Fakta om jultomten – 15 saker du (kanske) inte visste

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Vem är jultomten egentligen? En helgonförklarad biskop från dagens Turkiet, en liten svensk gårdstomte eller en stor skäggig amerikan som flyger omkring med renar? Svaret är faktiskt: lite av varje. Dagens jultomte är en märklig internationell blandning av gamla traditioner, litteratur, illustrationer och reklam. Här är 15 fakta om jultomten – från Sankt Nikolaus och julbocken till Rudolf och Islands 13 jólasveinar.

1. Jultomten har inte ett enda ursprung

Det är lätt att föreställa sig att jultomten är en urgammal figur som förändrats lite genom århundradena. Så enkelt är det inte. Den tomte vi känner i dag har vuxit fram genom att flera helt olika traditioner har blandats.

Här finns bland annat det kristna helgonet Sankt Nikolaus, nederländska Sinterklaas, den nordiska gårdstomten och den svenska julbocken. Lägg sedan till amerikanska dikter och illustrationer, Viktor Rydberg och Jenny Nyström, Coca-Cola-reklam och ett gäng flygande renar.

Resultatet blev den rödklädda och vitskäggiga figur som numera känns självklar på julen.

2. Sankt Nikolaus blev en förebild för den givmilde tomten

En av jultomtens viktigaste föregångare är Sankt Nikolaus, en kristen biskop som levde på 300-talet i Myra i Lykien, i dagens Turkiet.

Det finns många legender om hans generositet. Den mest kända berättar om en fattig man som inte hade råd med hemgift åt sina tre döttrar. Nikolaus ska då i hemlighet ha gett familjen pengar. Exakt vad som verkligen hände är förstås omöjligt att veta så här långt efteråt, men berättelserna bidrog till att göra Nikolaus till ett helgon förknippat med barn och gåvor.

Sankt Nikolaus dag firas den 6 december, och i flera europeiska länder lever traditioner kring helgonet fortfarande kvar.

3. Sinterklaas blev Santa Claus i Amerika

I Nederländerna utvecklades Sankt Nikolaus till Sinterklaas, en biskopsliknande figur som kommer med presenter till barn i början av december.

Nederländska immigranter tog med sig traditionerna till Nordamerika, där namnet Sinterklaas så småningom omvandlades till Santa Claus. Men den amerikanska Santa Claus skulle med tiden få ett ganska annorlunda utseende än den högtidlige europeiske biskopen. Det är alltså ingen slump att Santa Claus och Sankt Nikolaus låter lite lika.

4. En dikt gav tomten åtta renar och en skorsten

År 1823 publicerades dikten A Visit from St. Nicholas, även känd som ’Twas the Night Before Christmas. Dikten fick enorm betydelse för hur den amerikanska jultomten kom att föreställas.

Här anländer Sankt Nikolaus i en flygande släde dragen av åtta renar, tar sig ner genom skorstenen och fyller julstrumporna med gåvor. Renarna får också namn. I moderna versioner brukar de heta Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Rudolf då? Nej, honom får vi vänta mer än hundra år på.

5. En tecknare placerade tomtens verkstad på Nordpolen

Under andra halvan av 1800-talet fortsatte den amerikanska tomten att utvecklas genom tecknaren Thomas Nast.

I sina populära illustrationer byggde Nast vidare på berättelsen om Santa Claus och bidrog bland annat till föreställningen om att tomten bor och har sin verkstad på Nordpolen. Det var ett praktiskt val. Nordpolen låg långt bort, var mystisk och tillhörde inget enskilt land. Där kunde en magisk jultomte få arbeta ostört.

Sedan dess har andra platser förstås gjort anspråk på tomten. I Finland är framför allt Korvatunturi och Rovaniemi förknippade med honom, medan den danska jultomten gärna placeras på Grönland.

6. Den svenska gårdstomten gav inga julklappar – han ville ha gröt

Den nordiska gårdstomten, eller gårdsvätten, var från början något helt annat än dagens jultomte.

Han tänktes vara en liten övernaturlig varelse som höll ett vakande öga över gården och djuren. Om människorna skötte sig kunde han hjälpa till – men blev han illa behandlad kunde det få otrevliga konsekvenser.

Det gällde alltså att hålla sig väl med tomten. Till jul kunde han få en skål gröt, och enligt senare tradition skulle gröten gärna ha en rejäl klick smör. Några paket kom han däremot inte med.

7. Julbocken hade jobbet före jultomten

Innan jultomten tog över kunde julbocken komma med julklappar i Sverige. Julbocken har en lång och ganska brokig historia och har förekommit i flera olika roller i nordiskt julfirande. Under 1800-talet blev det vanligt i borgerliga hem att någon klädde ut sig till julbock och delade ut klappar.

Så småningom blev bocken utkonkurrerad av tomten. Numera har han degraderats från julklappsutdelare till juldekoration – om han inte råkar vara en gigantisk halmbock i Gävle förstås.

8. Viktor Rydberg och Jenny Nyström formade den svenska jultomten

Två personer fick särskilt stor betydelse för bilden av den svenska tomten: författaren Viktor Rydberg och illustratören Jenny Nyström.

Rydberg skrev bland annat Lille Viggs äventyr på julafton och den berömda dikten Tomten, som börjar med orden ”Midvinternattens köld är hård”. Jenny Nyström illustrerade hans berättelser och fortsatte sedan under många år att teckna tomtar på bland annat julkort.

Hennes tomtar var ofta små, skäggiga figurer i nordisk miljö – betydligt närmare gårdstomten än den amerikanske Santa Claus. Varken Rydberg eller Nyström ”uppfann” den svenska jultomten, men de bidrog starkt till hur vi kom att föreställa oss honom.

9. Den svenska jultomten blev en blandning av flera figurer

När jultomten slog igenom som julklappsutdelare i Sverige kring förra sekelskiftet möttes flera traditioner.

Vi hade vår gamla gårdstomte. Vi hade julbocken. Från kontinenten fanns traditionerna kring Sankt Nikolaus, och från den engelskspråkiga världen kom den allt populärare Santa Claus. Den svenska jultomten blev därför något av en hybrid.

Kanske är det därför han både kan kännas som en liten tomte som hör hemma vid en svensk gård och som en stor rödklädd herre som färdas genom luften med renar.

10. Coca-Cola skapade inte den röda jultomten

En envis myt säger att Coca-Cola uppfann den moderna, rödklädda jultomten. Det gjorde företaget inte. Santa Claus hade avbildats som en rundlagd och skäggig figur – ibland dessutom i rött – långt innan Coca-Colas berömda reklamkampanjer började på 1930-talet.

Däremot fick reklamen mycket stor spridning och bidrog till att befästa just den version av jultomten som vi känner så väl i dag: stor, gladlynt, rödklädd, rosig om kinderna och med ett rejält vitt skägg.

11. Haddon Sundblom gjorde Coca-Cola-tomten världsberömd

Mannen bakom Coca-Colas berömda tomtebilder hette Haddon Sundblom. Han föddes i USA 1899 och hade nordiska rötter: hans mamma var svensk och hans pappa kom från Åland.

Från 1931 och under flera decennier målade Sundblom Coca-Colas jultomte. Bilderna fick enorm spridning och blev en viktig del av den moderna tomtens visuella historia.

Och just Haddon Sundblom har faktiskt en liten personlig koppling till oss på FREEDOMtravel. Jag (Helena) arbetade under många år tillsammans med Elinor Sundblom, en släkting till Haddon, som bor på Åland. Ibland är världen – och tydligen även tomtevärlden – ganska liten.

12. Rudolf med röda mulen skapades som reklam

Den mest berömda av tomtens renar fanns inte med bland de ursprungliga åtta. Rudolf med röda mulen, eller Rudolph the Red-Nosed Reindeer, skapades 1939 av Robert L. May på uppdrag av det amerikanska varuhuset Montgomery Ward. Berättelsen gavs ut som en reklamprodukt till barn och blev en enorm framgång.

Det fanns flera namnförslag innan Rudolf fick sitt slutliga namn – bland annat Reginald och Rollo.

Senare skrev Mays svåger Johnny Marks sången Rudolph the Red-Nosed Reindeer, och när Gene Autry spelade in den 1949 blev Rudolf på allvar en del av julens populärkultur. Plötsligt hade tomten nio renar.

13. Tomtens renar kan vara honor – även Rudolf

Här kommer en biologisk detalj som gör tomtens renar ännu intressantare. Hos renar får både hanar och honor horn. Vuxna hanar brukar tappa sina horn efter höstens brunst, ofta före eller omkring vintern, medan dräktiga honor normalt behåller sina horn längre och fäller dem först på våren.

Det betyder att renar som springer omkring med stora horn på julafton mycket väl kan vara honor.

Det går förstås inte att använda detta som bevis för könet på ett gäng fiktiva flygande renar. Men nästa gång du ser Rudolf, Dasher och Blitzen avbildade med praktfulla horn på julafton kan du åtminstone fundera över saken.

LÄS MER: 25 fakta om renar – vackra djur på fjället

14. Jultomten kan heta julgubben – eller julbissen

Jultomten heter långt ifrån samma sak överallt. På finlandssvenska används ofta julgubben, vilket motsvarar finskans joulupukki. Det finska ordet betyder bokstavligen ungefär ”julbock” – ännu ett spår av äldre nordiska jultraditioner.

På Åland kan man dessutom stöta på det dialektala ordet julbissen. I Finland förknippas julgubben bland annat med Korvatunturi i Lappland, medan Rovaniemi har byggt upp en hel tomtevärld där man kan träffa honom året runt.

15. På Island kommer 13 jólasveinar till jul

På Island räcker det inte med en jultomte. Här finns 13 jólasveinar, julfigurer som en efter en kommer ner från bergen inför julen. Den första anländer den 12 december och sedan kommer ytterligare en varje dag fram till julafton. De har namn efter sina olika egenheter och hyss – som att slicka skålar, stjäla korv eller smälla i dörrar.

Deras mamma är dessutom trollkvinnan Grýla, som enligt gammal folktro inte är någon särskilt trevlig bekantskap.

Vi känner de isländska jólasveinarna lite extra väl. Helena har bott på Island och hade under många år en kalender med alla tretton tomtarna. I vårt separata reportage berättar vi mer om dem, deras namn och de isländska jultraditionerna.

LÄS MER: På Island finns 13 jultomtar

Vem är jultomten egentligen?

Så vem är han då, mannen med det vita skägget? Det finns egentligen inget enkelt svar. Dagens jultomte bär spår av en biskop som levde för omkring 1 700 år sedan, nederländska traditioner, amerikanska dikter och teckningar, nordisk folktro, den svenska julbocken, Viktor Rydberg, Jenny Nyström och Haddon Sundbloms Coca-Cola-reklam.

Och någonstans på vägen fick han en flygande släde, en verkstad på Nordpolen, åtta renar – och till slut en nionde med lysande röd mule.

Jultomten är med andra ord inte en gammal tradition. Han är många gamla och nya traditioner som har smält samman till en och samma figur. Och kanske är det just därför han lyckats bli en sådan självklar del av julen i så många olika delar av världen.