Skribent: Helena Bergström
Visste du att den skånska högtiden Mårten Gås egentligen handlar om helgonet Sankt Martin? Och att denna högtid firas på ett flertal håll i Europa? I vissa länder serveras en ”gåsamiddag” och i andra är det ljusprocessioner eller croissanter som gäller …
Innehållsförteckning
Sankt Martin av Tours – ett franskt helgon
Sankt Martin (eller Martin av Tours) levde på 300-talet och var en romersk soldat som sedemera blev biskop i Tours i nuvarande Frankrike. Legenden berättar om ett tillfälle då soldaten Martin generöst delade sin mantel med en frusen tiggare. Denna och andra ädla gärningar gjorde att Martin kom att ses som en symbol för medmänsklighet och barmhärtighet, och folket ville gärna utse honom som biskop.

Hur kommer gåsen in i bilden?
Men, vad har gåsen med allt detta att göra? Det är kanske inte helt uppenbart, men enligt legenden så ville Martin inte bli biskop, helt enkelt eftersom hans ödmjukhet gjorde att han kände sig ovärdig rollen. För att komma undan kom han på idén att gömma sig i ett gåshus. Gässen avslöjade honom dock genom att kackla högljutt, och som minne av detta har de fått en ofrivillig huvudroll i festligheterna …

Så firas Mårten Gås i Skåne
Jag har själv vuxit upp i Skåne och jag minns att högtiden uppmärksammades på olika sätt, även om vi inte åt ”gåsamiddag” i min familj. Jag minns dock att vi gjorde ”gåsapyssel” i skolan.
Förr i tiden var festen en kulinarisk ritual som markerade slutet på skördetiden och början på fastan inför jul. Idag verkar det som att högtiden fått ett litet uppsving igen, inte minst i vissa gastronomiska kretsar. En klassisk gåsamiddag intas på Mårtensafton, den 10 november, eller på valfria dagar under hela veckan och inkluderar:
- Förrätt: Svartsoppa – en soppa som görs på gåsblod, buljong, vin, konjak, torkad frukt och kryddor.
- Huvudrätt: Stekt gås – fylld med äpplen och katrinplommon, serverad med brunsås, rödkål och potatis.
- Efterrätt: Skånsk äppelkaka – en mäktig äppelkaka som görs på rågbröd, äpplen, smör och socker.

Så firas Sankt Martin runt om i Europa
Sankt Martin firas inte bara i Skåne, utan på många håll runt om i Centraleuropa. I Sverige firar vi som vanligt ofta på ”aftonen” (jämför med Påskafton, Midsommarafton, Julafton!), i det här fallet den 10 november, medan man längre ner i Europa gärna firar på själva ”dagen”, det vill säga den 11 november. Här är några exempel på hur firandet går till:
Belgien – lyktparader, sång och bullar
I vissa regioner i Belgien, i den norra delen av landet, går barnen lyktparader, sjunger Martinsvisor och får godsaker, och det är också vanligt att man tänder en stor eld. På dessa ställen bakar man också en bulle, med russin och korinter, i form av en gubbe med en pipa.

Nederländerna – lyktparader, sång och godis
I Nederländerna är stämningen lekfull, med barn som går från dörr till dörr med lyktor och sjunger sånger i utbyte mot godis, lite som en varm och vänlig version av Halloween. Firandet är extra stort i norr.
Tyskland – lyktor, sång och gås
Tyskarna firar gärna Sankt Martin, särskilt i Rhenlandet och den västra delen av Tyskland. Barnen går i lyktparader på kvällen den 11 november, då de bär hemgjorda papperslyktor och sjunger Martinsvisor. En ”Sankt Martin” på häst kan vara med i processionen, klädd i röd mantel och romersk hjälm. Efteråt tänds martinsbål och på kvällen kan man äta ”Martinsgans” – en måltid med stekt gås, rödkål, potatis och kastanjer.

Polen – Sankt Martins-croissanter
I Polen firar man Sankt Martin med godsaker, särskilt i den fina staden Poznan. Här bakar certifierade bagare bakverket rogale świętomarcińskie – Sankt Martins-croissanter – framför allt runt den 11 november, men nuförtiden också året om eftersom detta blivit en signaturaktivitet för staden Poznan. När vi besökte Poznan för några år sedan fick vi själva prova att baka Sankt Martins-croissanter under en workshop. Kul!

Dessa härliga bakverk består av smördegs som fylls med bland annat vallmofrön, innan de glaseras med en sockrig glasyr. Croissanterna är halvmåneformade, för att påminna om en hästsko som helgonets häst en gång tappade …

Ungern – fest, vin och gås
I Ungern kallas dagen ”Szent Márton napja” och är en viktig högtid. Firandet kombinerar mat, vin och folkkultur och det är traditionellt att äta gås, gåslever, gåssoppa och unga Martinsviner från årets skörd.
Österrike – familjefest med gås och bulle
Sankt Martin är en viktig helgonfigur i Österrike och firandet är extra starkt i Burgenland, Steiermark och Niederösterreich. Barnen har lyktparader, som i Tyskland, och dessutom sjungs Martinsvisor. Man äter också Martinigansl, det vill säga gås med rödkål och knödel, samt Martinskipferl, vilket är en halvmåneformad söt bulle.

Mårten Gås eller Sankt Martin – firande med ljus, gemenskap och mat
Gemensamt för alla firanden, oavsett om du befinner dig i Skåne, Tyskland eller Polen, är känslan av att Sankt Martinsdagen handlar om värme i mörkret – om att fira det goda i livet innan vintern tar vid.
Så nästa gång du sitter vid ett skånskt gåsbord eller biter i en polsk Sankt Martinscroissant i Polen, kan du tänka på hur samma berättelse – om en man, en mantel och en gås – fortsätter att flyga över Europa …

Vilka är dina erfarenheter av Mårten Gås eller Sankt Martin?
Vilka är dina erfarenheter av Mårten Gås eller Sankt Martin? Berätta gärna!












Znogge säger:
Jag visste faktiskt inte att dagen uppmärksammas och firas även utomlands. Här i Skåne är det vanligt med gåsmiddag och jag tycker det är väldigt gott. Svartsoppan hoppar jag dock över men det brukar oftast finnas ett alternativ.
09 november 2025 — 9:34
Helena säger:
Jag har också alltid förknippat högtiden med just Skåne, men på resor i Centraleuropa under denna tid la jag märke till att de firade en Martin, vid samma tidpunkt som vi firade Mårten … 😉 Det låter rimligt med ett alternativ till svartsoppan, kan förstå att inte alla vill äta den.
10 november 2025 — 8:35
Eval8 säger:
Född skåning, men gås tycker jag inte är särskilt gott. Så det äter jag aldrig. Jag föredrar kalkon eller ungtupp.
Jag trodde dock att det enbart var en svensk företeelse.
09 november 2025 — 11:08
Helena säger:
Gås gillar jag faktiskt, men har mest ätit det i Centraleuropa, där det är mer vanligt. Kalkon är en favorit hos oss! 🙂 Och ja, jag trodde också att det var en svensk (skånsk) tradition tills jag råkade resa i Centraleuropa i november … 😉
10 november 2025 — 8:37
Enna säger:
Väldigt spännande inlägg! Önskar er en trevlig söndag 🙂
09 november 2025 — 15:30
Helena säger:
Tack detsamma!!
10 november 2025 — 8:37
BP säger:
Vilket roligt inlägg! Hade rätt så gott koll på traditionerna, men den polska croissant-varianten var helt nytt för mig. Sedan måste jag skamset medge att jag aldrig ätit gås, inte smakat på svartsoppa heller. Då har jag ändå ätit såväl engelsk, skotsk som tysk blodkorv – hahaha:-) Men den flytande varianten md bland annat cognac har jag aldrig smakat…
09 november 2025 — 17:24
Helena säger:
Kul att du hade koll på traditionerna! Denna högtid uppmärksammas ju inte riktigt av alla … Gås gillar jag, men svartsoppa har inte jag heller smakat …;)
10 november 2025 — 8:38
Marika säger:
Som skåning åt vi alltid gås när jag var liten på min farbrors födelsedag 9/11. Sen blev jag ju vegetarian och därmed blev det slut på sånt. Men jag minns det som en viktig fest strax innan jul. Kunde inte det där med att Martin gömde sig hos gässen. Kul att få läsa!
09 november 2025 — 19:21
Helena säger:
Kul att höra att du varit med om gåsa-traditionen! 🙂
10 november 2025 — 8:39
Hanneles bokparadis säger:
Blodsoppa hittade jag på Coop på Hisingen i en sån där korv… nu har jag smakat.
11 november 2025 — 23:02
Hanneles bokparadis säger:
Svartsoppa menar jag, äppelkaka är jag mer bekant med 🙂
12 november 2025 — 12:41