Alla helgons dag och Alla själars dag – så hänger dagarna ihop

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Alla helgons dag, Alla själars dag, Allhelgonadagen och Halloween – under några få dagar på hösten samlas flera högtider och traditioner som är lätta att blanda ihop. Vad är egentligen skillnaden, när infaller dagarna och varför tänder vi ljus på gravarna? Här reder vi ut hur allt hänger ihop.

Vad är allhelgonahelgen?

Allhelgonahelgen är för många i Sverige en helg då vi minns människor som inte längre finns med oss. Kyrkogårdarna fylls av människor och när mörkret faller lyser tusentals gravljus mellan gravarna.

Vi brukar själva uppmärksamma allhelgonahelgen genom att träffa familjen och besöka kyrkogården. Vi tänder ljus, lägger gravdekorationer och brukar sedan äta middag tillsammans. Det är en fin tradition, mitt i den mörka delen av året.

Men vilken dag är egentligen vilken? Alla helgons dag och Alla själars dag är två olika kyrkliga dagar, och dessutom finns Allhelgonadagen den 1 november. Och så råkar Halloween ligga precis intill. Inte konstigt att det blir snurrigt!

Alla dagarna – snabbt förklarade

Dag	När infaller den?	Vad innebär den?
Halloween	31 oktober	En högtid som idag förknippas med bland annat utklädnad, pumpor och bus eller godis
Allhelgonadagen	1 november	Den gamla fasta dagen för firandet av alla helgon
Alla helgons dag	Lördagen mellan 31 oktober och 6 november	Svensk helgdag med fokus på helgon och kristna förebilder
Alla själars dag	Söndagen efter Alla helgons dag	Kyrklig dag då man särskilt minns och hedrar de döda

I praktiken flyter traditionerna delvis ihop. Det är framför allt på Alla helgons dag, alltså lördagen, som många svenskar besöker kyrkogårdar och tänder ljus för döda släktingar och vänner.

Alla helgons dag – en dag för helgonen

Traditionen att fira helgon och martyrer har gamla kristna rötter. Med tiden utvecklades en gemensam högtid för alla helgon, även de många helgon som inte hade någon egen dag i kalendern.

I Sverige firades Alla helgons dag länge den 1 november, men efter reformationen förändrades helgonens betydelse i den protestantiska kyrkan. År 1772 genomfördes dessutom en helgdagsreform då ett antal kyrkliga helgdagar försvann som arbetsfria dagar.

Den Alla helgons dag vi har idag infördes 1953 och placerades på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Det är därför datumet varierar från år till år.

Alla själars dag – en dag för de döda

Alla själars dag har också sina rötter i den medeltida katolska kyrkan. Den traditionella dagen är den 2 november och var en dag då man bad för de dödas själar.

Efter reformationen försvann firandet ur den svenska kyrkliga traditionen under flera hundra år. Under 1900-talet återkom tanken på en särskild dag för minnet av de döda, och idag firar Svenska kyrkan Alla själars dag på söndagen efter Alla helgons dag.

Det är alltså en skillnad mellan de två dagarna: Alla helgons dag handlar kyrkligt om helgonen och deras förebild, medan Alla själars dag särskilt handlar om att minnas dem som har dött.

I människors eget firande är gränsen förstås inte lika skarp. Många tänker helt enkelt på hela allhelgonahelgen som en tid för minnen, gravbesök och tända ljus.

Vad är då Allhelgonadagen?

Här kommer ytterligare ett begrepp som lätt ställer till det: Allhelgonadagen.

Allhelgonadagen infaller alltid den 1 november. Det är den gamla fasta dagen för Alla helgons dag. När den moderna Alla helgons dag placerades på en lördag på 1950-talet blev 1 november kvar i almanackan under namnet Allhelgonadagen.

Därför kan du alltså hitta både Allhelgonadagen den 1 november och Alla helgons dag på en rörlig lördag i kalendern. Namnen låter nästan likadant och har samma historiska ursprung, men idag är det två olika kalenderdagar.

Varför tänder vi ljus på gravarna?

Att besöka kyrkogården och tända ljus är idag så starkt förknippat med allhelgonahelgen att traditionen lätt kan kännas uråldrig. Men seden i sin nuvarande form är faktiskt betydligt yngre än så.

Redan under slutet av 1800-talet förekom det att människor i svenska städer tände ljus på gravar, men då skedde det framför allt vid jul. Det var också vanligt att ljus tändes på avlidna barns gravar.

Under 1930-talet började särskilda gravljus säljas inför Alla helgons dag, men det var framför allt efter andra världskriget som seden att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen fick sitt stora genombrott i Sverige. Traditionen hade då fått inspiration från katolska länder i Europa.

Idag är ljusen kanske det som allra tydligast förknippas med den svenska allhelgonahelgen. När mörkret faller kan stora kyrkogårdar lysas upp av tusentals små lågor.

Våra traditioner under allhelgonahelgen

För oss handlar allhelgonahelgen framför allt om familjen och om att minnas dem som inte längre finns med oss. Vi brukar träffa min (Helenas) familj och besöka kyrkogården, där vi bland annat tänder ljus och lägger en dekoration på min pappas grav.

Det brukar vara mycket människor i rörelse på kyrkogården, samtidigt som stämningen är stillsam. När alla ljusen brinner i höstmörkret är det väldigt vackert.

Efteråt brukar vi ofta äta middag tillsammans. På så sätt blir helgen både en stund för minnen och en anledning att faktiskt träffas – vilket kanske också är en fin del av traditionen. Flera år i rad åt vi på mysiga Skänkstugan i Täby, där de ofta har trevliga menyer, såsom särskilda höst- eller julmenyer.

Allhelgona förr – när vintern stod för dörren

Alla äldre traditioner kring den här tiden på året var inte kyrkliga. I det gamla bondesamhället var början av november också en viktig brytpunkt mellan sommar och vinter.

Allhelgonatiden förknippades med att vinterhalvåret började, och precis som vid många andra gamla märkesdagar fanns föreställningar om att vädret kunde säga något om vad som väntade.

Det påminner också om att flera av våra högtider ligger vid viktiga skiften under året. När dagarna blir kortare, skörden är avslutad och vintern närmar sig har människor i olika tider och kulturer skapat traditioner kring mörker, död, minnen – och ljus.

Hur hänger Halloween ihop med allhelgona?

Halloween firas alltid den 31 oktober. Namnet kommer från engelskans All Hallows’ Eve, ungefär ”alla helgons afton”, alltså kvällen före Allhelgonadagen den 1 november.

Men Halloween har en betydligt mer brokig historia än så, med influenser från bland annat Irland och Skottland och traditioner som förändrats rejält under århundradena. Idag förknippar vi högtiden med pumpor, utklädnader och ”bus eller godis”, medan den svenska allhelgonahelgen har en helt annan karaktär.

LÄS MER: Varför firar man Halloween i Sverige?

En helg för minnen och ljus

Det är inte konstigt om man blandar ihop Alla helgons dag, Alla själars dag och Allhelgonadagen. Dagarna har gemensamma historiska rötter och ligger dessutom tätt intill varandra i kalendern.

För många människor i Sverige idag är kanske de exakta benämningarna mindre viktiga än själva traditionen. Allhelgonahelgen har blivit en tid för att stanna upp, minnas människor som inte längre finns med oss och tända ett ljus i höstmörkret.

Brukar du besöka en kyrkogård och tända ljus under allhelgonahelgen?