Vad betyder advent? – 10 fakta om advent och våra traditioner

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Advent är för många tiden då ljusstakar och stjärnor kommer upp i fönstren, första ljuset tänds och julen börjar kännas nära. Men vad betyder egentligen advent? Varför firar vi fyra adventssöndagar, varför tänder vi ljus – och vad har adventskalendern egentligen med advent att göra?

Här har vi samlat 10 fakta om advent och några av de traditioner som vuxit fram kring denna speciella tid på året. En del har kristna rötter, andra har kommit betydligt senare – och flera av våra svenska adventstraditioner har faktiskt sitt ursprung i Tyskland.

1. Advent betyder ankomst – inte väntan

Man skulle kunna tro att ordet advent betyder ”väntan”. Det hade varit ganska logiskt, eftersom hela adventstiden går ut på att vänta på julen. Men riktigt så enkelt är det inte.

Ordet kommer från latinets adventus, som betyder ankomst. I det kristna kyrkoåret handlar advent om väntan på Kristus och hans ankomst. Uttrycket adventus Domini betyder ungefär ”Herrens ankomst”. Vi väntar alltså under advent – men själva ordet betyder ankomst.

2. Första advent är kyrkans nyårsdag

För de flesta av oss börjar det nya året den 1 januari, men kyrkan har en annan kalender. Det kristna kyrkoåret börjar på första söndagen i advent.

Första advent är därför något av kyrkans nyårsdag. Därefter följer kyrkoårets olika högtider och perioder, från jul och trettondedagstid till påsk, pingst och resten av året.

I svenska kyrkor är första advent dessutom en stor dag. Psalmen Bereden väg för Herran hör till de klassiska inslagen och första advent brukar vara en av årets mest välbesökta kyrksöndagar.

3. Advent har fyra söndagar – men olika många dagar

Advent omfattar de fyra söndagarna före jul, men det betyder inte att adventstiden alltid är exakt fyra veckor lång.

Första advent kan infalla någon gång mellan 27 november och 3 december, beroende på vilken veckodag juldagen infaller på. Därför kan adventstiden vara olika lång från år till år.

Ibland inträffar dessutom fjärde advent på själva julafton. Då blir det med andra ord både advent och jul på samma dag. De fyra adventssöndagarna ligger däremot alltid fast – och det är förstås därför vi har fyra ljus i den traditionella adventsljusstaken.

4. Advent var förr en tid för fasta och förberedelser

I dag förknippar vi kanske advent med glögg, pepparkakor, julbord, julmarknader och julklappsinköp. Historiskt har stämningen varit en annan.

Inom kristendomen utvecklades advent till en period av förberedelse inför firandet av Jesu födelse. På olika håll och under olika tider har perioden också varit förknippad med fasta, ungefär som tiden före påsk.

Traditionerna har varierat både mellan olika kyrkor och genom historien, så det går inte att säga att advent alltid har inneburit en viss bestämd fasta på ett visst antal dagar.

Kontrasten mot dagens adventsfirande är ändå ganska stor. Från återhållsamhet och förberedelser till glöggmingel, julbord och dignande kakfat …

5. De fyra adventsljusen räknar ner till jul

En av våra mest välkända adventstraditioner är förstås att tända ljus. Första advent tänder vi ett ljus, andra advent två och så vidare tills alla fyra ljusen brinner på fjärde advent. Ljusstaken blir på så sätt en enkel nedräkning till julen.

Adventsljusstaken med fyra levande ljus ska däremot inte blandas ihop med den elektriska adventsljusstaken som står i många svenska fönster. De båda traditionerna har delvis olika historia – och den elektriska varianten är betydligt yngre.

6. En föregångare till adventsljusstaken hade 28 ljus

Historien bakom våra adventsljus innehåller en ganska spektakulär variant. På Ersta diakonissanstalt i Stockholm började man på 1870-talet använda en så kallad adventsgran, inspirerad av en tysk förebild. I granen fanns hela 28 ljus.

På första advent tändes sju ljus, på andra advent ytterligare sju och så vidare. När fjärde advent kom kunde alltså alla 28 ljusen brinna.

Adventsgranen brukar nämnas som en föregångare till den svenska adventsljusstaken med fyra levande ljus – en för varje adventssöndag. Betydligt enklare att hålla reda på. Och förmodligen lite mindre brandfarligt också.

7. Den elektriska adventsljusstaken är en svensk uppfinning

Den elektriska adventsljusstaken med flera ljus på rad känns nästan självklar i svenska fönster under december. Men traditionen är inte särskilt gammal.

Den första elektriska adventsljusstaken brukar tillskrivas Oscar Andersson, som arbetade på Philips i Göteborg. År 1934 byggde han en ljusstake med elektriska lampor, och några år senare började modellen tillverkas och säljas.

Till en början var intresset ganska svalt, men så småningom blev elljusstaken en svensk adventsklassiker. I dag är den så vanlig att det är svårt att föreställa sig svenska decemberfönster utan den.

Det är alltså bra att skilja på två saker: adventsljusstaken med fyra levande ljus, där ett nytt ljus tänds varje söndag, och den elektriska adventsljusstaken, som framför allt används som julbelysning.

8. Adventsstjärnan kom till Sverige från Tyskland

En annan självklar syn i svenska decemberfönster är adventsstjärnan. Traditionen har sitt ursprung i Tyskland och förknippas bland annat med den så kallade Herrnhutstjärnan, som började tillverkas inom den herrnhutiska traditionen på 1800-talet. Under 1900-talet spreds adventsstjärnor även i Sverige, inte minst i form av upplysta pappersstjärnor.

Stjärnan har en tydlig kristen symbolik. Den påminner om Betlehemsstjärnan, som enligt Matteusevangeliet visade de vise männen vägen till Jesus.

Och just de vise männen har jag, Helena, faktiskt personlig erfarenhet av. När jag bodde på Island 1992 deltog jag i ett julspel – utklädd till en av dem. Någon måste ju följa stjärnan …

9. Adventskalendern har sina rötter i Tyskland

Även adventskalendern har tyska rötter. Under 1800-talet förekom olika sätt att hjälpa barn att räkna dagarna fram till jul. Man kunde till exempel göra kritstreck, hänga upp bilder eller använda andra enkla former av nedräkning.

En person som brukar få en viktig plats i adventskalenderns historia är tysken Gerhard Lang. Enligt den ofta återberättade historien gjorde hans mamma en kalenderliknande nedräkning åt honom när han var barn. Som vuxen arbetade Lang med trycksaker och var i början av 1900-talet med om att utveckla och sälja tryckta julkalendrar.

I Sverige kom den första tryckta adventskalendern 1932 genom Sveriges Flickors Scoutförbund. Konstnären Aina Stenberg-MasOlle stod för motivet.

Senare kom också radio- och tv-kalendrar. Sveriges Radio började sända en kalender 1957 och 1960 kom den första tv-sända kalendern, Titteliture. Så småningom började den kallas julkalendern, det namn som används i dag.

Numera finns förstås kalendrar med allt från choklad och leksaker till te, kaffe, kosmetika och andra överraskningar.

10. Adventskalendern följer egentligen inte advent

Här kommer en liten paradox. Vi kallar den för adventskalender, men den följer egentligen inte advent.

Den kyrkliga adventstiden börjar på första advent, som kan infalla mellan 27 november och 3 december. Adventskalendern börjar däremot alltid den 1 december och har normalt 24 luckor – en för varje dag fram till julafton.

Vissa år börjar alltså advent före adventskalendern och andra år börjar kalendern innan första advent har infallit.

Egentligen är vår moderna adventskalender därför snarare en nedräkning från den 1 december till julafton än en kalender över själva adventstiden. Men ”decemberkalender” låter kanske inte riktigt lika mysigt.

Vad betyder advent för oss i dag?

Advent har förändrats mycket genom historien. Från en kyrklig period av förberedelse och på sina håll fasta har den för många blivit en tid då vi lyser upp årets mörkaste veckor och börjar förbereda oss inför julen.

Vi tänder ljus, hänger upp stjärnor, går på julmarknader, dricker glögg och öppnar luckor i kalendrar. För den som är troende har advent fortfarande sin kristna betydelse, medan andra framför allt ser perioden som en mysig upptakt till julen.

Ändå finns det en gemensam tanke i mycket av det vi gör. Ljusen, stjärnan och kalendern handlar alla på olika sätt om att räkna ner, förbereda sig och vänta på någonting som ska komma.

Och kanske är det just därför advent har blivit en så stark tradition – även i ett modernt och ganska sekulariserat Sverige.

LÄS MER: Jultraditioner – varför gör vi som vi gör?