Skribent: Anna Nilsson Spets
Det finns många djur i vår Herres hage, enligt Wikipedia 8,7 miljoner arter men inte ens det är säkert. Jag älskar dom alla, utom vissa bakterier typ.



Innehållsförteckning
”Vad vill du bli när du blir stor?”
När jag var skolflicka så skulle man skriva i sina kompisars Mina vänner, ni vet den där lilla boken som var så viktig att få pränta ner sina data i. Sista frågan löd: ”Vad vill du bli när du blir stor?”
Mina så kallade vänner skrev sjuksköterska, filmstjärna eller fotomodell, jag skrev Jacques Cousteau.

Nej, jag blev aldrig nån undervattensforskare, jag klarar inte ens av att dyka för på djupt vatten hör jag ledmotivet från Hajenfilmen och det är kört. Snorklar gör jag gärna och ofta och har jag sällskap av en delfin eller sköldpadda är det bonus. Någon landkrabba är jag alltså inte.


Kärleken till djur har alltid funnits där, husdjuren har varit oändligt många; fiskar, hamstrar, råttor, orm, katter, minigrisar, många hundar, hyrhästar, ankor, kaniner och höns.

Nu har jag bara två hundar; Sally och Lara.

Resor för att se djur
Resorna jag gör riktar oftast in sej på nåt djur jag vill se, men ibland blir det inte som man tänkt sej, djur dyker upp när de själva vill, inte när och var jag vill. Normalt djurbeteende.

Resan till Mocambique för att se dugong, tjaa, dugongen visade sig så snabbt så att jag inte ens hann få fram kameran. Två sekunders lycka och ett antal tusen spänn fattigare.

Lekande delfiner och mängder av sköldpaddor gav lite tröst i alla fall.


Turen till Tromsö för att se valar sket sej också då det var en månad för tidigt. Inte en fena eller fontän synligt, det regnade konstant och slantarna rann bort med regnvattnet.

Ska jag nu ranka mina tre bästa resor just för fauna är saken lätt.
1. Madagaskar
Få länder har en så enorm diversitet och antal endemiska arter som just denna ö. Lemurer, sifakor och diverse andra spännande primater.


Kameleonter; hur mycket som helst, i alla dess former och färger.



Grodor och reptiler, vissa med varningsfärger andra så kamouflerade så man knappt ens ser dom.




Val, vem vill inte se en knölval när man sitter på verandan … Skådning på havet är restriktivt, det är viktigt för mej, inget jagande för min del.



För en resa till Madagaskar ska man avsätta mycket tid, vägarna är urusla.
2. Costa Rica
Det är som att kliva in i Djungelboken, fantastiska fuktiga gröna skogar, sengångare som hasar runt mellan grenarna, vrålapornas körsång på morgonen.

Kolibris som flyger från blomma till blomma. Det är grönt, skönt och … DYRT.

3. Uganda
En megapositiv upplevelse, även om gorillatreckingen nästan tog livet av mej, timmar av flåsande i fuktig, kuperad och lerig teräng. Inget för en storrökare som mej. Det var mödan värt. Once in a lifetime.


En vandringsstav, gummistövlar och kläder i naturfärger ett måste.

Många olika aparter, träden är fulla av aktivitet.



Fågellivet i Uganda är oerhört rikt, den ovanliga skedstorken spottades i grönskan på Lake Victoria.


Den vackert skimrande blå turakon, krontranan med sin praktfulla tofs, skojiga tukaner och prickiga hjälmpärlhöns. Alla med sina egna signum, djurriket är fantastiskt.




Ett och annat gosedjur med.




Fler länder med oustanding fauna
Mina topp tre följs av ett antal andra ställen med en outstanding fauna.

Djur som man drömde om att se när man satt på biologilektionerna och tittade på kartongplanscher. Min biologilärare var passionerad i sitt kall och ledde mej in i floran och faunans värld.
Den som gillar apor ska naturligtvis åka till Borneo, helst innan palmplantagen tagit över helt och djuren är borta. Jodå, jag har varit där med och åkt flodbåt utmed Kinabatangfloden, sett orangutanger och (kopulerande) näsapor och dessutom förlorat varenda foto därifrån.

Galapagos, drömmen uppfylldes för snart 20 år sen, jag hade äran att träffa Lonesome George, den sista i sin linje av landsköldpaddor. George finns att beskåda i uppstoppad form nu.

Öarna är fulla med endemiska arter, en guldgruva.



En bra nybörjardjurresa är naturligtvis Tanzania, chansen att se the big five är stor.



Frågan är om det alltid går helt etiskt till, jeeparna med turister kommunicerar med varandra var djuren är och vips åker alla dit.




Djur finns det i massor, allt du kan tänka dig. Turister i full safariutrustning á la Indiana Jones finns också att beskåda, det är nästan lika roligt som att titta på djuren.

Etiskt … ja det är viktigt för mej. På Mafia island, Tanzania, fanns chansen att se valhaj, den stackars valhajen motades in av en båt full med asiater som kastade sig i vattnet utan att vara direkt simkunniga. Min skeppare fick ordern av mej att vända. Jag betalade, jag bestämde.


Endemiska fruktfladdermöss i hundratals tar paus på Mafia island.

I Djibouti var det en hel annan sorts valhajsskådning, precis så som jag vill ha den, inte en människa mer än jag, min guide och båtägaren.

Att få simma med tre valhajar var en av mina bästa upplevelser, mäktigt när en fena smekte ens (tjocka) mage.

Piggsvin och gröna apor i Djibouti.



Skygga sjakaler i Lac Abbé som är en av jordens mest otillgängliga platser.

Att skåda och fotografera djur är som att spela på lotto, man behöver en hyfsat bra kikare, kamera med zoom och … eoner av tålamod.



Och nej, man behöver inte ha utrustning och kläder som värsta upptäcksresande.

Respektfullt avstånd och minimum av interagerande är den gyllene regeln, annars kan det få det kan få fatala konsekvenser för både djur och människa.

Så, vad jag vill se är mera dugonger och manateer, mera apor, bältdjur. Min lista är lika lång som härifrån till Nordpolen, kanske man kan rida dit….
