Äta nyttigt på julen – behöver man tänka på det?

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: september 2026 | Behöver man tänka på att äta nyttigt på julen? Julbord, julgodis och långa middagar hör julen till för många av oss, och samtidigt dyker det varje år upp tips om hur man ska göra julen lite ”nyttigare”. Men hur mycket spelar egentligen några dagars julfirande för roll? För de flesta är matvanorna över tid viktigare än enskilda måltider – och dessutom är mat så mycket mer än bara näringsämnen.

Behöver man äta nyttigt på julen?

Det korta svaret är att man förstås gärna får äta hälsosamt även på julen, men att man inte behöver betrakta några festligare dagar som ett stort hälsoproblem. För de flesta är det framför allt helheten som spelar roll: vad vi äter och hur vi lever under längre tid.

Man brukar ibland säga att det är viktigare hur du äter mellan nyår och jul än hur du äter mellan jul och nyår. Det är ingen exakt vetenskaplig regel, men ett ganska bra sätt att beskriva betydelsen av våra vanor över tid.

Dessutom är begrepp som ”nyttig” och ”onyttig” mat ganska trubbiga. Ett livsmedel eller en måltid behöver inte bedömas isolerat – det är helheten och matmönstret som är intressant.

Den som av medicinska skäl behöver anpassa sin kost kan förstås behöva tänka annorlunda även under julen och följa de råd som gäller för den egna situationen.

Mat är mer än näring – särskilt på julen

Mat handlar inte bara om protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Den har också sociala, kulturella och känslomässiga betydelser – och kanske märks det extra tydligt just vid högtider.

En viss sill kanske alltid har stått på familjens julbord. Någon vill absolut ha Janssons frestelse, medan någon annan inte kan tänka sig en jul utan köttbullar eller en speciell sorts julgodis. Smaker och dofter kan väcka minnen och traditioner kan skapa gemenskap.

Julmat kan med andra ord fylla fler funktioner än att bara ge oss näring. Att äta något man verkligen tycker om tillsammans med människor man tycker om kan också vara en viktig del av julen.

LÄS MER: Julbord och julmat i Sverige – traditioner och rätter

Julbordet innehåller mycket som passar bra in i kostråden

Julmat framställs ibland som synonymt med ”onyttig mat”, men riktigt så enkelt är det förstås inte. På ett traditionellt svenskt julbord finns en hel del livsmedel som passar väl in i de allmänna kostråden.

Sill och lax bidrar bland annat med D-vitamin och nyttiga fetter. På många julbord finns också olika sorters kål. Grönkål, rödkål och brysselkål bidrar med bland annat fibrer, vitaminer och mineraler, och nötter är ytterligare ett exempel på livsmedel som passar bra in i en hälsosam kost.

Samtidigt innehåller ett traditionellt julbord ofta sådant som vi enligt de allmänna kostråden rekommenderas att äta mindre av, exempelvis charkprodukter, sötsaker och alkohol.

Det behöver inte betyda att man måste dela upp julbordet i en ”bra” och en ”dålig” sida. Återigen är det helheten över tid som är viktig.

Välj det du faktiskt tycker om

Ett julbord kan vara enormt. Sill, lax, ägg, skinka, köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, olika sorters kål, ostar, bröd, sallader, desserter och julgodis – ibland finns det nästan fler rätter än man hinner hålla reda på.

Men man måste faktiskt inte äta av allt bara för att allt står där. Vi väljer hellre sådant vi verkligen tycker om. För Peter måste det gärna finnas köttbullar, potatis och rödbetssallad. Julskinka med senap, helst på en hårdmacka, är också viktigt. Och så sill och lax.

För mig är sill ett måste, liksom Janssons frestelse och gärna brysselkål. Till sillen tar vi båda gärna en nubbe, och då får det helst vara kryddat brännvin.

Det sistnämnda dricker vi förstås för att vi tycker att det hör julen till – inte för hälsans skull. Alkohol innebär hälsorisker även i små mängder, och de svenska kostråden rekommenderar därför att man undviker alkohol eller håller konsumtionen mycket låg.

Julgodis får också vara julgodis

Det går förstås att göra julgodis med nötter, frukt och andra ingredienser som innehåller mycket näring. Men allt vi äter behöver inte heller göras om till ett ”nyttigare alternativ”. Om man tycker om knäck, choklad eller marsipan kan man äta det för att det är gott.

För oss är Anthon Bergs marsipanbröd lite av en jullyx som vi gärna unnar oss om vi firar jul hemma i Sverige. Det är knappast något vi äter för näringsinnehållets skull – vi äter det för att vi älskar det och för att det har blivit en del av vår jul.

Kanske är det också en bra princip för julens godsaker: välj sådant du verkligen tycker om och njut av det.

Tänk på hur julmaten förvaras

En hälsoaspekt som lätt glöms bort när man diskuterar julmat är livsmedelssäkerheten. Ett julbord innebär ofta att många rätter står framme samtidigt, och rester kan åka ut och in ur kylskåpet under flera dagar.

Ta gärna fram mindre mängder mat åt gången och fyll på efter hand. Mat som ska förvaras kallt bör inte stå framme längre än nödvändigt, och rester som ska sparas bör kylas ner snabbt och ställas i kylskåpet. Livsmedelsverket rekommenderar en temperatur på omkring 4 grader i kylskåpet.

Bra hantering av rester minskar inte bara risken för att någon blir sjuk. Det kan också minska matsvinnet – och ge ytterligare några goda måltider efter julbordet.

Ta gärna en promenad – men inte för att kompensera för julmaten

Att röra på sig är bra för hälsan året runt, och julen är inget undantag. Under lediga juldagar kan en promenad dessutom vara ett skönt sätt att få frisk luft och dagsljus och att bryta långa stunder av stillasittande.

Vi försöker själva promenera regelbundet, både hemma och när vi reser. Under julen kan det vara extra skönt att komma ut en stund mellan måltider och andra aktiviteter.

Däremot behöver promenaden inte ses som ett sätt att ”bränna bort” julmaten eller göra plats för nästa måltid. Mat och fysisk aktivitet behöver inte räknas mot varandra på det sättet. Ta promenaden för att det är skönt att röra på sig!

Så tänker vi själva kring julmat och hälsa

Vi försöker inte skapa något perfekt ”hälsosamt julbord”. Om vi firar jul hemma i Sverige äter vi gärna den julmat vi verkligen tycker om: sill, lax, Janssons frestelse, köttbullar, skinka, brysselkål och andra favoriter.

Vi behöver däremot inte ha precis allt som traditionellt kan finnas på ett svenskt julbord. Lutfisk, sylta och dopp i grytan kan vi till exempel utan problem hoppa över. Och så får det gärna bli en nubbe till sillen och några marsipanbröd när vi känner för det.

Är vi ute och reser över jul kan det däremot bli något helt annat. Då kanske det inte blir någon svensk julmat över huvud taget – och det är också helt okej.

Julen är trots allt bara några dagar av ett helt år. För oss får julmaten gärna vara god, traditionsfylld och njutbar, utan att varje tugga behöver bedömas utifrån hur ”nyttig” den är.