Sjön Peipus i Estland

Annons

Sjön Peipus i Estland ligger i den östra delen av landet och är känd för sina lökodlingar och sin ”gammaltroende” (old believers) befolkning. Här hamnade vi på en livad byfest, åt lunch på ett vackert spökslott och fricampade vid en rolfylld strand.

Innehållsförteckning

Sjön Peipus ligger på gränsen mellan Estland och Ryssland och är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Saimen. Vi körde från Narva till den nordligaste delen av sjön, vilket tog ungefär 1 timme och 20 minuter.

LÄS MER: Narva i Estland – vid gränsen till Ryssland
LÄS MER: Klipporna i Ontika i Estland – och Oru Park i Toila

Byfest i Rannapungerja, vid sjön Peipus

Vi hade haft kontakt med den lokala turistbyrån i regionen, Visit Peipsi, i förväg och ringde när vi var på väg. (Vi tänker bara Pepsi när vi hör ordet, haha.) De höll just på att arrangera en lokal fest, Lake Peipus festival (Peipsi Järvefestival), och undrade om vi inte ville komma. Naturligtvis ville vi det!

Lake Peipus festival förflyttar sig med båt runt sjön, från by till by, under en veckas tid. När vi kom höll festen till i byn Rannapungerja. Vädret var riktigt trist, men det hindrade inte byborna från att samlas kring stånd och olika lekfulla aktiviteter.

Vi shoppade en rökt abborre och varsin lokal öl och mumsade i husbilen, medan vi lyssnade på bandet som spelade, och kollade in lokalborna som dansade.

Båttur på kvällen i sjön Peipus

Det gamla träfartyget, som är festivalens signum, gjorde flera turer med bybor under kvällen. Vi hängde på den sista turen vid 22-tiden. Vid den här tiden var det nästan magiskt att glida runt på den stilla sjön. Väldigt fint!

Efteråt hittade vi in på ”bastubåten” där det dracks och badades bastu. Vi träffade riktigt trevliga lokalbor och även ett par från Stockholm, där kvinnan hade sina rötter i just den här trakten. En trevlig och sen kväll! Fotot visar när bastubåten nästa morgon när den kör vidare mot nästa by …

LÄS MER: 10 saker att göra i Tartu i Estland
LÄS MER: Rakvere fästning i Estland – historia och skådespel

De gammaltroende – The old believers

Många av de som bor runt sjön Peipus i Estland tillhör de ”gammaltroende”, eller ”raskolniker” som de också kan kallas. Detta är efterföljarna till de ortodoxa kristna i Ryssland som vid den stora schismen 1666–1667 (raskol) lämnade den rysk-ortodoxa kyrkan. Gruppen vägrade underkasta sig den nya kyrkoordningen, och de förföljdes därför och deras präster brändes levande.

Ungefär 30 000 gammaltroende flydde till Estland, och fick tillstånd att bosätta sig vid sjön Peipus. Den här delen av landet ansågs ”sämst” eftersom marken var våt och svår att odla på. Gruppen upptäckte att det gick bra att odla lök och bor fortfarande kvar. Idag har de gammaltroendes församlingar runt 15 000 medlemmar.

Peipsimaa Museum – museum över de gammaltroende

Peipsimaa museum är ett helt nytt museum över de gammaltroende, som vi besökte. Museet ligger i Tiheda, strax söder om Mustvee. Här fick vi en riktigt intressant guidning!

Museum vid sjön Peipus i Estland — Museiguiden visar de gammaltroendes kors

Förr i tiden hade de gammaltroende alltid svarta kläder (förutom på viktiga högtidsdagar) och de fick varken dricka alkohol eller röka. Idag har reglerna mjukats upp och de flesta bär vanliga kläder, men många ber flera gånger om dagen och de flesta följer en strikt diet.

Många dagar på året har speciella matregler och en dag får man till exempel äta ris men inte ägg, medan man en annan dag får äta ägg men inte ris. Barnen går oftast i ryskspråkiga skolor, tillsammans med ryskspråkiga barn som inte är gammaltroende, och för att det inte ska bli för krångligt med alla matregler har barnen med sig egna lunchlådor.

Gammal bok på museum vid sjön Peipus i Estland

Vi blev bjudna på te på museet och fick lära oss att dricka så som de gammaltroende gjorde förr. Man stoppade in en sockerbit i munnen, hällde upp teet på fatet och drack, som vi svenskar gjorde förr.

Staden Kallaste

Vi fortsatte söderut längs sjön och tog en titt på den mysiga lilla staden Kallaste, som med sina 800 invånare är Estlands minsta stad.

Slottet Alatskivi

Från Kallaste var det väldigt nära att köra till slottet Alatskivi. Det här slottet stod klart år 1885, på uppdrag av baron Georg von Nolcken, åt hans fru Caroline Elise von Loewenstern. Slottet blandar estnisk kultur med influenser från Skottland och Tyskland.

Vi fick en guidning på slottet, vilket var väldigt trevligt och intressant. Ägarna tvungna att lämna ifrån sig slottet under den kommunistiska landreformen, och flyttade då det mesta av inredningen till Tyskland. Inredningen idag är återskapad för att se ut som den ursprungliga, men eftersom den inte är ursprunglig går det, till skillnad från i andra slott, bra att sitta ner var man vill.

I källarvåningen vistades förr endast tjänstefolket, och här finns idag en utställning om just dem. I slottet finns också en utställning om den estnisk-svenske Eduard Tubin, som kommer från den här regionen.

Vi åt lunch på slottets restaurang; supergod abborre och en lika god cheesecake. Det finns också ett nyöppnat café på slottet, och den som vill bo över kan sova i något av slottets fyra rum. Man får bara vara beredd på att kanske få besök av slottets (snälla) spöke. Ett av tornrummen är byggt utan dörr – och där inne bor spöket!

Lunch på slottet Alatskivi vid sjön Peipus i Estland

Kaffe och kaka på slottet Alatskivi vid sjön Peipus i Estland

LÄS MER: Haapsalu i Estland – Bullerbycharm vid kusten
LÄS MER: Rummu stenbrott i Estland – fängelse blev badparadis

Besök hos en lökodlare

Efter besöket på slottet tog Katrin, från Visit Peipsi, med oss till en av alla lökodlare vid sjön Peipus. Här odlar nämligen alla lök. Löken växer bra i den våta marken och smakar dessutom annorlunda mot annan lök. Att leva på lökodlingarna är däremot svårt. Lökodlaren vi besökte berättade att han två ton lök per år ”som en hobby”, och säljer till turister som kommer förbi. Många i trakten är pensionärer och använder lökodlingen för att dryga ut pensionen.

Löken går igenom olika faser, och under det första året ser den ut som blommorna på bilden nedanför.

Förutom lök odlades morötter, ärtor och olika växter som kan användas för te och som läkemedel.

Vi blev bjudna på te och på supergoda piroger med lökfyllning. Det är fint längs sjön, men området avfolkas successivt och ingen här vet hur framtiden blir. Det finns inte så mycket jobb här, och ungdomarna väljer att flytta till Tartu, som är en Universitetsstad fylld av unga människor.

Fricamping vid sjön Peipus i Estland

På kvällen fricampade vi på stranden i Varnja. Helt fantastiskt! Här stod vi, helt ensamma, vid en fin strand. Vid stranden fanns dessutom grillplatser, toalett och soptömning.

Fakta om sjön Peipus i Estland

Namn: Peipus (på estniska Peipsi)
Storlek: 3550 kvadratkilometer
Medeldjup: 7 meter
Djupaste punkt: 15 meter
Sjöområden: Sjön är uppdelad i tre sjöområden. Den nordligaste delen upptar 73 procent av sjöns yta. Den mellersta är minst (7 procent) och kallas på estniska Lämmijärv. Den sydligaste delen kallas Pskovsjön (Pihkva järv) och utgör ungefär 20 procent av den totala ytan.
Användningsområde: Fiske och fritid

Se och göra runt sjön Peipus

Städer och byar: Vasknarva, Rannapungerja, Lohusuu, Mustvee, Kallaste, Kolkja, Varnja, Emajõe-Suursoo, Piirissaare, Mehikoorma, Võõpsu och Värska.
Museum: Peipsimaa museum (Adress: Sõpruse 86, Tiheda küla) håller öppet tisdag-söndag året om. Vuxna betalar 4 euro och seniorer och studenter betalar 2 euro.
Slott: Slottet Alatskivi (Adress: Lossi tänav, Alatskivi) håller öppet tisdag-söndag på sommaren och onsdag-söndag resten av året. Slottet kan besökas för en avgift på 7 euro för vuxna, 5 euro för seniorer och 4 euro på studenter. Guidad tur på engelska kostar 24 euro. (2019)

Historiska fakta

1200-talet: År 1242 utspelade sig ett slag mellan trupper från Novgorod under Alexander Nevskijs ledning och tyska korstågsriddare på sjön Peipus is. Novgoroderna segrade i slaget.

Boende vid sjön Peipus i Estland

Hotell: Det finns flera olika boenden längs sjön, i form av hotell, vandrarhem, guest houses och bed & breakfast. Om man vill kan man bo i något av de fyra rummen i slottet Alatskivi.
Camping: Det finns flera mindre campingplatser runt sjön. Det går också bra att fricampa i området.

LÄS MER: Fakta om Estland – 30 saker du (kanske) inte visste

Programme “Promoting Estonia as a Tourism Destination” is supported by European Union Regional Development Fund.

9 kommentarer

Skriv kommentar →

Ama de casa säger:

Oj vad mycket ni får vara med om! En flytande ambulerande festival lät ju himla kul och annorlunda 🙂

Sådär drack alltid min farfar kaffet – på fat, alltså 🙂

Ha en härlig lördag!

13 juli 2019 — 10:01

Svara
- Kommentar av inläggsförfattaren
  
  Helena säger:
  
  Ja kul idé med festivalen runt sjön! ?? Känner oxå igen det där lite vagt med att dricka te eller kaffe från fatet! ?
  
  13 juli 2019 — 16:20
  
  Svara
Elisabeth säger:

Ni får vara med om mycket varierande upplevelser! Vi åkte längs sjön och gick runt ivTsrtu för många år sen, men vi missade festivals tömningen.

13 juli 2019 — 13:16

Svara
- Kommentar av inläggsförfattaren
  
  Helena säger:
  
  Kul att ni oxå varit här vid sjön! ??
  
  13 juli 2019 — 16:21
  
  Svara
BP säger:

Rubrikbilden är en riktig höjdare. Vilket foto. Härliga äventyr. Inlägget bjöd verkligen på allt och lite därtill. Så bekvämt att åka snålskjuts med er.

PS. Men vi har betydligt bättre väder här;-) DS.

13 juli 2019 — 18:55

Svara
- Kommentar av inläggsförfattaren
  
  Helena säger:
  
  Roligt att du gillar bilden! Den här sortens resa och den här sortens äventyr gillar vi verkligen!
  
  13 juli 2019 — 21:13
  
  Svara
Mart Jänes säger:

Intressant läsning !

14 juli 2019 — 10:57

Svara
Lena i Wales säger:

Mycket intressant om de gammaltroende!
Även annat intressant om Estland. Har bara besökt landet några gånger, givetvis Tallin, men också Narva, trevligt att återse.

14 juli 2019 — 11:34

Svara
Anna Gunilla Lantz säger:

Oj vilken intressant resa! Tack för berättelsen och för fina bilder!

19 juli 2019 — 11:45

Svara

Sjön Peipus i Estland – byfest, lök och gammaltroende