Varför firar man Halloween i Sverige?

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Varför firar man Halloween i Sverige egentligen? Pumpor, spöken, utklädnader och ”bus eller godis” känns numera självklara för många, trots att Halloween slog igenom på bred front i Sverige först på 1990-talet. Men högtiden har betydligt äldre rötter. Vi följer Halloween från gamla traditioner på Irland, via USA och hela vägen till Sverige.

Vad är Halloween?

Halloween firas den 31 oktober och förknippas idag med pumpalyktor, utklädnader, spöken, skräck och barn som går runt och frågar efter ”bus eller godis”.

Själva ordet Halloween kommer från All Hallows’ Eve, vilket ungefär betyder ”alla helgons afton”. Men Halloween är inte en tradition som skapades vid ett enda tillfälle och sedan har sett likadan ut genom historien. Tvärtom har firandet förändrats många gånger och påverkats av både äldre folkliga seder, kristna högtider och senare amerikansk populärkultur.

I Sverige är Halloween en relativt ny tradition. Institutet för språk och folkminnen beskriver den som en festtradition som framför allt växte fram här under 1990-talet.

Har Halloween sitt ursprung i Samhain?

Halloweens historia brukar ofta börja med Samhain, en gammal gaelisk årshögtid med stark förankring på Irland. Samhain markerade övergången till vinterhalvåret och hörde till årets viktiga återkommande högtider. De äldsta irländska skriftliga källorna om firandet är från tidig medeltid.

Den här tiden på året förknippades med mörker, död och övernaturliga krafter. I irländsk tradition kunde de dödas själar återvända och andra väsen vara i rörelse. Man åt särskild mat, lekte lekar, spådde framtiden och klädde ut sig eller bar masker. Men det blir för enkelt att säga att dagens Halloween är Samhain.

Under århundradena har olika traditioner blandats och påverkat varandra. Den kristna allhelgonatiden blev en viktig del av kalendern, samtidigt som äldre och folkliga seder levde vidare och förändrades. Själva namnet Halloween är dessutom kristet till sitt ursprung: All Hallows’ Eve, aftonen före alla helgons dag.

Halloween har med andra ord många historiska lager – och fler skulle tillkomma när firandet tog sig över Atlanten.

LÄS MER: Halloween i Derry, Irland – världens bästa Halloweenfest?

Varför har Halloween pumpor?

En lysande pumpa med ett utskuret ansikte är idag kanske den främsta symbolen för Halloween. Men från början handlade det inte alls om pumpor.

På Irland gröpte man istället ur rovor, skar skräckinjagande ansikten i dem och placerade ljus inuti. Sådana lyktor kunde användas för att skrämma människor under Halloween. National Museum of Ireland har till och med en bevarad modell av en så kallad ghost turnip, baserad på en lykta av den typ som användes i Donegal omkring år 1900.

När irländska traditioner senare spreds till Nordamerika började man istället använda pumpor. De fanns tillgängliga under hösten och var dessutom betydligt större och enklare att gröpa ur än hårda rovor.

Legenden om Stingy Jack

Till lyktorna hör också en gammal folklig berättelse om Stingy Jack. Enligt legenden lyckades Jack lura djävulen och hamnade efter sin död i en minst sagt besvärlig situation. Han var inte välkommen i himlen, men kunde inte heller komma till helvetet. Istället blev han dömd att vandra omkring på jorden med en lykta som enda ljus.

Därifrån kommer berättelsen om Jack of the Lantern – eller jack-o’-lantern. Detta ska alltså ses som folklore och legend, snarare än som en dokumenterad redogörelse för exakt hur traditionen med lyktor uppstod. Berättelsen är däremot fortfarande starkt förknippad med de irländska Halloweenlyktorna.

LÄS MER: Fakta om pumpor – 25 intressanta saker

Hur hamnade Halloween i USA?

Under 1800-talet emigrerade stora mängder irländare till Nordamerika och tog med sig traditioner hemifrån. På andra sidan Atlanten mötte sederna nya miljöer och andra traditioner och fortsatte att förändras.

Rovor blev alltså pumpor, och Halloween utvecklades med tiden till en stor högtid med maskerader, dekorationer, fester och olika upptåg. Under 1900-talet blev barnens firande allt viktigare.

Idag förknippar vi kanske Halloween minst lika mycket med USA som med Irland. Amerikanska filmer, tv-serier och annan populärkultur har sedan hjälpt till att sprida den moderna versionen av Halloween över världen.

Det betyder alltså inte att amerikanerna uppfann Halloween. Snarare utvecklade de traditionerna vidare – och exporterade sedan sin version av firandet tillbaka till Europa och vidare ut i världen.

När kom Halloween till Sverige?

Man brukar säga att Halloween kom till Sverige på 1990-talet. Det är på sätt och vis sant – men det är inte hela historien.

Halloween var känt i Sverige betydligt tidigare. Institutet för språk och folkminnen berättar till exempel att ordningspolisen redan 1961 fick ingripa vid ett vilt Halloweenfirande bland studenter i Stockholm.

Det handlade dock om enstaka fester och företeelser. Halloween var ännu inte en svensk folklig tradition. Det stora genombrottet kom först flera årtionden senare.

Hard Rock Cafe, Butterick’s och Halloween i Stockholm

En kul del av den svenska Halloweenhistorien utspelade sig på Hard Rock Cafe i Stockholm. Under 1980-talet kontaktade Hard Rock Cafe maskerad- och skämtbutiken Butterick’s för att få hjälp med ett Halloweenfirande. Samarbetet utvecklades med bland annat maskerader och en monsterparad för ungdomar.

Butterick’s beskrev senare detta som en viktig ”gnista” för det växande svenska Halloweenintresset. Men det dröjde ytterligare några år innan firandet spreds på allvar utanför storstäderna.

Under 1990-talet började Halloween synas allt mer i butiker, medier, skolor och förskolor. Masker, dekorationer, pumpor och Halloweenfester blev vanligare och handeln bidrog aktivt till att sprida den nya högtiden. Redan 1997 och 1998 samlade svenska folklivsforskare in människors erfarenheter och åsikter om den nya traditionen. Halloween hade kommit till Sverige för att stanna.

Varför började vi fira Halloween i Sverige?

Det finns alltså inte någon enskild person eller händelse som kan förklara varför vi började fira Halloween.

Amerikansk populärkultur spelade en roll. Restauranger, nöjesliv och handel bidrog till att introducera firandet. Butiker började sälja masker, dekorationer och Halloweenprylar. Skolor och förskolor ordnade fester.

Men en importerad tradition blir knappast långlivad om människor inte tycker om den. Halloween erbjuder helt enkelt en anledning att ordna fest, klä ut sig och leka med sådant som annars kan vara lite skrämmande: spöken, häxor, dödskallar och mörker. För barnen finns dessutom en synnerligen konkret bonus i form av godis.

Halloween väckte också motstånd när traditionen var ny. En del tyckte att firandet var alltför amerikanskt och kommersiellt, medan andra uppskattade ytterligare en fest i den mörka delen av året. Sådana olika uppfattningar finns fortfarande kvar.

LÄS MER: Halloween på Gröna Lund – skräck, rysmys och tips för besöket

Från främmande tradition till våra egna Halloweenfester

Vi har förstås själva varit med och firat Halloween genom åren. År 2012 var vi till exempel på Halloweenfest med schlagertema – en kombination som kanske inte har särskilt djupa rötter i irländsk folktro, men roligt hade vi! Några år senare blev det istället Halloweenmiddag och vinprovning, och därefter Halloween på Gröna Lund.

För oss säger de gamla bilderna något om hur snabbt Halloween blev en ganska naturlig del av det svenska höstfirandet. Man behöver inte ens fundera särskilt mycket över var traditionen kommer ifrån för att ordna en maskerad, skära ut en pumpa eller laga en middag med Halloween-tema.

Hur firas Halloween i Sverige idag?

Idag är Halloween etablerat i Sverige, framför allt bland barn, ungdomar och barnfamiljer. Institutet för språk och folkminnen beskriver firandet som fast förankrat bland yngre generationer. Firandet kan förstås se väldigt olika ut. Några vanliga inslag är:

• att barn klär ut sig och går bus eller godis
• Halloweenfester och maskerader
• utskurna pumpor och andra dekorationer
• spöken, häxor, fladdermöss och andra skräckteman
• Halloweenmat och bakverk
• skräckfilmer och temakvällar
• Halloweenfiranden på nöjesparker och andra besöksmål

Vi har alltså gått från att Halloween uppfattades som något ganska nytt och amerikanskt till att pumporna numera dyker upp överallt när oktober går mot sitt slut.

När är Halloween i Sverige?

Här kommer det enkla svaret: Halloween är den 31 oktober. Datumet är fast och ändras inte från år till år.

Förvirringen uppstår eftersom Halloween ligger nära den svenska Alla helgons dag, som däremot flyttar sig i kalendern. Alla helgons dag infaller alltid på en lördag någon gång mellan den 31 oktober och 6 november.

Det gör att Halloween och Alla helgons dag vissa år ligger nära varandra och ibland till och med sammanfaller.

I praktiken händer det också att Halloweenfester och barnens bus eller godis flyttas till en närliggande fredag eller lördag, helt enkelt eftersom det passar bättre än en vanlig vardagskväll.

Men frågan ”När är Halloween?” har alltså ett enkelt svar: 31 oktober. Varje år.

Är Halloween och Alla helgons dag samma sak?

Nej, Halloween och Alla helgons dag är inte samma högtid, även om det finns historiska beröringspunkter och de ligger nära varandra i kalendern. I dagens Sverige är skillnaden ganska tydlig.

Halloween förknippas med pumpor, utklädnader, skräck, fest och bus eller godis.

Alla helgons dag är en stillsammare högtid då många besöker kyrkogårdar, tänder ljus och minns människor som har dött.

Det ena behöver förstås inte utesluta det andra. Man kan mycket väl tycka om både Halloweenfesten och den vackra traditionen med tusentals levande ljus på kyrkogårdarna.

LÄS MER: Alla helgons dag och Alla själars dag – så hänger dagarna ihop

Från irländska rovor till svenska pumpor

Halloweens historia är egentligen ett bra exempel på hur traditioner fungerar. De uppstår sällan färdiga vid ett enda tillfälle. Istället förändras de när människor, religioner och kulturer möts.

I Halloweens historia finns den gaeliska Samhainhögtiden och gamla föreställningar om vinter, mörker och övernaturliga krafter. Där finns den kristna allhelgonatiden, irländska masker och rovlyktor, migrationen till Nordamerika och den amerikanska utvecklingen med pumpor och trick or treat.

Och till slut nådde den moderna versionen Sverige, där den på bara några årtionden hann gå från främmande amerikansk företeelse till barn som ringer på dörren och ropar ”bus eller godis”.

Eller, för den delen, Peter på schlager-Halloweenfest. Traditioner står helt enkelt sällan stilla. Och Halloween är fortfarande mitt uppe i sin resa.