Segling till Albanien del 2: Medeltida städer, sagolika källor och ett möte med Elvis

Gå vidare till FREEDOMtravel

Annons

Annons

Text och foto: Anki Palerby Hjelmqwist

Albanien del 2 av 2 | Efter några dagar vid Albaniens kust hade Saranda börjat kännas som hemma. Den charmiga kuststaden, vackert belägen mitt emot Korfu, blev vår bas för nya upptäckter både till sjöss och på land.

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

DEL 1: Segling till Albanien – sköldpaddor, bergsvindar och en oväntad förälskelse

Med gummibåt in till stan

En solig måndagsmorgon tog vi gummibåten in till stan för dagens uppdrag: att fylla förråden och utforska omgivningarna. Det blev en promenad till marknaden och längs smågator där doften av färsk frukt blandades med havsluft och nybakat bröd.

Vi botaniserade bland oliver, lokala specialiteter och färgglada fruktstånd innan vi slog oss ner för en välförtjänt lunch i form av varsin utsökt kycklingrulle.

Det är något särskilt med resandet till sjöss. Dagarna fylls av enkla glädjeämnen, där de stora besluten kan handla om vilken olivsort som ska få följa med ombord, eller om ytterligare en kaffe verkligen är nödvändig. Svaret är för övrigt nästan alltid ja.

Under dagen dök dessutom våra australiensiska seglarvänner upp och ankrade i närheten av Grodan. Återseendet blev precis så varmt och glatt som man hoppas när vänskap skapats genom gemensamma äventyr i både marinor och på havet.

Dagens fångst direkt till bordet

Första kvällen tillbringade vi tillsammans på fisk- och skaldjursrestaurangen Filipi, en av de där platserna som matälskare drömmer om att hitta. Här fick gästerna själva välja sin middag direkt från dagens fångst innan den tillagades. Resultatet var en av resans bästa måltider.

Annons

Servicen var lika varm som maten var utsökt. Inredningen däremot bjöd på en något annorlunda upplevelse. Den kraftiga belysningen gav lokalen en oväntad känsla av operationssal snarare än romantisk fiskrestaurang. Men när maten väl kom in glömdes allt sådant snabbt bort.

En resa genom Albaniens historia

Följande morgon hyrde vi bil tillsammans med våra vänner och gav oss iväg mot inlandet. Första stoppet blev den UNESCO-listade staden Gjirokastër, ofta kallad ”Stenstaden”. De branta kullerstensgränderna slingrar sig mellan traditionella ottomanska hus och leder upp mot det mäktiga slottet som vakar över staden från sin höjd.

Annons

Vandringen uppför backarna var svettig men väl värd mödan. Från borgmurarna, 336 meter över havet, öppnade sig utsikten över Drinodalen och de omgivande bergen.

Slottet, vars historia sträcker sig tillbaka till 1100-talet, är ett av Albaniens viktigaste kulturarv. Här känns historien påtaglig. Vinden sveper längs de gamla murarna och utsikten får tiden att sakta ner. Det är en plats som inbjuder till att stanna upp en stund och bara betrakta landskapet.

Ett fascinerande naturfenomen

Efter lunch fortsatte vi söderut mot ett av Albaniens mest omtalade naturunderverk: Blue Eye. En halvtimmes vandring genom grönskande skog ledde fram till den berömda källan, och när den väl uppenbarade sig var det lätt att förstå varför platsen blivit så omtalad.

Vattnet skiftade i intensivt turkosa och koboltblå nyanser som nästan såg overkliga ut. Mitt i källan öppnade sig det mörkblå ”ögat”, en djup vattenfylld avgrund vars exakta djup fortfarande inte är helt kartlagt men som sträcker sig mer än 50 meter ner. Varje sekund strömmar omkring 18 400 liter kristallklart vatten upp från jordens inre. Det är en plats som känns mer hämtad ur en sagobok än från verkligheten.

Blöta äventyr och ett oväntat möte

Tillbaka i Saranda hann vi knappt byta om innan det var dags för nästa utflykt. Färden från båten in till land i gummijollen blev en ovanligt blöt historia. Vågorna hade bestämt sig för att bjuda på en extra dusch, och när vi klev iland såg åtminstone jag – som suttit i fören – ut som om jag precis avslutat ett mindre simlopp.

Efter att ha återfått värdigheten över en god middag på den populära restaurangen Haxhi fortsatte kvällen vidare mot en plats som flera hade rekommenderat: Elvis Bar. Namnet väckte förstås vissa förväntningar. Och mycket riktigt – där fanns Elvis! Åtminstone en albansk version av honom.

Tyvärr var det lågsäsong och någon konsert blev det inte. Kungen av rock’n’roll valde att vägra sjunga denna kväll – men han pratade desto  mer om alla sina framträdanden, vilket vi tyckte var en aning divaaktigt. Men mötet blev ändå ett av de där oväntade semesterögonblicken som man minns långt efteråt.

Farväl till Albanien

Efter dagarna i Saranda var det dags att kasta loss igen. Vi lättade ankare, vinkade adjö till Albaniens dramatiska kustlinje och styrde västerut över det lugna havet. Framför oss väntade Korfu och den vackert belägna Mandraki Marina.

Bakom oss lämnade vi ett land som överträffat alla förväntningar. Albanien hade bjudit på historiska städer, spektakulär natur, generös gästfrihet och äventyr som pendlat mellan det storslagna och det smått absurda.

Precis den sortens resa som fortsätter att leva kvar, även när nästa kust redan vuxit fram vid horisonten.

Följ Anki här:

• Instagram
• Webb

Anki Palerby Hjelmqwist

Anki är frilansskribent, författare och digital livscoach som älskar att resa. Hon har bott i olika länder, såsom Libanon, Polen, Egypten och Marocko, och har senare i livet blivit långseglare på heltid (trots sin återkommande sjösjuka!), efter att ha träffat maken Janne. Med båten Lazy Frog har de seglat från Sverige ner efter Atlantkusten, över till Kanarieöarna och Madeira och de befinner sig just nu i Medelhavet, på Sicilien. Häng med henne på äventyr, både på land och till havs!

Du kanske också gillar:

Segling till Albanien – sköldpaddor, bergsvindar och en oväntad förälskelse

Seglarsemester: Så förbereder du dig med rätt utrustning och planering Seglingen till vår vinterhamn på Sicilien Segla runt Sicilien – västkusten och vägen tillbaka Kaffe och vin i Tirana – tips för ditt besök i Albaniens huvudstad Ruffhäxans bästa mattips – en bok fylld av hav, människor och matglädje

Annons