Gästskribent: Anna Nilsson Spets
Japp, jag bor här, inte i Bryssel men en dryg timme därifrån. För fjorton år sen följde jag hjärtat och lämnade allt och Sverige, det var den 1 april, det säger allt.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
Dela
Det finns många gömda juveler i Bryssel, ställen som inte frekventeras av den vanliga turisten som helst vill titta på den kissande pojken eller Grand Place.
Min favorit är Marollen, stans äldsta stadsdel som ligger mellan det majestätiska Justitiepalatset och det slummiga Station syd.
Marollen har en intressant historia som sträcker sig tillbaka till Medeltiden då kloster byggdes här och brödraordrarna arbetade med att hjälpa de fattiga i området.
Kort före andra världskriget anlände många emigranter till området; spanjorer och polska judar. Sen dess har det alltid varit en blandning av olika nationaliteter och man har faktiskt in egen dialekt. Det är en blandning av dialekten från Brabant samt valloniska, med inslag av spanska o jiddish. För övrigt är det ju mest franska man hör.
Det mesta i Marollen kretsar kring Vossenplein/Place du jeu de Balle; torget. Under själva torget ligger ett stort skyddsrum från WWII, fullt inrett med toaletter, tvättmöjligheter och bäddar. Skyddsrummet är i dag kulturarvsskyddat.
I början av 1900-talet fanns här en allmän duschinrättning som 1949 flyttade till annan byggnad.
På Vossenplein ligger loppmarknaden och den har varit i gång sedan 1873.
Loppisen är öppen varje dag mellan 9-14, helger till klockan 15.00.
Det var här den 17-åriga Tintin köpte modellen av skeppet Enhörningen i början av serieboken Enhörningens hemlighet. Tintin är stort här, en nationalhjälte som till och med varit i domstol. Rättssaken handlade om boken Tintin i Kongo och dess koloniala inslag. Belgarnas framfart i Kongo är fortfarande ett öppet sår.
Optimal folkfest kan man nog kalla loppmarknaden, runt 300 försäljare och man kan hitta precis ALLT. Prismässigt ganska högt.
På torget kan det mesta hända, romer som spelar glad musik och bjuder upp till dans Jag sjunger med.
Jag hade dock önskat att jag kunnat stöta på den världsberömda jazzmusikern Toots Thielemans som föddes här och var sitt Marollen trogen.
Äta, ja en typisk marknadsrätt är karakollen, en havslevande valthornssnäcka som kokas i en kryddig buljong.
Eller varför inte vår nästan-nationalrätt, musslor med frittjes och ett berg av majonnäs. Belgarna kan inte leva utan sin majo. Den här grytan är dock hemmagjord. Vi äter musslor lika ofta som svensken äter köttbullar, alla hushåll har sina egna recept. Mitt med.
Runt loppistorget ligger många caféer, ett café i Belgien är inte ett fikaställe med en massa goda kakor o bullar, tänk pub i stället. Det tillhör vardagen här, att man tar en pintje, en bira och det har vi gott om.
Historien förtäljer att just efter andra världskriget var nöden svår och det sägs att caféägarna lät folk sova på sina caféer. Man hängde upp en kabel över bordet där nattgästerna kunde lägga sina armar över och få en natts hängande vila.
Gillar du muralmålningar och graffiti? Det finns i mängder.
Marollen är multietnisk gryta, gatorna kantas av butiker med mat från världens alla hörn. Hippa antikbutiker och gallerier blandas med ännu mera caféer. Det är sjavigt, slitet och här bor inga höginkomsttagare, puls saknas inte.
Är man morgonpigg på en söndag är det stor marknad vid Station Zuid/Station Syd, marknaden heter Zuidmarkt och håller på mellan 7-14.
En extremt stor marknad med livsmedel från Mellanöstern, Afrika och länderna runt Medelhavet.
Naturligtvis säljs också våra lokala produkter.
Kläder, husgeråd och växter i parti och minut, frukter som du inte ens vet namnet på.
Det är en rörig marknad och grundregeln bland försäljarna verkar vara “skrik högst så säljer du mest”.
Bryssel är stort, Marollen är bara en av de många spännande smultronställen att besöka.
Tot ziens! (Vi ses!)
Att ta sig till marollen och Zuidmarkt i Bryssel
- Bil: Helst inte, väldigt svårt att hitta parkering.
- T-bana eller buss: Cirka 11 minuter från centralen.
- Till fots: Att promenera från centralen tar cirka 20 minuter.
- Hop on hop off-bussar: Stannar vid Marollen.
Följ Anna här:
Anna Nilsson Spets
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Bara brittiskt säger:
Så skönt med någon som skriver med flamländska namn och ord och inte bara franska. Bryssel är ju trots allt huvudstad i Flandern även om det inte hörs så mycket på kvällarna idag när tjänstemännen åkt hem till kranskommunerna. Jag gillar också Marollen och en av mina favoritaffärer New De Wolfe.
29 april 2023 — 10:08
Anna Nilsson Spets säger:
Haha, ja du…. det där blir aldrig nåt vettigt av. Jag bor ju själv i den flamsktalande delen och min franska är rätt klen och att försöka sig på med flamländska i Brussels är inget framgångsrikt. Jag älskar Marollen o Matonge
29 april 2023 — 18:41
BP säger:
Där har vi det igen – är det flamländska eller franska som gäller. Har en kompis som bor utanför Bryssel. Han berättade att man i den belgiska regeringen aldrig kan komma överens om någonting. Rivaliteten mellan flamländare och valloner är så stark att de liksom inte kan enas. Det vill säga ingenting blir gjort. Sedan ser vallonerna ned på flamländarna…
Har bara varit i Bryssel en enda gång. Måste säga att stan var rätt så nedgången och fruktansvärt smutsig. Förklaringen var just att de två folkgrupperna inte kommer överens.
Vad gäller maten får Belgien dock fem plus:-) Tyckte det var lite roligt att får pommes frites samt majo till musslorna och att man år det hela med sked…
Tack för ett roligt och intressant inlägg.
29 april 2023 — 16:14
Anna Nilsson Spets säger:
Det där blir jag aldrig klok på heller, ett himla tjafs år ut och in och inget vettigt blir det heller. Och ja, Bryssel är slitet, speciellt förstäderna som aldrig rustas upp. Maten, njaa, tycker det är för fett eller för sött, men musslor och ostron e toppen. Kul att du gillade inlägget.
29 april 2023 — 18:44