Annons
Annons

Skribent och fotograf: Heléne Katzman

Livet som backpacker går inte alltid som på räls. Ibland behöver du stanna på oväntade platser i väntan på att fortsätta. Det kan vara obekvämt, svettigt och olämpligt. Men det är oftast då du hittar lokala guldklimpar och människorna som skiner lite extra.

Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
Dela

Långsam postservice gav mycket mer

De fyra halvfeta labradorerna springer mot mig när jag kommer gåendes på grusuppfarten mot det stora stenhuset. Tre är svarta och en är brun. De hälsar, hoppar och dreglar. De är glada. Den långe mannen med det vita håret som går mot mig är Daniele, ägaren som bor här tillsammans med frun Maura. I över 30 år har de varit gifta och gården har funnits i Danieles familj sedan 1800-talet. Han är fjärde generationen.

I ren optimism har jag tagit mig hit utan bokning. Med all min packning, fördelad i två ryggsäckar, en på ryggen och en på magen, promenerar jag upp och ner för de kurviga backarna i den lummiga gröna dalen. Självklart under dagens absolut varmaste timmar.

Väl framme i den första byn visar det sig att jag gått åt fel håll. Men som tur är är lokalborna i Pareto här i Italien snälla och hjälpsamma. Andrea, son till den äldre damen som sitter i trappan vid kyrktornet, erbjuder sig att köra mig. När vi släppt av hans son rullar bilen vidare genom de gröna kurvorna.

Bed and Breakfast Molino di Lancin

Enligt Google Maps är Bed and Breakfast Molino di Lancin det billigaste och närmaste stället att husera i väntan på mitt bankkort som skickats från Sverige. Med lite tur landar det på postkontoret imorgon. Postutdelningen på den italienska landsbygden är inte mycket att hänga i granen. Men det är däremot Bed and Breakfast Molino di Lancin. Vackert inramat av grönska, tropiska blommor i rosa, gult och lila är det en lummig oas.

På husets baksida slingrar sig dammen Diga del Vallas glittrande vatten förbi berg och sten. Här är det inte bara gäster som får ta sig ett dopp. Alla är välkomna.

Vad som slår mig med Daniele är hans naturliga lugn och gästfrihet. Den pensionerade läraren kan prata om allt från husets historia till hur modern teknologi förändrar samhällets värderingar.

Annons

Vi blir sittandes vid det stora träbordet i salen långt efter det att jag har avslutat min gigantiska frukostbuffé av thé, frukt, hemgjord vinbärsmarmelad, juice, focaccia, yoghurt och kakor som Maura dukade upp innan hon åkte till jobbet. En annan sak jag inte kan låta bli att bli imponerad av, är hur jordnära de är. Daniele driver inte sin verksamhet för pengar. Det märks att han gör det direkt från hjärtat.

– Jag älskar att dela och ta del av alla historier från människor över hela världen när de kommer hit. Jag lär mig om deras liv och världen genom dem. När du hör “historia” tänker du ofta på andra världskriget eller andra stora händelser vi lär oss om i skolan. Jag är intresserad av de oskrivna historierna. De vi skapar tillsammans i nuet är de absolut bästa.

Annons

Tack vare sin kulturella nyfikenhet har Daniele snappat upp ett par ord engelska och även läst en kurs i tyska. Men det visar sig mer fördelaktigt med en blandning av spanska och italienska. Mobilerna undviker vi så gott vi förmår. Fast ibland behöver Google Translate komma till undsättning.

Att bygga sin dröm

Huset har funnits i familjens ägo sedan 1878. Men det var inte förrän 2005 som Daniele bestämde sig för att förvandla den gamla mjölnarkvarnen som var i bruk ända fram till för 40 år sedan till ett bed and breakfast. Processen har varit omfattande men med Maura vid sin sida har de byggt sin dröm.

Jag häpnar av alla antikviteter som pryder husets väggar. Bokhyllorna löper meterlånga på höjden och bredden. En gammaldags strömbrytare sitter på väggen och skrivmaskinen utanför mitt rum på övervåningen påminner om svunna tider innan datorer och mobiltelefoner.

Från toppen av spiraltrappan utanför de två sovrummen med totalt sex sängar är utsikten minst sagt imponerande. Den gigantiska kristallkronan fäst i de massiva mörka takbjälkarna hänger flera meter över matsalsbordet, och från golvet till toppen av den gigantiska eldstaden i sten är det säkert minst sex meter. En mäktig syn. Det engagemang och den kärlek Daniele och Maura lägger ner på sitt hem och sina gäster går inte att förneka.

Att välkomnas som en del i familjen

Att bo här, även om bara för ett par dagar, är som att vara en del av familjen. Redan första dagen bjuder de in mig för att äta pizza i byn.

Den lilla restaurangen i det pittoreska Spigno, visar sig vara ett före detta stall för kor. Något som bara bidrar till dess charm. Atmosfären är familjär och avslappnad. Jag blir till och med inbjuden till köket för att se när kocken glatt visar upp hur han snurrar pizzadegen i luften samtidigt som kollegan ivrigt ber mig fota.

För den som vill komma undan storstadsstressen och omge sig med grönskan på den pittoreska italienska landsbygden är Bed and Breakfast Molino di Lancin perfekt. Här har ingen bråttom. Folk är glada, nyfikna och till synes nöjda med livet. Alla pratar med alla. Något jag fick uppleva när jag följde med Daniele på ärenden i byn.

Den lilla köttcharken som även sålde vin och hemgjord glass, kändes mer som ett lokalt café. Den enda skillnaden var att ingen satt ner, och för varje person som kom in genom dörren ökade sammanhållningen.

Insekters surrande och grodors kväkande

Varje gång jag kommer in i mitt stora rum på övervåningen ler jag. Jag somnar till insekternas surrande och grodornas kväkande. Jag vaknar utvilad i tystnad. Nedanför spiraltrappan väntar den uppdukade frukosten åter en gång, och Daniele är inte sen på att se till att allt är till belåtenhet.

Jag lägger mig i hängmattan och tittar på Daniele som kastar pinnar i dammen åt hundarna. De plumsar glatt i och simmar efter. Blöta nosar och myggbett väcker mig från min tupplur. En sko försvinner utom synhåll i munnen på en glad vovve.

Här behöver du inte göra mycket. Bara vara – och kanske jaga en och annan sko. Men om du har mer spring i benen än jag, kan du istället vandra eller cykla i naturen. Eller varför inte fiska? Bed and Breakfast Molino Lancin är perfekt för djur- och naturälskare. Du kan även ta med din egen hund till denna grönskande oas.

Dags att åka vidare

Nästa dag är det dags att åka vidare. Jag har missbedömt avståndet till tågstationen och får lite stresspåslag. Maura lugnar mig där vi sitter vid frukostbordet.

– Självklart ska du inte promenera ända dit med all din packning. Det är flera kilometer. Daniele kör dig, försäkrar hon med vänlig stämma.

Jag känner mig lite dum att jag inte frågade om skjuts innan. Det var inget jag ville förvänta mig eller ta för givet. Men för Daniele och Maura är det inget att blinka åt. Det är klart att de ser till att jag kommer till tåget. Stressen är som bortblåst. För deras lugn, deras sätt att inkludera och få mig att känna mig omhändertagen, är jag tacksam för dem båda.

När tåget rullar iväg från Spignos lilla tågstation mot Alexandria går tankarna i motsatt riktning: Tillbaka till Molino Di Lancin och den tur jag haft att träffa Daniele och Maura.

Möt makarna Scaglia

  • Namn: Daniele och Maura Scaglia
  • Bor: Byn Spigno i Monferrato, Italien
  • Sysselsättning: Daniele är pensionerad från läraryrket. Tillsammans med frun Maura driver och äger de Bed and Breakfast Molino di Lancin. Mura jobbar även heltid som administratör.
  • En annorlunda hobby: Daniele tycker om att skapa konst av udda naturföremål som han hittar lite varstans.

Besök Molino Di Lancin

  • Högsäsong: Juni till augusti
  • Temperatur: Upp till 35 grader
  • Tips: Ta med myggmedel om du inte vill bli uppäten. En egen hängmatta är guld att ha om du vill dingla mellan träden till vattnets porlande.
  • Aktiviteter i närheten: Trekking, mountainbike och fiske.
  • För dig som reser med hund: Din fyrbente vän är också varmt välkommen.

Följ Heléne här:

Sverige

Heléne Katzman

Heléne är globetrotter, backpacker, frilansjournalist och skribent. Sedan studenten från hotell- och restaurangskolan, har utlandsflyttar till bland annat Irland och Tjeckien avlöst varandra med backpack- och volontärresor med allt från pumor i Amazonas djungel till hundstall i Indien och hästgård i Italien. Utmaningen är att hinna med allt spännande världen har att erbjuda. Oavsett om hon skakar piña coladas i en bar i Brazilien, campar med för små tält på kambodjanska öar, eller dansar i soluppgången på portugisisk festival, hittar hon alltid gömda pärlor och lokalbornas personliga historier.
Annons

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Annons
FREEDOMtravel Avslut