Text och foto: Björn Erik Gustavsson
Ett smatter av intryck möter mig … Superdesignade höghus. Spårvagnsgnissel. Havsluft. Båtar kors och tvärs ut över fjorden. Magnifika konstmuseer … Och överallt ett glatt glimrande språk. ”Dere kan bare snu till höjre och så är det rett frem.”
Innehållsförteckning
En huvudstad i snabb förändring
Det jag främst noterar: Vilken otrolig förändring den norska huvudstaden genomgått sedan tidigt 1980-tal! Det började med förvandlingen av en lastfartygskaj till ”Aker brygge” … Sedan enstaka höghus, anläggandet av tunnelbana … Därefter, i takt med att oljemiljarderna började sippra ut i den norska ekonomin, har utvecklingen accelererat. En rad storskaliga förnyelseprojekt har förändrat stora delar av den centrala stadsbilden.
Oslo av idag är en hypermodern stad. Där det tidigare var containerhamn och fullt med lastkranar reser sig idag en hel rad ikoniska kulturinstitutioner – alla i miljardklassen. Operahuset (2008), Aster Fearleymuseet (2012), nya stadsbiblioteket (2020), Munchmuseet (2021) och Nasjonalmuseet (2022).
Kulturen är påfallande viktig i Norge och politikerna argumenterar ofta för ambitiösa satsningar. Den officiella kulturbudgeten är dubbelt så stor som den svenska – trots att befolkningen är endast hälften så stor.

Oslo – en helt annan stad än på 1980-talet
Dagens Norge är verkligen annorlunda jämfört med början på 1980-talet. Oslo hade ingen som helst internationell prägel och ute i landet var vägarna smala och slingriga och i snart sagt varje by fanns lanthandel och postkontor. Norgevitsarna var ännu populära. Som exempelvis denna: ”Vi har nu landat på Fornebu flygplats. Var vänlig ställ tillbaka tiden tjugo år.”
Oslo har nu drygt 700 000 invånare (något mer än såväl Helsingfors som Köpenhamn). Räknas förorterna in, alltså ”Stor-Oslo”, är invånarantalet cirka 2 miljoner.

En storstadsbuffé av kulturupplevelser
Och det som denna gång främst lockar mig på denna storstadsbuffé är kulturupplevelser och under några intensiva sommardygn hinner jag få uppleva otroligt mycket.
Först lite allmänt: Oslo har tre fasta teaterscener: Nationaltheatret, Det norske teatret och Oslo nye teater. Därtill Det norske opera, Black box teater, Folketeatret med flera. I det överdådiga konserthuset spelar Oslofilharmonikerna. Därutöver finns musikscener, såsom Rockefeller music hall.
Konstmuseerna är många – och man bör heller inte missa Henie-Onstad kunstsenter en dryg mil västerut; en spännande tummelplats för modern och internationell konst. Och för all del: den världskända, oförlikneliga skulpturparken Vigelandsparken.
Från Litteraturhuset till jazz med Jan Erik Vold
Jag inleder med besök på Litteraturhuset, alldeles bakom Slottet. En överdådig patriciervilla som förvandlats till en mångfacetterad dynamo för norskt kulturliv, med kafé i salongsmiljö, bokhandel och dagligen en rad seminarier och författarframträdanden. Europas första och största litteraturhus är det. Sverige har inget som kommer ens i närheten av detta.
Strax intill, i en lika pampig byggnad, ligger Kunstnerernes hus, med utställningar, program och café/restaurang.
Den första kvällen besöker jag mysiga jazzklubben Herr Nilsen, där 87-årige konkretistpoeten Jan Erik Vold får publiken med sig när han till jazzackompanjemang (och emellanåt riffig rock) rytmiskt deklarerar sina dikter. Och enormt bifall när han rockigt river av en lång rad strofer ur Ibsens versdrama om Peer Gynt.

Nya Oslo växer fram vid fjorden
Jag besöker det nyinvigda stadsbiblioteket nere vid Oslofjorden: ett magnifikt sexvåningspalats. Biblioteket förfogar över 20 000 kvadratmeter, alltså två hektars yta! Här bjuds en mångfals upplevelser för besökaren – helt i klass med motsvarigheten i Helsingfors. Kulturhuset i Stockholm ter sig som en förbisprungen dvärg i jämförelse.
Fortsätter till bostadsområdet Sörenga. Här har den gamla containerhamnen förvandlats till ett hypermodernt område med exklusiva bostäder inrymda i en arkitektoniskt avancerad helhet och med Venedig-aktiga kanaler mellan husen. Följer man den utsiktsrika sjöpromenaden, förbi en rad restauranger, kommer man till en unikt designad badplats. Ett stycke bort finns dessutom ett område med ett rikt varierat bastuutbud.

Grünerløkka – hippt längs Akerselva
Längre norrut kan man strosa runt i de välbevarade arbetarkvarteren kring Akerselva, längs vilken det förr fanns åtskilliga fabriker. Numera är det lite alternativt och hippt här i Grünerlökka (à la Södermalm eller berlinska Neukölln). Jag äter lunch på trendigt lantromantiska ”Böndernes hus”, där restaurangen balanserar mellan lantlig ekoromantik och urbant designat raffinemang. Vill man hitta spännande småbutiker och barer är Grünerlökka ett måste.
Opera, historia och konst vid Oslofjorden
Kväll nr 2 får jag uppleva Kaloyan Boyadijevs starka iscensättning av Romeo och Julia, här med Prokofievs färgsprakande musik och ett koreografiskt formspråk baserat på klassisk balett men med modern udd. En konstupplevelse i sig är förstås den ikoniska byggnaden i sig. Den djärvt formade byggnaden nere vid fjorden, iklädd vit carrarramarmor, faktiskt bländar sinnena; så snyggt är det.

Mycket sevärd är 700-åriga Akershus fästning, med en lång och varierad historia och där försvarsmakten ännu har viss verksamhet. Särskilt spännande är Norsk hjemmefrontsmuseum, som tydliggör den norska motståndsrörelsens roll under andra världskriget. I närheten finns ett minnesmärke vid platsen där nazisterna arkebuserade motståndsmän.
Nedanför fästningen finns ett fint lunchställe, ”Festingen”, med utsikt över fjorden, hamnen och delar av staden. Även kyparen lovprisar utsikten: ”Jag blir glad varje morgon jag kommer hit.”
Efter besök på spännande Aster Fearleumuseet, som ägs av finansmannen Hans Astrup och som visar en betydande samling norsk och internationell samtidskonst, fortsatte jag med båt till Bygdöy. Först rundvandring på Norsk folkemuseum, Oslos motsvarighet till Skansen, med byggnader som låter besökaren få uppleva fascinerande utflykter i tid och rum.
Lite senare på kvällen: Maritimmuseet! Där pågick nämligen den årliga Kon Tiki kammarmusikfestival – och denna afton framträdde Alexander Rybak med gäster. Sällan har jag upplevt en så glädjefylld, spontan men ändå högklassigt koncentrerad konsert som denna. Scenens sprudlande musikglädje smittade av sig på publiken, som svarade med ovationer.

Vigelandsparken och Oslos stora konstmuseer
För den som aldrig varit i Oslo: Missa för all del inte Vigelandsanlegget i Frognerparken, där hundratals av Gustav Vigelands skulpturer (som gestaltar människor i skilda åldrar och existentiella teman) gör parken till ett unikum, även i ett internationellt sammanhang.

Rekommenderas kan även ett besök i kapellet som brodern Emanuel Vigeland uppförde och som domineras av en enorm fresk över människolivets stadier, från födsel till död. Observera att öppettiderna är ytterst begränsade.
De två största konstmuseerna är Nationalmuseet (som ersätter det tidigare Nasjonalgalleriet) och Munchmuseet. Båda är fyllda med så enormt mycket konst att man bör ha minst en halvdag till förfogande för vardera inrättning.

Värt att nämna är att det 13 våningar höga Munchmuseet är ett av världens största museer ägnat en enskild konstnär. Edvard Munch testamenterade till Oslo kommun en enorm konstsamling: 1 100 målningar, 15 500 grafiska blad, 4 700 teckningar, med mera.

Tre tips på boende i Oslo
Slutligen: Var ska man då bo under en Oslovistelse? Möjligheterna är förstås många. Här tre tips.
Budgetvarianten: anrika Cochs nära Slottsparken. Här har varit pensionat i över hundra år. Läget är utmärkt, och många av rummen har minikök.

Modernt & snyggt: Clarion ”The hub”. Ett hyperdesignat jättehotell (810 rum) med utomordentligt läge nära centralstationen. Utsikten från restaurangen på 13:e våningen är enastående.
Klassiskt och stilfullt: Voksenåsen – ett kulturcentrum som är både hotell och konferenscentrum. Därtill ett av stans bästa lägen, på 500 meters höjd och med sagolik panoramautsikt över stan, fjorden och omgivande mäktiga berg.
Till Voksenåsen tar man sig enkelt med tunnelbanelinjen förbi Holmenkollen upp till Frognersetern (en unik restaurang från 1891 byggd i dåtida drakstil och där det oftast brinner en brasa i öppna spisen och där känslan av autenticitet är anslående. Missa inte ställets äppelkaka – som erbjudits här sedan 1920).
Voksenåsen, invigt 1955, präglas av skandinavisk design när den är som mest sofistikerad. Anläggningen ägs av Sverige och gavs av norska staten som tack för hjälpen under andra världskriget. Utöver smakfullt inredda sällskapsrum finns ett stort bibliotek. Knappast något annat Oslohotell kan bjuda på ett sådant.

Fotnot: Med Oslopasset åker man fritt inom kollektivtrafiken, inklusive en rad lokala båtlinjer till de närmsta öarna i fjorden; därtill har man fri tillgång till ett 30-tal museer.











