25 svenska talesätt och uttryck – varför vi säger som vi säger

Skribent: Helena Bergström

Varför säger vi egentligen att det är en ko på isen? Svenskan är full av märkliga uttryck som vi använder utan att tänka närmare på vad de faktiskt betyder. Vi anar ugglor i mossen, lägger rabarber på saker, har rent mjöl i påsen och tycker att någon har skitit i det blå skåpet.

Vi fascineras ofta av dessa gamla talessätt och kan ägna en hel del tid åt fundera över och resonera uttryckens ursprung. Under en promenad började vi djupdyka i ämnet, vilket resulterade i detta reportage …

Många gånger har talesätten hundratals år på nacken och de kan ha vuxit fram i samband med livet på bondgården eller livet till sjöss, eller kanske med referenser till folksagor eller bibelberättelser. Här är 25 svenska uttryck som de flesta känner igen – och historierna bakom dem.

1. Det är ingen ko på isen

I dag betyder uttrycket att det inte finns någon anledning att stressa eller oroa sig. Men i det gamla bondesamhället var en ko på isen ett verkligt problem. Kor var värdefulla djur, och om de hamnade på en frusen sjö kunde de halka, skada sig eller i värsta fall gå genom isen.

När någon sa att det inte var någon ko på isen menade man alltså att ingen akut fara förelåg. Uttrycket har levt kvar långt efter att de flesta svenskar slutade ha kor på gården, och används fortfarande när någon oroar sig i onödan.

2. Nu har du skitit i det blå skåpet

Att skita i ”det blå skåpet” innebär att man har gått alldeles för långt eller gjort bort sig ordentligt. Ursprunget är inte helt säkert, men en vanlig förklaring är att de blåmålade finskåpen under 1800-talet användes för familjens finaste ägodelar – porslin, silver och linnetyger.

Att använda ett sådant skåp som toalett vore ungefär det grövsta man kunde tänka sig. Uttrycket blev känt för en bred publik när skådespelaren Janne ”Loffe” Carlsson använde det i filmen Göta kanal från 1981, men uttrycket är äldre än så.

3. Ana ugglor i mossen

När vi anar ugglor i mossen misstänker vi att något inte står rätt till. Det märkliga är att uttrycket troligen inte handlade om ugglor från början. Språkforskare menar att det kommer från det danska uttrycket ”ulve i mosen”, alltså ”vargar i mossen”.

Med tiden förvanskades ordet ”ulve” till något som lät mer som ”ugglor”, och så uppstod den svenska varianten. Resultatet blev ett av våra mest fantasifulla uttryck – trots att ugglor i en mosse egentligen inte låter särskilt skrämmande.

4. Vara ute på hal is

Uttrycket används om någon som är på osäker mark eller riskerar att göra bort sig. Bakgrunden är ganska bokstavlig. Förr färdades människor ofta över frusna sjöar och vattendrag vintertid.

Hal eller tunn is kunde få ödesdigra konsekvenser. Den som gav sig ut utan att veta vad han gjorde tog en verklig risk. Därför blev den hala isen en symbol för osäkra situationer och dåligt underbyggda påståenden.

5. Gå över ån efter vatten

Detta uttryck beskriver någon som gör saker mer komplicerade än nödvändigt. Om det redan finns vatten på den egna sidan av ån är det förstås ganska dumt att gå över till andra sidan för att hämta det.

Talesättet har sina rötter i det praktiska bondesamhället, där onödigt arbete sällan uppskattades. I dag används det om allt från krångliga arbetsprocesser till tekniska lösningar som är betydligt mer avancerade än de behöver vara.

6. Köpa grisen i säcken

Att köpa grisen i säcken betyder att man köper något utan att först kontrollera vad man får. Uttrycket kommer från marknader där oärliga försäljare kunde sälja en säck som påstods innehålla en fin kulting. Först när köparen kom hem upptäckte han kanske att säcken innehöll något helt annat.

Talesättet finns i många europeiska språk och har överlevt långt in i den digitala tidsåldern. Den som klickar hem något från en okänd nätbutik kan fortfarande riskera att köpa grisen i säcken.

7. Ha rent mjöl i påsen

Om någon har rent mjöl i påsen har personen inget att dölja. Uttrycket kommer från kvarnar och handel där mjöl ibland kunde blandas ut med billigare ingredienser för att öka vinsten.

Den som verkligen hade rent mjöl i påsen hade inget att skämmas för och kunde låta vem som helst granska innehållet. Därför har uttrycket blivit en bild för hederlighet och öppenhet.

8. Kasta pärlor för svin

Detta uttryck används när något värdefullt inte uppskattas av mottagaren. Ursprunget finns i Bibeln, där man varnas för att kasta pärlor åt svin eftersom de inte förstår deras värde.

Genom århundradena har uttrycket blivit en symbol för situationer där tid, pengar eller kunskap slösas bort på människor som inte kan eller vill uppskatta det.

9. Dra alla över en kam

Att dra alla över en kam betyder att behandla alla likadant utan att ta hänsyn till individuella skillnader. Uttrycket kommer sannolikt från äldre hantverk och djurhållning där samma kam användes för flera olika djur eller material. Problemet var förstås att olika individer krävde olika behandling. Därifrån växte den bildliga betydelsen fram.

10. Få sina fiskar varma

När någon får sina fiskar varma får personen en ordentlig utskällning. Ursprunget är inte helt klarlagt, men uttrycket förekommer redan i äldre svenska texter.

En teori är att det syftar på fisk som tillagas över eld och därmed ”utsätts” för hård behandling. Oavsett exakt bakgrund har uttrycket länge använts för att beskriva när någon får höra sanningen utan några förskönande omskrivningar.

11. Koka soppa på en spik

Detta bygger på en gammal folksaga. En kringvandrande främling kommer till en gård där ingen vill bjuda honom på mat. Han säger då att han kan laga soppa på en vanlig spik.

Nyfikna gårdsbor bidrar efter hand med grönsaker, kryddor och kött för att förbättra soppan. Till slut blir det en festmåltid. Uttrycket handlar därför om att skapa något stort av mycket små resurser.

12. Sitta med skägget i brevlådan

Den som sitter med skägget i brevlådan har hamnat i en pinsam situation genom sitt eget agerande. Uttrycket är relativt modernt jämfört med många andra svenska talesätt.

Exakt ursprung är omdiskuterat, men bilden är tydlig: någon har varit så oförsiktig att skägget fastnat där det inte borde vara. Därför används uttrycket när någon avslöjas eller hamnar i knipa.

13. Inte ha alla hästar hemma

Detta uttryck används om någon som verkar förvirrad eller inte riktigt tänker klart. Hästen var under lång tid en av bondens viktigaste tillgångar. Om inte alla hästar var hemma betydde det att något saknades. Med tiden blev hästarna en metafor för tankar, förnuft eller mentala resurser.

14. Se rött

När någon blir mycket arg sägs personen se rött. Många kopplar uttrycket till tjurfäktning, men tjurar reagerar egentligen främst på rörelsen i tyget, inte på färgen. Ändå har färgen röd länge förknippats med starka känslor, blod och fara. Därför blev den en naturlig symbol för vrede.

15. Bita i det sura äpplet

Uttrycket beskriver att acceptera något obehagligt som man inte kan undvika. Bilden är enkel: man vet att äpplet är surt, men man måste ändå ta en tugga. Talesättet finns i flera europeiska språk och har länge använts för att beskriva situationer där det bästa alternativet fortfarande känns ganska jobbigt.

16. Sätta sin sista potatis

Det här uttrycket betyder att man är illa ute eller att slutet närmar sig. Potatisen var under lång tid en av Sveriges viktigaste grödor. Att sätta den sista potatisen kunde symbolisera att möjligheterna var uttömda eller att det inte fanns mycket kvar att hoppas på. I dag används uttrycket ofta skämtsamt som ett hot.

17. Vara på tapeten

Om något är på tapeten är det aktuellt och omdiskuterat. Ursprungligen syftade ordet ”tapet” inte bara på väggbeklädnad utan också på tygklädda bord där viktiga dokument lades fram för diskussion. Det som låg på bordet låg bokstavligen på tapeten. Därifrån utvecklades dagens betydelse.

18. Lägga rabarber på

Att lägga rabarber på något innebär att ta kontroll över eller lägga beslag på det. Ursprunget är omdiskuterat. En populär teori är att uttrycket uppstod genom en förvanskning av ordet ”embargo”, som med tiden fick en ny och mer folklig form. Helt säkra är språkforskarna inte, men uttrycket har funnits i svenskan i över hundra år.

19. Hålla tungan rätt i mun

När något kräver stor koncentration gäller det att hålla tungan rätt i mun. Många barn gör faktiskt detta instinktivt när de ritar eller bygger något pilligt. Uttrycket bygger på den observationen och har därför blivit en bild för noggrannhet och precision.

20. Surt sa räven

Uttrycket kommer från en av Aisopos fabler mest kända berättelser. Räven försöker nå några vindruvor men misslyckas. För att trösta sig själv säger han att druvorna säkert ändå var sura. Därför används uttrycket när någon nedvärderar något som personen egentligen gärna hade velat ha.

21. Björntjänst

I dag betyder björntjänst en välmenad handling som får negativa konsekvenser. Uttrycket kommer från en gammal fransk fabel där en björn vill hjälpa sin sovande vän genom att slå ihjäl en fluga som sitter på hans ansikte. Björnen kastar en sten mot flugan – och skadar vännen svårt. Avsikten var god, men resultatet katastrofalt.

22. Här ligger en hund begraven

När någon säger att här ligger en hund begraven menar personen att det finns något dolt eller misstänkt bakom det som syns på ytan. Uttrycket finns i flera europeiska språk och har använts i århundraden.

Exakt varför det blev just en begravd hund är oklart, men tanken på något gömt under marken gjorde uttrycket till en naturlig symbol för dolda motiv och hemligheter.

23. Kasta inte sten i glashus

Uttrycket ”kasta inte sten i glashus” är en uppmaning till den som kritiserar andra att först granska sina egna brister. Bilden är enkel men effektiv: om du bor i ett hus av glas är det ingen särskilt klok idé att börja kasta stenar, eftersom du riskerar att få dina egna fönster krossade.

Talesättet har använts i svenskan sedan åtminstone 1800-talet och budskapet är tidlöst: var försiktig med att döma andra om du inte själv är fläckfri. Peter har btw en egen variant av detta ordspråk: Kasta inte pil i gummibåt!

24. Inte för allt smör i Småland

Smör var en gång en mycket värdefull handelsvara och Småland var känt för sin produktion. Att inte göra något ”för allt smör i Småland” betydde därför att man inte skulle göra det till något pris. Uttrycket visar hur stark kopplingen mellan vardagsliv och språk har varit genom historien.

25. Som man bäddar får man ligga

Detta klassiska ordspråk är känt i stora delar av Europa. Betydelsen är enkel: våra handlingar får konsekvenser. Den som bäddar slarvigt får själv sova obekvämt. Uttrycket har därför använts i generationer för att påminna människor om ansvar och framförhållning.

LÄS MER: Varför heter det så? 25 ord med oväntat och knasigt ursprung

Svenska talesätt och uttryck berättar om förr i tiden

Det fascinerande med svenska talesätt är att de fungerar som små tidskapslar som påmunner om forna tider. I talesätten finns spår av bondgårdar, marknadsplatser, gamla sagor, bibelberättelser och vardagsliv som sedan länge försvunnit. Talesätten får historien att leva kvar, även om dagens människor kanske aldrig har sett en ko på isen eller köpt en gris i en säck …

Vilka svenska talesätt och uttryck använder du?

Vilket av dessa uttryck använder du själv oftast? Och finns det något gammalt talesätt från din hembygd som fler borde känna till?