Mafia Island i Tanzania – Tant Anna och det ultimata chillet

Till FREEDOMtravel

Annons

Gästskribent: Anna Nilsson Spets

De allra flesta åker till Zanzibar efter avslutad safari på fastlandet i Tanzania, det gjorde inte jag. Zanzibar var jag på för många år sen, innan den stora turisttillströmningen. Vad skulle jag göra utan Google maps och förstoringsglasfunktionen?  

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

Jag hittar Mafia island, en ö ungefär en fjärdedels storlek jämfört med just Zanzibar. Till Mafia tar man sej med litet inrikesplan från Dar es Salaam, Zanzibar eller som i mitt fall, Kilimanjaro airport. Det går inte att åka båt dit längre. 

Landar på min hittills minsta flygplats, som en villa utslängd i ingenstans, blir upplockad av en jeep som mitt boende skickat, betalar avgift för att åka in i nationalparksskyddat område där jag ska bo. 

Installerar mej i min enkla bungalow med utsikt över indiska oceanen, blir serverad en kall kokosnötsdrink och semestern kan börja. 

Mafia erbjuder typ ingenting mer än chilla, bada och snorkla. Behöver man mer? 

Jag badar konstant och när tidvattnet sveper undan ligger jag i hängmattan och tittar upp på den klarblå skyn. Tidsvattenskillnaden är påtaglig och havsbottnen förvandlas till ett månlandskap. 

Valhaj … Det är säsong för valhaj, jag bokar en tur, den dagen hakar två amerikanska pensionerade barnmorskor på, det står som spön i backen och vi inser snabbt att det inte kommer att bli nån valhaj idag. Vi shoppar loss bland de vackra vaxbatikklänningarna i stället. 

Dagen efter har regnet upphört en smula, jag tar en bodaboda till hamnen där skepparen med sin träskuta väntar, det är bara han och jag. Vågorna är höga och jag vadar ut till båten med vatten upp till midjan och min rygga på huvet. 

Efter timmar av guppande på havet och plaskblött överallt ser vi en ensam valhaj. Dessvärre var vi inte ensamma på havet, en båt full med japaner cirklar runt valhajen och japanerna kastar sig i vattnet, tack och lov med flytväst för det var inte mycket bevänt med simkunnigheten. Jag hade faktiskt tänkt simma jag med, men när jag såg vågorna samt detta jagande efter det stackars djuret bad jag skepparen vända. Det måste vara etiskt.  

Varje skymning kommer fruktfladdermössen flygande från Chole island och slår sig ner för att sova i träden runt stranden, när jag vaknar på morgonen har de flugit tillbaka till för sina dagsaktiviteter. Om nu Mafia är litet så är Chole island ännu mindre.

Raggar upp en locals som efter mycket om och men kör mej över sundet i sin lilla utombordare. Vi går en rundtur på ön, alldeles för snabbt och det verkar som om min guide helst vill göra annat. De gamla tyska bosättningarna från kolonialtiden står kvar som minnesstoder från en svunnen tid. 

Fruktfladdermössen, en endemisk sort som bara finns på Mafia, Komorerna och Seychellerna, boar i de extremt stora träden där de äter frukt och sakta seglar vidare till nästa matstation. De megastora djuren liksom ger ett schwung i från sej och luften bara vimlar av dem. En fullvuxen fruktfladdermus kan mäta upp 140 cm mellan vingspetsarna. 

På Chole island är man sen många generationer båtbyggare och fiskare. Då området är nationalpark förekommer inget dynamitfiske och botten är frisk och fin. 

Barnmorskorna och jag bor på samma ställe, vi bestämmer oss för att dela på en snorklingstur med lunch på sandbanken. Vattnet är kristallklart, korallerna lyser och stora stim av fisk följer oss. Enligt uppgift ska det finnas 380 olika fiskarter, jag ser inte alla men många. Dykningen ska vara topnotch. 

Lunchen intas direkt under den tärande solen, hade nog önskat ett solskydd och definitivt att jag smörjt in mej bättre, barnmorskorna fiskar upp brännskadesalva ur sin enorma packning senare på kvällen. 

Tinga tinga är en konstart som finns i Tanzania och på öarna, typiskt är just starka färger och enkla former. Namnet kommer från Eduard Tingatinga som började sin konstnärliga bana med att måla på enkla dukar med cykellack. I dag är tingatingakonsten spridd över världen och många gläds av det enkla färgsprakande. Jag med. 

Flyget till fastlandet går lite hur som … Securityn är ett vanligt bord, min cigarettändare läggs i en byrålåda. Avgångshallen består av två mörkbruna plyschsoffor a la 80-tal.  

Underbart är kort, tyvärr. Mafia island levererade den vila jag behövde, den ljumma klara oceanen svalkade min lekamen och mat och dryck var som balsam för själen. 

Följ Anna här:

• Webb

Anna Nilsson Spets

60 årig tant med livslång kärlek till Afrika. Utvandrad till Flandern i Belgien och jobbar till vardags med växter. Skriver, fotar och försöker inspirera andra att budgetresa på egen hand. Bloggar på "Annas blandning" om resor, jobb, växter, skrivande och mycket annat.

Du kanske också gillar:

Ngorongoro, Tanzania – Tant Anna i Edens lustgård Charter från Umeå, husdjur på hotell och förlängd avrådan Hästridning i Kappadokien – upplevelse i solnedgången Rida kamel i Tunisien – en ökentur vid porten till Sahara Att besöka Skansen – friluftsmuseum i Stockholm Uganda – Tant Anna och den fula fågeln