Restauranger på Naxos – och lokal mat att prova

Text och foto: Helena Bergström

På Naxos finns gott om restauranger, inte minst i Naxos stad där utbudet sträcker sig från traditionella grekiska tavernor till hippa takbarer och restauranger med mat från olika delar av världen. Under våra dagar på ön hann vi prova flera olika restauranger, samtidigt som vi förstås passade på att bekanta oss med några av Naxos lokala specialiteter.

Här berättar vi om tre restauranger i Naxos stad och en i bergsbyn Apeiranthos. Dessutom blir det lokal ost, spoon sweets och ett besök på ett destilleri där Naxos speciella Kitron tillverkas.

Apostolis i Naxos stad – populärt och charmigt

Apostolis ligger otroligt charmigt mitt i gamla stan, på ett litet torg som nästan känns som en innergård. Färgglada lampor hänger på linor över borden och precis vid entrén hänger en gammal gul cykel mot väggen. Det är definitivt en miljö som gör sig bra på bild.

Och populärt är det! Samtidigt som det fanns lediga bord på flera andra restauranger i närheten ringlade kön till Apostolis lång och många gäster hade bokat bord i förväg. Personalen jobbade intensivt för att hinna med alla och gjorde ett imponerande jobb, men stämningen blev nästan lite hektisk.

Varför är just Apostolis så populärt? Den charmiga miljön och läget spelar förstås in, maten har gott rykte och restaurangen syns flitigt i sociala medier. När många vill till samma ställe tenderar populariteten dessutom att föda ännu mer popularitet.

Vi kom hit ganska sent på kvällen och efter lite köande fick vi inte mat förrän vid 22-tiden. Alldeles för sent för oss! Ett litet hack för skandinaver som är vana att äta tidigare är därför att komma redan vid 19 eller 19.30. Då har den stora middagsrusningen inte riktigt kommit igång.

Många smårätter på Apostolis

Redan innan vi beställde fick vi en liten minikaraff med pumpasoppa och lite bröd. Därefter beställde vi tre förrätter och en sallad att dela på.

Det blev köttbullar, friterade bollar med lammkött, grekisk sallad och en riktigt god osträtt: panerad kefalotyri-saganaki med tomatmarmelad. Just kombinationen av den salta osten och det söta tillbehöret var väldigt lyckad. Rätten finns också beskriven som en av Apostolis specialiteter, där osten får en panering med nötter.

Portionerna var rejäla och vi insåg återigen att vi hade beställt för mycket. Allt var dock mycket gott. Restaurangen bjöd dessutom på en dessert att dela på, en slags ostkaka med ett frasigt, friterat täcke. Och ja – den var också väldigt god!

Som om kvällen inte redan var tillräckligt grekisk avslutades den med att en man dök upp och spelade smäktande melodier på dragspel. Nog kändes det väldigt grekiskt alltid!

Avaton i Naxos stad – middag på taket

Avaton bjuder på en fantastisk takterrass med utsikt över Naxos stad. Hit är det riktigt fint att komma under tidig kväll, beställa en drink och se den rödgula himlen långsamt övergå i kväll. Miljön kan nästan inte bli bättre. Stämningen är ung och glad, men samtidigt avslappnad och chill.

Det går förstås alldeles utmärkt att stanna kvar efter drinken och beställa något att äta. Vid det här laget hade vi lärt oss att inte beställa för mycket, så vi tog en förrätt och en huvudrätt att dela på.

Båda rätterna kom in samtidigt – det där med förrätt och huvudrätt fungerar inte alltid riktigt som hemma i Sverige – och mängden mat räckte alldeles utmärkt för oss två. Vi åt tomatbollar med fetaost samt en lammgryta med auberginemos. Båda rätterna smakade utmärkt.

Spoon sweets med yoghurt

Till efterrätt valde vi något mer traditionellt: spoon sweets, eller glyko tou koutaliou. Det handlar om frukt eller andra råvaror som konserverats i en söt lag och som traditionellt serverades med sked när man fick besök. På Naxos görs de bland annat av körsbär, citronfrukten citron, kvitten och surkörsbär.

Vi fick våra spoon sweets tillsammans med krämig yoghurt. Smaken och konsistensen påminde nästan lite om marmeladgodis tillsammans med yoghurt. Gott och definitivt en kul sak att prova, även om den kanske inte kvalade in bland våra absoluta favoritefterrätter.

Den största behållningen på Avaton var ändå läget, utsikten och den härliga stämningen på taket. Hit kan man komma bara för en drink, eller låta drinken övergå i middag.

Paloma Cocktail Bar & Restaurant i Naxos stad

När man befinner sig i Grekland vill man förstås gärna äta grekiskt. Men ibland är det också roligt att bryta av med något helt annat. Paloma Cocktail Bar & Restaurant serverar bland annat mexikanskt och japanskt samt andra internationellt inspirerade rätter. Restaurangen har ett fint läge vid hamnen och vi fick ett bord precis vid fönstren med härlig utsikt över vattnet.

Återigen upptäckte vi fördelen med att komma tidigt. Då är det lättare att få ett bra bord och personalen har gott om tid.

Som förrätt beställde vi en räkcocktail att dela på. Den såg inte alls ut som den räkcocktail vi hade föreställt oss, men oj så god den var! Stora fina räkor serverades i en rödaktig sås tillsammans med lime. Mums! Som huvudrätt blev det kycklingspett med teriyakisås, ris och sesamfrön. Också mycket gott.

Vi avslutade med en riktigt läcker cheesecake som nästan smälte i munnen. Det här var en sådan där middag när man lämnar restaurangen härligt nöjd med hela måltiden.

Amorginos i Apeiranthos – här provade vi rosto

Under vår guidade bussutflykt på Naxos gjorde vi ett stopp på en och en halv timme i bergsbyn Apeiranthos. Det gav lagom med tid för en lunch och guiden tipsade oss om restaurangen Amorginos.

Vi fick en fin plats med fantastisk utsikt över bergen och bestämde oss för att prova något som verkligen hör hemma just här: rosto.

Rosto är starkt förknippat med Apeiranthos och görs traditionellt av fläskkött som smaksätts rejält med vitlök, salt och peppar, bryns och får tillagas med bland annat vin. I det traditionella recept som Naxos officiella turistsida publicerar serveras köttet med pasta som blandas med såsen.

På Amorginos fick vi istället pommes frites till vårt rosto. Kanske inte det mest traditionella tillbehöret, men gott var det! Köttet var väldigt mört och såsen mustig och smakrik med ordentlig vitlökssmak.

Lokal ost från Naxos

Vi beställde också in en liten bit arseniko, en av Naxos traditionella hårdostar. Osten tillverkas i öns bergstrakter av får- eller getmjölk och utvecklar en allt kraftigare och mer pikant smak när den lagras. Vår bit var rejält smakrik, och väldigt god.

Vi var mycket nöjda med lunchen och ångrade egentligen bara en sak: att vi råkade beställa varsin portion rosto. En hade räckt alldeles utmärkt att dela på!

Vallindras Kitron Distillery i Halki

Under bussutflykten gjorde vi också ett stopp i den charmiga byn Halki. Här finns ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med en av Naxos mest speciella drycker: Kitron.

På Vallindras Kitron Distillery kan man prova olika sorter och samtidigt se gamla kopparpannor och annan utrustning som använts vid tillverkningen.

Familjens destilleriverksamhet startade omkring 1870 och 1896 utvecklade Markos Vallindras den typ av Kitron som blivit en specialitet för Naxos. Drycken framställs med blad från citronträdet – Citrus medica – och ska alltså inte förväxlas med vanlig citronlikör.

Vi köpte en provning och fick smaka på de olika varianterna. Kul, och gott! Ganska starkt, ja. Efteråt finns förstås möjlighet att köpa med sig en flaska hem, och det finns även små flaskor för den som inte vill fylla resväskan med sprit.

Vad ska man äta på Naxos?

Naxos skiljer sig lite från många andra öar i Kykladerna genom att ön är stor och bördig. Här produceras bland annat potatis, grönsaker, frukt, honung, vin och en imponerande mängd olika ostar. Några lokala rätter och produkter som kan vara roliga att hålla utkik efter är:

• Rosto – långkokt fläskkött med rikligt med vitlök, särskilt förknippat med bergsbyn Apeiranthos. Vi provade det på Amorginos.
• Arseniko – smakrik, lagrad hårdost från Naxos bergstrakter. En ost för den som gillar lite mer kraft i smaken.
• Graviera Naxou – kanske den mest kända av Naxos många ostar. Graviera Naxou är en skyddad ursprungsbeteckning och görs huvudsakligen av komjölk, med möjlighet till en mindre andel får- och getmjölk.
• Mizithra och xinomizithra – färska, mjukare ostar. Xinomizithra har en lätt syrlig smak.
• Potatis från Naxos – ön är berömd för sin potatis, som odlas i den bördiga jorden och räknas som en av Naxos viktigaste lokala produkter.
• Lamm och get – kött från ön förekommer i många traditionella rätter och är värt att hålla utkik efter på tavernornas menyer.
• Spoon sweets – frukt och andra råvaror inkokta i sockerlag och traditionellt serverade som en liten sötsak till gäster. Vi åt våra tillsammans med yoghurt.
• Melachrino – en traditionell valnötskaka som innehåller en skvätt Kitron och ofta serveras med kaimaki-glass. Den här missade vi själva – anledning att återvända kanske?
• Honung – ytterligare en lokal produkt som produceras på ön.
• Kitron – Naxos karaktäristiska likör, som görs med blad från citronträdet Citrus medica.
• Lokalt vin – vinodling har en lång tradition på Naxos och det finns flera lokala druvsorter. Fråga gärna efter lokalt vin på restaurangen.

Några reflektioner om restauranger på Naxos

Efter att tidigare ha besökt flera mindre grekiska öar upplevde vi matscenen på Naxos som ganska internationell, framför allt i Naxos stad. Här finns takbarer, hippa restauranger och ett stort utbud av mat från olika delar av världen – inte bara traditionell grekisk mat.

Det är kul på sitt sätt, samtidigt som vi personligen ofta tycker att det allra roligaste är att upptäcka det lokala och genuina.

Vi åt väldigt bra på samtliga restauranger vi besökte. Samtidigt reagerade vi på hur enormt populära vissa ställen var. På en restaurang kunde det ringla en lång kö medan det fanns gott om lediga bord på en annan bara en kort bit bort.

Det kan förstås bero på kvalitet, service och miljö. Men vi fick också känslan av att vissa restauranger helt enkelt blir väldigt hajpade. När vi pratade med personalen på vårt hotell bekräftade de att det finns många riktigt bra restauranger på Naxos – inte bara de som alla turister verkar stå i kö till.

Så vårt kanske allra bästa tips blir ändå: prova dig fram. Ät rosto i bergsbyn där rätten hör hemma, smaka en lokal ost du aldrig hört talas om – och våga ibland välja den där lilla tavernan som inte har någon kö alls.