Varför firar vi Lucia? – Luciafirandets historia

Varför firar vi Lucia? Luciafirandet i Sverige är en väldigt speciell och vacker tradition. Men hur kommer det sig att vi, i ett protestantiskt och sekulariserat Sverige, varje år väljer att högtidligt fira ett katolskt helgon?

Varför firar vi Lucia?

Det är inte helt lätt att bli klok på varför vi firar Lucia. Man säger att vi firar Lucia till minnet av helgonet Lucia, som kommer från Syrakusa på Sicilien och dog på 300-talet. Men hur hänger det katolska helgonet ihop med lussebullarna och Staffan?

Det är inte helt enkelt att få ihop de olika pusselbitarna. Vi har försökt sammanfatta historien så gott vi kunnat, utifrån information från bland annat Nordiska museet, Historiska museet, Expressen och Wikipedia. Missa heller inte komikern Johans Glans funderingar om Lucia i ett youtube-klipp i slutet av inlägget. Fantastiskt underhållande!

Helgonet Lucias liv – och död

Historierna om helgonet Lucia varierar, beroende på var man läser, men man vet att hon föddes i en rik familj på 280-talet, var en kristen jungfru och dog martyrdöden. Vad som hände under hennes korta liv är delvis höljt i dunkel, men enligt flera berättelser gav hon som ung ett kyskhetslöfte, och när mamman lovade bort henne till en rik adelsman gjorde hon allt för att förhala bröllopet.

Mamman blev senare sjuk, men Lucia lyckades bota henne genom sin tro. För att tacka dottern gick mamman med på att ställa in det planerade bröllopet, vilket dock inte uppskattades av adelsmannen som kände sig lurad på hemgiften. Adelsmannen angav Lucia för hennes kristna tro, eftersom kristna på den här tiden förföljdes och straffades.

Lucias straff blev att hon skulle få leva som prostituerad på en bordell resten av sitt liv. Hon skulle köras till bordellen på en vagn dragen av oxar, men vagnen frös fast och kunde inte rubbas. Man försökte då bränna Lucia på bål, men lågorna vek undan. Först när en romersk soldat stack ett svärd genom henne dog hon.

Men varför fira helgonet Lucia i Sverige?

I den svenska katolska kalendern fanns Lucia som en helgondag fram till 1500-talet, men detta var ingenting som firades i någon större utsträckning. Efter reformationen, när Sverige blev protestantiskt, försvann i praktiken helgonens kyrkliga betydelse.

Så, att vi firar helgonet Lucia just här i Sverige känns inte helt logiskt. Men, som när det gäller de flesta traditioner, så är också Lucia en sammanblandning av förkristna, kristna och moderna seder.

En tradition med förkristna rötter

Den 13 december är det datum då man, sedan ”urminnes tider”, firat vintersolståndet. Det här datumet sågs från början som midvinter, till motsats mot midsommar, och utgör Luciafirandets förkristna rötter. Seden med en ljusbringande kvinnogestalt kan ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna. Lucia var helt enkelt ett förebud om ljusare tider och längre dagar.

När man sedan övergick från den julianska till den gregorianska kalendern flyttades vintersolståndet till den 22 december. Trots detta fortsatte man länge att betrakta Lucianatten som den längsta.

Lucia i folklig tradition – en övernaturlig natt

I det svenska bondesamhället betraktades Lucianatten, den 13 december, som årets absolut längsta. Föreställningen om den långa Lucianatten hängde ihop med den äldre kalendern men trots att vintersolståndet flyttades år 1753 så hängde föreställningen kvar. I den folkliga föreställningsvärlden var Lucianatten farlig och full av övernaturliga väsen. Denna natt kunde djuren tala och det var inte säkert att röra sig ute.

Lucia, Lux, Lussi, Lucifer …

Namnet Lucia hänger ihop med latinets ”lux” som betyder ljus, men i folklig tradition förknippade man istället namnet med Lucifer, Djävulen. En annan figur som förknippats med Lucia är ”Lussi”, en slags häxa eller demonlik kvinnovarelse som kom ridande genom luften i sällskap av sin följeslagare ”Lussiferda”. Man kan förstå att man hade respekt för den här natten!

Första kända Lucian – från Västsverige

Den äldsta vitklädda Lucian man känner till, enligt Nordiska museet, är från år 1764, från ett högreståndshem i Västergötland. Denna Lucia hade änglavingar på ryggen och ljusstakar i händerna.

Man tror att Luciatraditionen var starkast i Västsverige och att den sedan, under mitten av 1800-talet, spred sig till universitetsstäder och organisationer runt om i landet. På Skansen började man visa upp Luciafirandet på 1890-talet.

Lucia – också en festdag!

Lucia var inte bara en skräckinjagade dag utan också en festdag. I Västsverige kallade man dagen för ”Lille julafton” eller ”Lusse långnatt”. Under de här festligheterna frossade man gärna i mat och det kunde även hända att pigor och drängar bjöds på kött. Till och med djuren kunde få extra mat! Ibland förekom ”Lussebruden” – en skämtbrud som klädde ut sig i halm. Eller så använde man helt enkelt en halmdocka, som alla kunde dansa med.

Luciaföljet blev större och större

Under 1800-talet uppträdde Lucia antingen ensam eller kanske med en eller två följeslagare. När ”tåget” flyttade in till städerna blev följet större och större. Nu kom även tärnor och stjärngossar med.

Fler traditioner som blandats samman

Man kan också läsa om många andra lokala seder som genom historien kan ha bidragit till dagens Luciatradtioner. Här är några exempel:

• Uppe i ottan i Värmland: I en beskrivning från slutet av 1700-talet berättas att man på Lussedagen gärna gick upp tidigt för att äta frukost och ta ett litet ”rus”. Sedan somnade man om innan det var dags för frukost nummer två.
• Christkindlein i Tyskland: I tysk tradition delades julklappar ibland ut av en vitklädd kvinnogestalt med ljuskrona. Kvinnan kallades ibland också ”Kinken Jes” och en liknande tradition fanns bland estlandssvenskar i Sverige.
• Ungdomstraditioner: Under årets längsta natt var det inte ovanligt att ungdomar drog runt i bygden och sjöng visor, för att skämta eller få gåvor. Det var till exempel inte ovanligt att man sjöng Staffansvisorna.

Dagens Luciafirande

Det Luciafirande vi känner igen idag började utvecklas runt förra sekelskiftet. En speciell händelse var när Stockholms Dagblad genomförde en tävling 1928, där den vinnande Lucian använde elektriska ljus i Luciakronan. Efter detta hakade fler tidningar på, och Luciafirandet fick större och större synlighet i media.

Idag bjuder man gärna på Luciafika med lussekatter (lussebullar), pepparkakor och kaffe eller glögg. I Luciatåget ingår inte bara Lucia, tärnor och stjärngossar, utan ibland också tomtar och pepparkakor.

Så, varför firar vi Lucia, Johan Glans?

Lucia har både traditioner och historia. Samtidigt är det lite svårt att förstå hur traditionerna fallit på plats. Kolla gärna på Johan Glans, om du vill fundera lite mer över våra Luciatraditioner och få dig ett gott skratt!

Bilder i inlägget, förutom bilden från Syrakusa, är lånade från Pixabay