Med tåg runt Uzbekistan: Zomin nationalpark

Skribent: Helena Bergström

Nu fortsätter berättelsen om vår tågresa runt Uzbekistan … Efter huvudstaden Tasjkent gav vi oss av med tåg i riktning mot Samarkand, och hoppade av i Dashtobod. Det var dags för oss att uppleva Zomin nationalpark.

Dashtobod – och maträtten ”Tandir Gosht”

Dashtabod är en liten stad i Jizzakh-regionen i Uzbekistan, och är en del av distriktet Zomin. Tågstationen är så pass liten så konduktören undrade om vi verkligen skulle gå av här? Men ja, det skulle vi! Vi var på väg mot Zomin nationalpark, och på vägen stannade vi vid Toxir Ota, som tillagar den traditionella uzbekiska maträtten Tandir Gosht.

Tandir Gosht (eller Tandoor Gosht) är en traditionell kötträtt som är populär i Uzbekistan. Namnet kommer från ”tandir” (lerugn) och ”gosht” (kött), och tillagningen går ut på att man eldar i en lerugn i marken, sänker ner köttet när elden falnat och därefter täcker för.

Resultatet blir ett mycket mört kött, som samtidigt har en tydlig smak av rök. Vi serverades det hela i ett lokalt bröd, riktigt snyggt! Och ja, det var mycket gott!

Incheckning på Wyndham Garden Zomin

Med lite kött och bröd i magen gav vi oss av vidare mot Zomin nationalpark och vårt hotell Wyndham Garden Zomin. Bilresan tog oss upp genom bergen, medan temperaturerna sjönk, och vi upptäckte att vi kom till ett naturområde fyllt av nybyggda hotell. Även vårt hotell var nytt och fräscht, med en inredningsstil som nästan hade kunnat passa perfekt i en europeisk skidort.

Vi åt sammanlagt två luncher och två middagar på detta hotell. Det är buffet som gäller här och ingen av oss är speciellt förtjust i bufféer egentligen, men vi hade heller inget att klaga på. Vid varje måltid serverades flera varma rätter tillsammas med sallader, soppa, bröd och efterrätter. Möjligtvis var utbudet för vegetarianer lite begränsat.

En annan intressant sak i Uzbekistan är relationen till alkohol. Å ena sidan är detta ett muslimskt land, och många dricker inte alkohol alls. Å andra sidan finns lokala vinproducenter och en vinkultur. På de flesta restauranger vi har besökt går det bra att beställa vin eller öl till middagen, men det löses på olika sätt.

Här, på Wyndham Garden Zomin, fick vi själva kila till närmaste Market och handla vin (som förvarades bakom ett skynke). Väl tillbaka på hotellet hjälpte personalen till med vinglas och vinöppnare. Slutet gott, allting gott …

Zomin nationalpark

Zomin nationalpark, eller Zaamin National Park som den heter på engelska, är ett naturområde i bergen mellan Tasjkent och Samarkand. Platsen ligger på 2400 meters höjd, vilket är en så ansenlig höjd så att man får vara beredd på att luften känns tunnare än vanligt och att sömnen eventuellt kan påverkas de första nätterna.

Naturområdet är populärt av flera anledningar: naturen här är otroligt vacker och på somrarna, när hettan blir nästan outhärdlig i städerna, erbjuder denna plats en fristad. Glöm inte att Uzbekistan är ett ”dubbelt kustlöst land” – landet har ingen kust, och det har dess grannländer inte heller.

Som skandinav tänker man: Kan jag vandra här? Eller kanske skåda fågel? Den lokala guiden som jag frågade blev lite ställd. Jo, de planerar att ordna vandringsleder här, men det är inte klart ännu. De flesta kommer hit bara för att ”slappna av”.

Vår grupp gick en kort promenad i naturen, och vi fick sällskap av en så kallad ”turistpolis”. Turistpoliserna är vanliga i Uzbekistan, och de bidrar till att göra besöket i landet ännu tryggare och smidigare. Turistpolisen vi träffade här var 25 år gammal och svarade tålmodigt på alla våra nyfikna frågor.

Den finns en linbana i Zomin nationalpark och jag, som är höjdrädd, åkte denna glatt av två anledningar: avståndet från linbanan till marken är inte alltför högt och den är supermodern. Zomin Ropeway, som linbanan heter, har levererats av ett schweiziskt företag och invigdes 2023. Linbaneturen bjöd dessutom på fina vyer!

Vi promenerade sedan runt i området en stund. Bland annat spanade vi in Zomin Sanatorium, som är ett klassiskt ”hälsohem” som funnits här betydligt längre än alla de nya hotellen.

Naturen i området är vacker och vi fick höra att området kallas för ”Uzbekistans Schweiz”. Stora delar är relativt torra, men visst, det finns också en hel del grönska här!

Vi valde att köpa lite ”kurt” och bjuda våra vänner på. Om man inte växt upp med det är det kanske lite svårt att tycka om, men det är ändå intressant att testa! ”Kurt” är en hård, salt ost från Centralasien, som görs av torkad, fermenterad komjölk.

Hängbro och zipline

Styret i Uzbekistan satsar hårt på turism i landet – och så även i Zomin nationalpark. På bara några år har ett flertal moderna hotell växt fram här, och snart kommer fler. Tillsammans med detta satsar man på leder, snowboard-backar och allehanda äventyrliga aktiviteter.

En av de största turistmagneterna är den hängbro över en ravin som invigdes 2023, och som nu är ett av områdets mest kända landmärken.

Bron, som är byggd med schwezisk teknik, är 305 meter lång och har en höjd på 150 meter över marken.

Strax intill bron kan den som vill ge sig ut på zipline över ravinen.

Allting känns extremt säkert och välorganiserat här, men jag som är hysteriskt höjdrädd föredrog förstås ändå att titta på avstånd. Gruppens två 65-plussare, Peter och Magnus, anmälde sig däremot direkt till äventyret.

Efteråt kom de tillbaka glada och fyllda av adrenalin. ”Härligt!” var betyget.

Lokalt bröd i Zomin

Ytterligare en upplevelse som vi fick vara med om i de uzbekiska bergen var traditionellt brödbak. Kvinnan som bakade åt oss är en utbildad pedagog med dagjobb, men på helgerna bidrar hon tillsammans med svärmor till familjens brödbusiness. Brödet, som innehåller mjöl, mjölk och smör, bakas i en panna som passar perfekt på grillhällen.

Resultatet är magiskt! Tillsammans med rikliga klickar av smör fick vi smaka ett bröd som kanske är det godaste vi någonsin ätit.

Vad tyckte vi om att besöka Zomin nationalpark?

För vår del var besöket i Zomin nationalpark guld värt – det gav oss en utökad bild av den uzbekiska landsbygden och den uzbekiska naturen. Det var också intressant att se med vilken rasande fart turismen växer fram på ett ställe som detta, med massor av hotell och aktiviteter.

Det är på sätt och vis smidigt att ta sig hit med tåg, eftersom stationen Dashtobod ligger strategiskt mellan Tasjkent och Samarkand. Tågstationen ligger dock inte uppe i bergen, utan man behöver taxi eller annan lokal transport för att ta sig vidare från tågstationen.

Tåget tuffade vidare mot … Samarkand!

Vi spenderade två dagar i de uzbekiska bergen, och därefter var det dags för tåget att tuffa vidare, från Dashtobod till Samarkand. Fortsättning följer!