Skribent: Anna Nilsson Spets
Granen står så grön o grann i stugan … Nä … inte hos mej, inte de senaste 30 åren. Jag vägrar jula. I mitt barndomshem var det stränga regler med julens attiraljer; var, när och hur.

Julgranen kläddes inte förrän senkvällen före julafton, av mamma. När vi barn kom ner på morgonen strålade lamporna mjukt, glittret glimmade och kulor och halmbockar hängde på sin plats.


I dag är det andra visor, man ska noventa, nån slags blandning av november och advent. Alltså njuta av julen längre och börja redan i november, Gud bevare mig väl. I rest my case.
Historian bakom att ha julgran härrör sig från 1400-talets Tyskland och var förbehållet de mer välbeställda. Det dekorerades med kakor, äpplen och glitter. Under 1800-talet tog spridningen av julgran fart och spred sig runt om i Europa.

Dekorationerna utvidgades till stearinljus, pepparkakor och en stjärna eller ängel i toppen. Även hos allmogen fick inomhusgranen en plats även fast den var mycket enkelt dekorerad med papperstussar och lite äpplen.
I Sverige är förmodligen den första prydda granen daterat till 1740-talet även om pynt med levande träd och grenar förekommit långt innan dess. Att dekorerar med granruskor utanför bondgårdarnas dörrar, så kallade julruskor, ansågs skydda mot onda makter och främmande väsen.

Den svenska inomhusgranen var från början en liten bordsgran dekorerad med ljus och gotter. Äpplen användes för att tynga ner grenarna så att ljusen skulle sitta rakare. Hade man ont om plats hängde man helt sonika upp granen i taket !
I arvegodslådan efter farmor fanns det där alltihop; flätade korgar och hjärtan i glansigt papper, hemgjorda garndockor och det kliande änglahåret. Kristyrdekorationer med ett bokmärke på, de sköra glaskulorna inpackade i silkespapper …
Nostalgi och minnen från barndomen är också när man pulsa genom snön och fick hugga sin egen gran.

Smällkarameller … ja det gjorde vi när jag var barn, silkespapper som veckades och klipptes, en toapappersrulle som man stoppade en karamell i. Vid Tjugondag Knut fick man mörda smällkaramellen och äta upp vid det laget ganska hårda karamell.
I Sverige köper vi mer än 3 miljoner granar per år, 75 procent är odlade i Danmark.
Vilka sorts granar är det då?


Rödgran, Picea abies är den vanliga gröna granen, den är vildväxande i Skandinavien samt i nordöst. Den absolut äldsta nu levande granen är 9950 år.

Nordmannsgran/Kungsgran, Abies nordmanniana är samma sorts gran, den härstammar från Kaukasus men odlas till största delen i Danmark. Namnet kungsgran har den fått genom att jägmästarstudenterna på lantbruksuniversitetet varje år levererar kungsgran till slotten.

Silvergran, Picea alba är kanske inte så vanligt förekommande men det händer, dock flitigt använd som prydnadsgran i våra trädgårdar.
Den konstgjorda granen gjorde entré på 70-talet, den kom för att stanna men har under årtiondena förbättras till något som verkligen liknar en riktig gran.


Här i Belgien kommer granen in mycket tidigare eftersom man firar Sinterklaas här, granförsäljningen har startat och dekorationer säljs i parti och minut.

Trenden med överdåd håller i sig,jag tycker faktiskt det är fint med alla färger och lampor. Skillnaden är stor mot 70-talets glesa och sparsmakade dekorationer.


Varför barrar de då så förbaskat ?

Granen huggs ofta ganska långt innan försäljning, själva kapytan på stammen torkar. Vid granköp låter man bäst granen vänja sig vid temperaturstegring, alltså bit för bit lite varmare. Såga bort ett par cm från stammen så den får en ny snittyta. Ställ granen långt i från värmekällor och se till att den alltid har friskt vatten.
Så står granen grön och grann i stugan !













BP säger:
Här julas det inte heller, bortsett från mat och dryck då. Men dina bilder från när du var barn var riktigt roliga. Även jag minns proceduren av att klä granen, det gjorde också min mamma. Å det stickig änglahåret minns jag mer än väl. Även de levande ljusen som ju var livsfarliga när man tänker efter.
Dagens plastgranar är egentligen både roligare än dåtidens naturliga granar. Men de är ju svindyra. Har ingen aning vad de kostar här faktiskt. Har ingen gran.
Siste bilden är sååååå söt. Gillar dina svartorange dräkt. Tänk att du ändå fick krama om tomten – hahaha:-)
02 december 2025 — 20:02
Anna Nilsson Spets säger:
Hej BP
Ja du, så ser jag ut på jobbet där kortet är taget. Orange tisha och svart förkläde.
Ha det gott
03 december 2025 — 5:46