Bosnien i mitt hjärta – Sarajevo

Gästskribent: Anna Nilsson Spets

Där öst möter väst, så kan man bäst beskriva Sarajevo, min absoluta favoritstad i Europa. 

Jag switschar om från svenska/flamländska till min förr nästan flytande bosniska, letar ord i hjärnbalken och sakta kommer språket tillbaka. Under konflikten på Balkan jobbade jag med flyktingar härifrån, gjorde också ett par vändor till en flyktingcamp i Kroatien och tjaa… jag lärde mej språket. Det första jag lärde mej var att svära och bosniska svordomar kan få den mest luttrade att rodna. 

Minns ni bilderna från krypskyttarnas allé? För snart 30 år sedan? I dag rullar trafiken och spårvagnarna på som vanligt. Tar en taxi från flygplatsen och möter upp dotter Emma. 

Slänger in väskan på Hotel Lula i gamla stan, går till första bästa fik för en turkisk kaffe o en sockerknastrande baklava. Här är jag hemma. Mitt älskade Bosnien. 

I Sarajevo påminns man fortfarande om det som hände på 90-talet, i varje kvarter, på varje gata ser man spåren.  

Behöver vi påminnas? Ja, faktiskt. Vi behöver kämpa mot att det inte ska hända igen.  

Under 1992-1995 var staden omringad, runt 1000 dagar varade belägringen och en av de få möjligheterna att ta sig in eller ut var via Tunnel Spasa; Hoppets tunnel. I Ilidza, nära flygplatsen ligger tunneln som tog 6 månader att gräva för hand. Den är 800 meter lång och användes till att föra in och ut förnödenheter, människor och vapen. I dag är det museum. 

Baščaršija, basaren med anor från 1500-talet sjuder av liv, bodarna med krimskrams och hantverk frekventeras av turister och bosnier på sommarbesök. Caféerna bjuder på vila för trötta fötter, mera kaffe och ett zip i vattenpipan. 

I Gazi Husrev-Begova moskén samlar man sig för en av dagens bönestunder, tvagning först. Moskén är daterad från 1600-talet och en av de få byggnader som tack vare sina tjocka stenväggar stod pall för mer än tusen granater. 

Det mest fotograferade objektet är nog Sebilj, vattenfontänen i mitten av gamla stan. Dricker man av vattnet ska man någon gång återvända hit sägs det, inte behöver jag dricka, jag återvänder hit gång på gång. 

Jag ser samma gamla ilskna gubbe som sist, han som har monopol på att sälja fågelfrö som man ska mata duvorna med. Det ska betyda tur sägs det.  

Sarajevos kranar är ett känt begrepp, vattenstationer som funnits i evigheter. 

Äta… Allt ifrån pizza till flotta restauranger, men i Sarajevo är det nött och tvunget med minst en gång cevapcici, serveras enkelt med bröd, lök kanske lite ajvar eller kajmak till. 

Genom staden flyter Miljacka. Sarajevo har många broar, några förstördes helt under kriget, andra har restaurerats. Den mest kända är Latinska bron där Franz Ferdinand mördades vilket ledde till upptakten av första världskriget. 

Vrbanja bron aka Olga och Suadas bro aka Romeo och Julia-bron berättar nutidshistoria. Studentskorna Olga och Suada sköts här ihjäl efter att ha deltagit i en till en början fredlig demonstration 1992. Året efter föll kärleksparet Bosko och Admira offer för krypskyttekulor. Bosko var bosnienserb och Admira bosniak. Kropparna fick ligga flera dagar då ingen vågade hämta dom. 

Spåren av kriget finns kvar, byggnader har fått förfalla och fasaderna har ärr efter granater. 

Sarajevos rosor markera platsen där granater förövat människoliv, totalt omkom 11 541 människor. 

Ovanför gamla stan ligger gravplatserna, en hedersvakt står givakt dygnets alla timmar. 

En eftermiddag tar vi linbanan upp för Trebevice, det var här vinter-OS arrangerades 1984. Det regnar småspik och dimman ligger som ett lock över allt.  

Även om nu mycket är krigsrelaterat så finns det massor av annat att se. Museum, kyrkor, synagogor, historiska platser och gallerier, mina favoriter är flera.  

Historiska muséet har en fast utställning om just hur man överlevde belägringen.”Mali ratni kuhar” (Lilla krigskokboken).”Prezivjeti od humanitarne pomoci” (Överleva på humanitär hjälp). 

War childhood museum visar bilder, minnessaker och brev. Det berör. 

Warmuseum innehåller också berättelser och saker från krigsåren. Statyn är gjord av bröd och symboliserar brödkömassakrerna, 94 och 95 då människor som köade för bröd omkom.  

Gallery 11/07/95 är en fotoutställning om Srebrenica, den berör. 

Sarajevo, mitt hjärtas stad har allt; de vänliga bosniakerna, den goda maten, KAFFET och massor att se och göra. 

Bra att veta om Sarajevo

• Praktiskt: Ta sig runt i Sarajevo är lätt, spårvagn, buss och till fots.
• Boende: Alla prisklasser och billigt.

LÄSVÄRT

• Cellon från Sarajevo / Steven Galloway
• Sarajevo; minnen från en belägring / Jasenko Selimovic 
• De sorgsna pilarna / Gustav Rydergård
• Hållplats Sverige trilogin / Anna Nilsson Spets

Och ja, det är mina egna böcker, baserade på mitt flyktingarbete, passar ung vuxen/vuxen.

1. Jag, Almina
2. Sarajevo 1000 dagar
3. Änglarnas tårar