Julklappar – 15 fakta om julklappar och deras historia

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Varför heter det egentligen julklapp? Varför fick svenska barn förr paket av en julbock, varför hänger man julstrumpor vid eldstaden och varför blev den allra första Årets julklapp ingen större succé? Här har vi samlat 15 intressanta fakta om julklappar – från gamla skämtgåvor och julklappsrim till Tomteboda och moderna paket.

15 intressanta fakta om julklappar

Att ge julklappar är en självklar del av julfirandet för många, men traditionen har förändrats en hel del genom historien. Det som i dag kan vara en dyr teknikpryl började ibland som något betydligt enklare – och kanske till och med som ett skämt.

1. Julklappen heter julklapp eftersom man klappade på dörren

Ordet julklapp har en ganska bokstavlig bakgrund. Förr kunde den som ville ge bort en gåva smyga fram till mottagarens hus, klappa hårt på dörren, kasta in gåvan och snabbt försvinna därifrån.

Det var alltså själva klappandet på dörren som gav julklappen sitt namn. Den här typen av anonyma julklappar är känd åtminstone sedan 1600-talet.

2. Julklappen kunde från början vara en skämtgåva

Den som fick en julklapp förr kunde inte vara säker på att paketet innehöll något efterlängtat. Gåvan kunde vara en skämtsam sak av exempelvis trä eller halm, gärna försedd med en vers som retades lite med mottagaren.

Poängen var alltså inte nödvändigtvis att ge bort något dyrbart. Själva skämtet, överraskningen och mysteriet kring vem som lämnat gåvan var en viktig del av traditionen.

3. Julklappsrim har en lång historia

Den gamla skämtklappen kunde förses med en vers eller ramsa, och traditionen att skriva rim på julklappar levde vidare även när gåvorna blev mer seriösa. Rimmet kunde ge ledtrådar till innehållet utan att avslöja för mycket – precis som i dag.

Gamla samlingar med julklappsrim visar också att våra förfäder inte alltid var så högtidliga kring julen. Rimmen kunde vara både skämtsamma och ganska fräcka.

LÄS MER: Julklappsrim – 25 tips på julklappar med rim

4. En julklapp behövde förr inte vara en leksak

Gamla berättelser om julfirande visar att barn kunde få betydligt mer praktiska julklappar än dagens leksaker och elektronik. Nya skor och kläder kunde vara uppskattade gåvor, liksom äpplen, karameller och andra godsaker.

I Institutet för språk och folkminnens arkiv finns också en berättelse om en pojke som inte varit särskilt hjälpsam med att bära ved. På julafton fick han ett ovanligt stort paket. I paketet låg ett vedträ. Budskapet bör ha gått fram …

5. Julbocken delade ut klappar före jultomten

Innan jultomten fick jobbet kunde julbocken komma med julklappar i Sverige. Under 1800-talet kunde någon klä ut sig till bock och dyka upp med gåvor i framför allt borgerliga miljöer.

Den tidens julbock var inte nödvändigtvis den beskedliga halmbock vi ställer under granen i dag. Figuren kunde vara stökig, skrämmande och spela människor olika spratt.

Mot slutet av 1800-talet började jultomten ta över rollen som julklappsutdelare. Vill du veta hur vår moderna tomte egentligen blev till kan du läsa mer i vår artikel om fakta om jultomten.

6. Sankt Nikolaus blev en förebild för den moderna presentutdelaren

En av förebilderna till dagens jultomte är Sankt Nikolaus, ett kristet helgon som levde på 300-talet och med tiden blev känt för sin givmildhet.

En berömd legend berättar om en fattig man som inte hade råd med hemgift åt sina tre döttrar. Nikolaus ska då i hemlighet ha gett familjen guld. Historien finns i flera varianter och ska betraktas som just en legend, men den bidrog till bilden av Sankt Nikolaus som en hemlig givare.

Hans namn lever dessutom vidare i bland annat nederländska Sinterklaas, som i sin tur har koppling till amerikanska Santa Claus.

7. Julstrumpan har en egen historia

Även julstrumpan har kopplats till legenden om Sankt Nikolaus. I en version hamnade guldet som Nikolaus gav bort i strumpor som hängde på tork vid elden.

Oavsett hur det gick till i legenden blev julstrumpan så småningom en etablerad del av julfirandet i bland annat Storbritannien och USA. Under 1900-talet spreds traditionen också i Sverige.

Fördelen med en julstrumpa är förstås att det finns en naturlig begränsning för hur stora julklapparna kan bli.

8. Julklappar delas inte ut på samma dag överallt

För oss svenskar är det självklart att julklapparna delas ut på julafton den 24 december, men så ser det inte ut överallt.

I flera nordiska och centraleuropeiska länder ligger den stora paketutdelningen på julafton, medan julklappar i exempelvis Storbritannien och USA traditionellt öppnas på juldagen. På andra håll kan barn få presenter i samband med Sankt Nikolaus dag i början av december.

I Spanien har de tre vise männen, eller de tre kungarna, traditionellt kommit med gåvor i samband med trettondagen den 6 januari. Traditionerna förändras och blandas förstås, och även inom ett och samma land kan familjer fira på olika sätt.

9. Svenska barn har skrivit önskelistor till tomten i över 130 år

År 1891 började tidningen Jultomten ges ut för svenska barn. Snart började barn också skicka brev till tidningens tomte med frågor och önskemål om julklappar.

När tidningen så småningom upphörde fortsatte breven att komma. Tomteposten hade helt enkelt blivit en egen tradition.

Många av de gamla breven har bevarats och utgör i dag spännande kulturhistoria. Genom dem går det att se både vad barn önskat sig och hur deras vardag förändrats genom generationerna.

10. Man kan fortfarande skriva till Jultomten i Tomteboda

Traditionen lever faktiskt kvar. Varje år kommer tusentals brev från barn till jultomten, och PostNord tar hand om dem. Den klassiska adressen är:

Jultomten
173 00 Tomteboda

En del av breven sparas dessutom för framtiden och blir på så sätt små tidsdokument över barns tankar, drömmar och önskningar.

11. Barn önskar sig förvånansvärt lika saker nu som förr

Tekniken förändras, men barn verkar inte vara fullt så annorlunda i dag som man kanske skulle kunna tro.

När gamla brev till tomten jämförs med nyare önskelistor återkommer sådant som leksaker, böcker och till och med husdjur genom generationerna. Däremot tenderar moderna önskelistor att innehålla fler saker.

En mobiltelefon eller spelkonsol hade förstås varit svår att önska sig på 1890-talet, men själva principen – snälla tomten, jag skulle väldigt gärna vilja ha … – är sig ganska lik.

12. Årets julklapp har utsetts sedan 1988

Sedan 1988 utser HUI Research varje år Årets julklapp. För att bli vald ska produkten spegla den tid vi lever i och uppfylla ett eller flera kriterier som handlar om exempelvis nyväckt intresse och försäljning.

Den allra första Årets julklapp var bakmaskinen. Sedan dess har allt från mobiltelefoner och GPS-mottagare till spikmattor och stormkök fått utmärkelsen.

13. Den första Årets julklapp blev ingen större succé

Man skulle kanske kunna tro att titeln Årets julklapp garanterar försäljningssuccé. Så enkelt är det inte.

Bakmaskinen utsågs alltså till den allra första Årets julklapp 1988, men försäljningen levde inte riktigt upp till förväntningarna. Efter jul fick många bakmaskiner reas ut.

Det blev med andra ord en historiskt viktig julklapp – men inte nödvändigtvis den julklapp alla svenskar drömde om.

14. Årets julklappar berättar om tiden vi lever i

Att titta tillbaka på tidigare Årets julklappar är nästan som att bläddra igenom svensk samtidshistoria. Några exempel är:

• 1988: Bakmaskinen
• 1994: Mobiltelefonen
• 1996: Internetpaketet
• 2007: GPS-mottagaren
• 2009: Spikmattan
• 2010: Surfplattan
• 2017: Elcykeln
• 2020: Stormköket

Mobiltelefonen och internetpaketet säger en del om 1990-talets teknikskifte, medan både elcykeln och stormköket speglar helt andra delar av sin samtid.

Och spikmattan? Ja, den som minns 2009 minns kanske också att det plötsligt kändes som att alla låg på en sådan.

15. En julklapp behöver inte vara en sak

Julklappen har förändrats många gånger genom historien och det finns förstås inget som säger att en gåva måste vara en nyinköpt pryl.

Det kan lika gärna vara något ätbart, något begagnat, en upplevelse, något man tillverkat själv eller tid tillsammans. En annan möjlighet är att skänka pengar till en organisation eller ett ändamål som mottagaren uppskattar.

Kanske är det trots allt själva tanken med gåvan som är den tradition som förändrats minst?

Hur viktiga är julklappar för oss?

Vi tycker att det kan vara roligt med julklappar, men för oss är de långt ifrån det viktigaste med julen. Barn får förstås gärna få paket, men när det gäller vuxna tycker vi ofta att något litet och ätbart, som faktiskt kommer till användning, kan vara minst lika trevligt som en dyr pryl.

Ett annat alternativ är att lägga julklappspengarna på någon person eller organisation som behöver dem bättre. Vi gillar helt enkelt tanken på lite mindre fokus på att köpa saker bara för att man ”ska”.

Och är vi ute och reser över jul kan det bli precis hur som helst. Då kanske det inte blir några julklappar alls – och det går alldeles utmärkt det också.

Julklappstips för den som gillar husbil, husvagn och friluftsliv

Letar du trots allt efter en fysisk julklapp till någon som gillar husbilsliv, husvagn, båtliv eller friluftsliv? I vår webbshop finns olika produkter med motiv och teman för den som gillar livet och äventyren utomhus.

Se våra julklappstips i webbshoppen