremt lugn strand. När det var som högst tryck stod ett 20-tal bilar på parkeringen.

Några kommer för att sola och andra för att kite-surfa. Ytterligare andra fiskar eller plockar musslor.

Sol och bad vid stranden

Stranden har väl sina skavanker egentligen. I bakgrunden skymtar skorstenar från fabriker och otaliga vindkraftverk. Längs strandkanten, och i grönskan, ligger det så mycket skräp så man nästan vill börja gråta. Kanske blir det så när skräp flyter in från havet, och ingen städar … Hade det bara funnits soptunnor hade vi gärna vigt en halvdag åt att hjälpa till med strandstädning!

Samtidigt känns det som ett paradis. Vattnet strömmar på både in- och utsidan av en lång strandtunga. Sanden är mjuk och finkornig. Övriga människor man ser kan räknas på den ena handens fingrar.

För att vara riktigt ensamma vadade vi ut till en strandremsa som låg avskild från resten av stranden.

När vi kom ut dit kändes det som att vi hade en egen ö, helt för oss själva. På den finaste strandbiten hittade vi ett enormt fiskskelett och efter det kallade vi stranden för ”Fiskstranden”. På morgonen kunde vi fråga varandra: ”Ska vi gå till Fiskstranden idag?”

En dag kånkade vi till och med ut solstolar och parasoll (och drönare!) till Fiskstranden, så att vi kunde ta lite roliga foton.

Stranden är långgrund och det är härligt att ligga i vattenbrynet, medan vågorna sköljer över kroppen.

Musselplockning

På insidan av sandtungan är det långgrunt och nästan lite geggigt på botten. Tydligen är det en toppenplats för musslor. Varje dag utrustar sig människor med hinkar och vadar ut i vattnet. Vi ville inte vara sämre förstås! Vi tog med oss en plastbytta och började söka igenom botten.

Vi tror att det är taggig hjärtmussla som det handlar om. De ligger ovanpå sanden och är lätta att plocka, när man väl hittar dem.

För oss var det mest roligt att få testa, och vi var inte ute speciellt länge. Efteråt slog det oss att man kanske behöver någon slags licens? Och jo, när vi läste på så verkar det som att man egentligen bör skaffa en licens om man planerar musselplockning, och som turist kan man tydligen köpa en tre-månaderslicens. Vi får erkänna att vi missade det, men det blir heller inte något mer musselplockande för vår del …

Vad vi gjorde med musslorna? Jo, vi kokade dem med lite vitt vin och kryddade med lite torkad persilja. Det blev en trevlig och annorlunda lunch!

Mer att se och göra på Sardinien

Summa summarum: Om du planerar fricamping på Sardinien är det parkeringsplats och ”ej campingbeteende” som gäller, oftast ej direkt vid strand. Kolla gärna vad andra skrivit i appen Park4Night!

Det är ju inte bara fricamping på Sardinien som är härligt – det finns också mycket annat trevligt att göra på denna ö! Vi kan framför allt tipsa om att hyra båt i Cala Gonone, att åka på båtutflykt runt La Maddalena och att besöka den mysiga staden Bosa.

Vi uppdaterar kontinuerligt vår lista med campingar och ställplatser på Sardinien. Dessutom hittar dessutom alla våra tips till Sardinien här.