Jultraditioner – varför gör vi som vi gör?

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Varför firar vi jul den 24 december när juldagen egentligen är den 25? Varifrån kommer julklapparna, julgranen och jultomten – och varför tittar halva Sverige på Kalle Anka klockan tre? Våra svenska jultraditioner är en brokig blandning av gammalt och nytt, svenskt och utländskt, kristet och folkligt. Följ med på en resa genom julens historia!

Det är lätt att tänka på jultraditioner som något mycket gammalt och oföränderligt. Så är det inte riktigt. Det svenska julfirandet har förändrats gång på gång och hämtat inspiration från olika tider och delar av världen.

Vi firar Jesu födelse, men använder ett namn på högtiden som fanns före kristendomen. Vi pyntar en gran med rötter i tyskspråkiga områden, väntar på en jultomte som är en blandning av flera olika figurer och bänkar oss framför amerikanska Disneyfilmer på julafton. Så hur hamnade vi här?

Före kristendomen – julen hette jul redan då

Ordet jul är äldre än kristendomen i Norden. Det kommer från fornnordiskans jól, även om ordets ursprung och ursprungliga betydelse inte är helt klarlagda. Från vikingatiden finns också uppgifter om att man skulle ”dricka jul”, alltså samlas till fest med mat och dryck.

Det fornnordiska julfirandet har bland annat kopplats till Oden, som hade många namn och även kallades Jólnir. Däremot vet vi betydligt mindre om hur det förkristna julfirandet faktiskt gick till än vad man ibland kan få intryck av.

Det är alltså klokt att vara försiktig med förenklade berättelser om exakt när vikingarna firade jul och vilka gudar de firade. En sak är däremot säker: när kristendomen så småningom etablerades i Norden försvann inte ordet jul. Den kristna högtiden fick behålla det gamla namnet.

300-talet – varför firas Jesu födelse den 25 december?

Ingen vet vilket datum Jesus föddes. Bibeln anger inget födelsedatum, och under kristendomens första århundraden var Jesu födelse inte heller någon av de stora kristna högtiderna.

Under 300-talet började den 25 december etableras som dagen för firandet av Jesu födelse. Varför just detta datum valdes är omdiskuterat. En vanlig förklaring är att tidpunkten hade samband med äldre romerska högtider och firanden kring vintersolståndet. Det finns också andra teorier, och det går därför inte att säga att kyrkan helt enkelt ersatte en viss hednisk högtid med julen.

Så småningom spreds firandet av Jesu födelse den 25 december över stora delar av den kristna världen.

Medeltiden – julen blir en kristen högtid i Sverige

Kristnandet av Sverige var en lång process som pågick under flera hundra år. Efter hand blev julen en viktig del av det kristna kyrkoåret och berättelsen om Jesu födelse fick en central plats.

Men gamla seder försvinner sällan över en natt. Julfirandet fortsatte att utvecklas genom en blandning av kyrkliga traditioner, folkliga föreställningar och lokala seder. Det är ett mönster som egentligen går igen genom hela julens historia. Nya traditioner har lagts till, gamla har förändrats och vissa har fått helt nya betydelser.

1600- och 1700-talet – julklappen knackar på dörren

Ordet julklapp har en betydligt roligare historia än dagens prydligt inslagna paket under granen antyder. En äldre sed gick ut på att smyga fram till någons dörr, klappa eller knacka på den och kasta in en gåva innan man snabbt försvann. Därav ordet julklapp.

Gåvan behövde inte vara dyr eller ens särskilt användbar. Det kunde lika gärna handla om en skämtsam present, ibland försedd med en vers som retades med mottagaren. Här finns också en del av bakgrunden till traditionen med julklappsrim.

Med tiden förändrades julklapparna från skämtsamma gåvor till de presenter vi förknippar med julen idag. Men än så länge var det inte jultomten som kom med dem.

LÄS MER: Julklappar – julklappstips och intressanta fakta

1700- och 1800-talet – julbocken kommer med klapparna

Innan jultomten fick jobbet som paketutdelare kunde julbocken dyka upp. Och den äldre julbocken var inte nödvändigtvis den söta lilla halmbock vi idag ställer under granen. Under 1700- och 1800-talen förekom julbocksupptåg där framför allt ungdomar klädde ut sig och gick mellan gårdarna. Det kunde handla om sång och skådespel, men också om stoj och tiggeri efter mat och dryck.

Så småningom fick julbocken en ny roll. Under 1800-talet finns exempel på att en utklädd julbock kom med julklappar till familjens barn. En svensk uppgift om en julbock som delar ut gåvor finns från 1807. Men julbocken skulle inte få behålla jobbet för alltid.

LÄS MER: Julbocken, julhäxan och julkatten – möt Europas julväsen

1600–1800-talet – julgranen flyttar in

Även julgranen har kommit till Sverige utifrån. Traditionen har framför allt sina rötter i tyskspråkiga områden, och de första svenska julgranarna förekom hos välbärgade familjer med kontakter till kontinenten.

Under 1800-talet blev julgranen allt vanligare i svenska hem och spred sig efter hand till bredare grupper i samhället. Granarna kunde pyntas med till exempel äpplen, godsaker, pappersdekorationer och levande ljus. Med tiden utvecklades pyntet och granen blev en av julens allra starkaste symboler.

Det som en gång var en importerad nyhet känns idag så svenskt och självklart att en jul utan gran för många nästan är svår att föreställa sig.

LÄS MER: Julgranen genom tiderna

Sent 1800-tal – tomten tar över julbockens jobb

Jultomten är ytterligare ett bra exempel på hur olika traditioner kan blandas och så småningom bli något nytt.

Den gamla svenska gårdstomten var ett väsen i folktron som vakade över gården och djuren. Han var liten, kunde vara lättretlig och behövde behandlas med respekt. En skål gröt kunde hjälpa till att hålla honom på gott humör. Han hade däremot ingenting med julklappsutdelning att göra.

Under 1800-talet började den nordiska gårdstomten blandas med andra traditioner, bland annat den internationella utvecklingen från Sankt Nikolaus till Santa Claus. Författaren Viktor Rydberg och illustratören Jenny Nyström fick stor betydelse för bilden av den svenska tomten. Efter hand tog tomten också över rollen som julklappsutdelare från julbocken.

Dagens svenska jultomte är alltså något av en hybrid: lite gårdstomte, lite internationell Santa Claus och resultatet av mer än hundra års berättelser, bilder och julfirande.

LÄS MER: Fakta om jultomten – 15 saker du (kanske) inte visste

1800- och 1900-talet – advent får ljus, stjärnor och kalendrar

Även många av våra adventstraditioner är yngre än man kanske tror. På 1870-talet tog diakonissorna på Ersta i Stockholm inspiration från Tyskland och började använda en så kallad adventsgran. Den hade 28 ljus, och sju ljus tändes för varje adventssöndag.

Med tiden utvecklades andra sätt att räkna ner till jul. Adventsljusstaken med fyra levande ljus blev populär, och under 1900-talet fick svenska hem både elektriska adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Den elektriska adventsljusstaken är faktiskt en svensk uppfinning. På 1930-talet konstruerade göteborgaren Oscar Andersson en ljusstake med elektriska lampor, och så småningom började den spridas i svenska fönster.

Även adventskalendern blev en del av nedräkningen till jul – först i tryckt form och senare genom radio och tv.

1900-talet – Kalle Anka och tv skapar nya jultraditioner

Under 1900-talet fick jultraditionerna hjälp av något helt nytt: massmedier. År 1960 visades ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” för första gången i svensk tv. Programmet blev kvar – och utvecklades så småningom till en tradition som är så stark att många svenskar fortfarande organiserar julaftonen kring klockan tre.

Samma år sändes Sveriges första tv-julkalender, ”Titteliture”. Sedan dess har nya generationer barn fått sina egna julkalendrar, medan föräldrar och mor- och farföräldrar minns dem de själva växte upp med.

På bara några decennier blev tv-program alltså jultraditioner på samma sätt som seder som utvecklats under flera hundra år. Det säger kanske något viktigt om traditioner: de behöver inte vara särskilt gamla för att kännas självklara.

2000-talet – jultraditionerna fortsätter förändras

Och så kommer vi till vår egen tid. Hur ser framtidens jultraditioner ut? Förmodligen kommer de att fortsätta förändras, precis som de alltid har gjort. Vi reser mer, möter traditioner från andra länder, bildar familjer på nya sätt och väljer själva vilka delar av julfirandet som känns viktiga.

För vår egen del kan julen se väldigt olika ut. Är vi hemma i Sverige vill vi gärna ha vissa saker från det svenska julbordet. Sill och nubbe är viktigt för oss båda, jag vill gärna ha Janssons frestelse och Peter vill bland annat ha köttbullar, potatis och rödbetssallad. Och lite marsipan från Anthon Berg känns gärna som extra jullyx.

Men befinner vi oss utomlands över jul kan vi lika gärna äta något helt annat. Det går också alldeles utmärkt. Traditioner behöver inte följas bara för att de är traditioner. Vi kan behålla dem vi tycker om, hoppa över andra och skapa nya.

Julen har aldrig slutat förändras

Det vi idag kallar en traditionell svensk jul är alltså något av ett historiskt lapptäcke.

Själva ordet jul har förkristna rötter. Berättelsen om Jesu födelse kommer med kristendomen. Julgranen har starka rötter i tyskspråkiga områden. Jultomten är en blandning av svensk folktro och internationella traditioner. Adventsljusstaken är delvis svensk innovationshistoria och Kalle Anka kom från amerikanska Disney – via svensk television.

Generation efter generation har lagt till något, förändrat något och ibland glömt något annat. Och kanske är det just det som är en jultradition: inte något som alltid har sett likadant ut, utan något vi väljer att föra vidare – på vårt eget sätt.