Meny Stäng

Jultraditioner – varför gör vi som vi gör?

Vi har många intressanta jultraditioner i Sverige, och alla är inte lätta att relatera till firandet av Jesu födelse. Varför firar vi i slutet av december till exempel och vad har den där stora filuren med röda kläder och vitt skägg med saken att göra? Vi har inte alla svar, men här kommer en snabb resa genom historien – från skålandet till Odens ära på 300-talet till dagens Kalle Anka.

300-talet – Vi är hedningar

Kristendomen blir statsreligion i Romarriket, och man bestämmer sig för att ersätta det tidigare firandet av solgudens födelse, det vill säga vintersolståndet, med att fira Jesu födelse. Visserligen indikerar Lukasevangeliet att Jesus föddes när herdarna vaktar får, det vill säga någon gång på sommaren, men det viktiga är ju inte datumet utan att få alla med på tåget …

Här uppe i kalla Norden är vi fortfarande hedningar som tror på asagudar som Tor och Oden. Under årets allra mörkaste tid firar vi “jól”, då vi tillber julens speciella gud Jólnir, som är ett av Odens många namn. Vi dricker öl och förhoppningsvis har vi en gris eller annat djur att slakta.

Vinter Finland

Både romarna och vikingarna firade vintersolståndet innan kristnandet! Foto taget i Finland

1100-talet – till minnet av jesus

Vi blir vi kristnade i Sverige och därefter är det dags att få oss att sluta upp med våra hedniska traditioner. Ingen vill förstås sluta fira “jól”, men genom att påstå att Jesus föddes den 25 december kan man övertala folket att fortsätta fira ungefär som vanligt – men nu till minnet av Jesu födelse.

Julkrubba

Ny anledning att fira jul! Foto: Pixabay

1600-talet – Julklappar

Vi börjar dela ut julklappar. Den som vill ge bort en gåva smyger fram till mottagarens dörr och klappar ljudligt på dörren, slänger gåvan och springer därifrån. Och ja, det är därför det heter julklapp!

1700-talet – Julgran och julbock

Julgranen kommer till Sverige, och är till att börja med en tradition bland “finare” familjer. Först i slutet på 1800-talet blir det en allmän sed. Den här traditionen importerar vi från tyskarna, som började ta in och dekorera träd redan några hundra år tidigare. Nu kommer vi också på att julbocken, som är St Nikolaus följeslagare, kan vara den som delar ut julklapparna.

Julgran

Min mammas julgran (från ett annat år) med halmänglar, tomtar och flaggor

1800-talet – Adventsgran och tomte

Föregångaren till adventsljusstaken är en adventsgran och den kommer också, liksom mycket annat i vårt svenska julfirande, från Tyskland. På slutet av 1800-talet ersätts julbocken som julklappsutdelare av tomten, som på den här tiden mer liknar en liten “gårdstomte”.

1900-talet – Kalle anka

Nu ersätts adventsgranen med en adventsljusstake med fyra ljus och 1934 tillverkar svensken Oskar Andersson världens första elektriska adventsljusstake. Jultomten börjar också mer och mer likna den stora vitskäggiga tomte vi ser idag, som bland annat blir populär genom amerikansk Coca cola-reklam på 30-talet. 1960 börjar “Kalle Anka och hans vänner” sändas på julafton och 1961 visas den första adventskalendern på TV.

2000-talet – Hur förändras våra jultraditioner?

Ja, hur förändras traditionerna nu? Vilka skillnader ser du på julfirandet idag jämfört med hur det var när du växte upp? Vilka tror du blir 2000-talets viktigaste ingredienser under julen?

Små och goda efterrätter på julbordet

Juliga efterrätter på ett fantastiskt hemlagat julbord

För att skriva det här inlägget om jultraditioner har jag hämtat information från flera olika källor, bland annat Wikipedia, Världens historia, Metro och bloggen Högtider.