Fakta om krabbor – 25 intressanta saker du kanske inte visste

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: oktober 2026 | Hårda skal, kraftiga klor och alldeles fantastiskt gott kött. För oss hör krabbmiddagar hösten till, men krabbor är också fascinerande djur. Visste du att de kan återbilda förlorade ben, att vissa klär ut sig med alger och att världens största krabba kan mäta flera meter mellan klospetsarna?

Krabba är en av våra stora höstfavoriter

Peter har ätit krabba sedan tioårsåldern. Hans föräldrar älskade krabba, så han fick tidigt lära sig hur man öppnar skalet och pillar fram allt det goda köttet. När jag träffade honom lärde han mig också – och sedan dess är jag fast.

Hemma äter vi oftast krabban hel, med hovmästarsås och goda tillbehör. Att sitta länge vid bordet, prata och pilla är en stor del av nöjet. Krabba är helt enkelt en av våra stora favoriter på hösten.

På resor möter vi krabbor i andra sammanhang. Vi har ätit små krabbor i Vietnam, sett landkrabbor på en ö utanför Zanzibar och sovit i tält på en strand i Filippinerna där vi först nästa morgon upptäckte varningsskyltar om kokoskrabbor. Mer om det längre ner …

Snabbfakta om krabbor

Fråga	Kort svar
Vad är krabbor?	Kräftdjur, som tillhör leddjuren.
Hur många arter finns det?	Tusentals. Gruppen egentliga krabbor heter Brachyura.
Var lever de?	I hav, sötvatten och på land, beroende på art.
Vilken är störst i benspann?	Japansk spindelkrabba, upp till cirka 3,7 meter från klospets till klospets.
Storleksrekord enligt Guinness	Det största exemplar som Guinness anger hade ett benspann på 3,69 meter och vägde 18,6 kilo. Det var en japansk spindelkrabba.
Vilken är störst på land?	Kokoskrabba, upp till omkring en meter i benspann. Den tillhör eremitkräftornas släktingar.
Vilken krabba äter vi oftast i Sverige?	Krabbtaska är en vanlig art i svenska fiskdiskar.
När är krabbtaskan som bäst som mat?	Hösten är en uppskattad säsong.

25 fakta om krabbor

1. Krabbor kan få nya ben

Ett förlorat ben behöver inte vara förlorat för alltid. Krabbor kan återbilda ben och klor, och de nya delarna växer genom skalömsningar.

Det går däremot inte på ett ögonblick. Hos de krabbor som NOAA beskriver kan det krävas flera skalömsningar innan ett ersättningsben når normal storlek. Förmågan är imponerande, men det kostar både tid och energi att reparera kroppen.

2. Krabban måste byta skal för att växa

Krabbans hårda skal fungerar som ett yttre skelett. Det skyddar kroppen, men kan inte växa på samma sätt som djuret innanför.

Därför måste krabban ömsa skal. Den tar sig ur sitt gamla skal, och det nya är till en början mjukt. Då kan kroppen expandera innan skalet hårdnar. Under den här perioden är krabban särskilt utsatt för rovdjur och behöver skydd.

3. Krabbor går ofta i sidled – men inte alla

En krabba som skyndar i sidled över sanden är en välbekant syn. Benens form och leder gör sidledes gång effektiv för många krabbor.

Men alla går inte likadant. Det finns också arter som främst rör sig framåt. Därför är det lite missvisande att säga att krabbor bara kan gå i sidled. Krabbvärlden är mer varierad än så.

4. Det finns tusentals arter av krabbor

Ordet krabba rymmer en enorm mångfald av former, färger och storlekar. Egentliga krabbor hör till gruppen Brachyura, men flera djur som kallas krabbor i vardagsspråket tillhör andra grupper.

Kokoskrabban är ett exempel. Den ser krabblik ut och har krabba i namnet, men är närmare släkt med eremitkräftor. De vanliga namnen följer alltså inte alltid biologins indelning.

5. Vår höstfavorit heter krabbtaska

Krabban som vi brukar köpa till våra höstmiddagar är krabbtaska, med det vetenskapliga namnet Cancer pagurus. På engelska kallas den bland annat brown crab eller edible crab.

Den är en annan art än många av de krabbor som serveras på restauranger i andra delar av världen. ”Krabba” på menyn säger alltså inte alltid vilken art du får.

6. Krabbtaskan har en skalkant som liknar en paj

Krabbtaskan känns igen på sitt breda, ovala skal och sina kraftiga klor med svarta spetsar. Skalets framkant har rundade flikar som på engelska brukar jämföras med kanten på en paj. Nästa gång du ser en hel krabbtaska i fiskdisken kan du titta efter just den vågiga kanten.

7. Klorna är också ett par ben

Egentliga krabbor har fem par ben. Det främsta paret är omvandlat till klor, medan de övriga fyra paren vanligtvis används för att gå.

Klorna är mångsidiga verktyg. De används bland annat för att fånga och hantera föda och för att försvara sig. När man räknar krabbans tio ben ska alltså klorna också räknas med.

8. Undersidan skiljer honan från hanen

Hos krabbtaskan kan stjärtlappen på undersidan hjälpa dig att skilja könen åt. Hanens är smalare, medan honans är bredare och rundare. Den bredare formen ger plats för äggen som honan bär under kroppen.

9. En hona kan bära miljontals ägg

En krabbtaskehona kan producera omkring 250 000 till tre miljoner ägg, beroende på storlek. Befruktade ägg bärs under kroppen tills de kläcks. Många ägg betyder dock inte att lika många vuxna krabbor överlever. Förlusterna under larvstadiet är stora.

10. Krabbor börjar livet som larver

Nykläckta krabbtaskor är små larver som lever i vattnet. De genomgår flera utvecklingsstadier innan de får den välbekanta krabbformen och börjar leva på botten. Det är ett helt annat liv än vuxenlivet under stenar och på havsbotten.

11. Strandkrabban är en annan art

Krabborna man ser vid bryggor och bland stenar på västkusten är ofta strandkrabbor, Carcinus maenas. De är en annan art än krabbtaskan vi brukar köpa till middag.

Strandkrabban är mindre och färgen kan variera. Namnet betyder alltså inte att alla exemplar är gröna, även om arten på engelska ofta kallas green crab.

12. Krabbtaskan jagar gärna på natten

Krabbtaskan är främst nattaktiv och äter bland annat musslor, snäckor och andra kräftdjur. Klorna används för att komma åt maten. Den är med andra ord mer än en stillsam figur på havsbotten: den är också ett rovdjur.

13. Alla krabbor lever inte i havet

Det finns krabbor i både saltvatten och sötvatten, och arter som tillbringar stora delar av livet på land. Hur beroende de är av vatten varierar. På en ö utanför Zanzibar har vi själva sett landkrabbor. Vi vet inte vilken art det var, men minnet passar fint som en påminnelse om att krabbor inte bara hör hemma under vattenytan.

14. Kokoskrabban är en jätte på land

Kokoskrabban, Birgus latro, är världens största landlevande leddjur och kan ha ett benspann på omkring en meter. Den är släkt med eremitkräftor, men vuxna djur bär inte runt på ett lånat snäckskal.

Kokoskrabbor kan klättra i träd och öppna kokosnötter, även om de också äter annat. Vuxna djur lever på land och kan inte simma.

Vi har en särskild koppling till dem: en gång sov vi i tält på en strand på ön Apid i Filippinerna. Först när vi vaknade nästa morgon såg vi varningsskyltarna om ”coconut crab”. Det hade kanske varit bra att upptäcka dem före läggdags …

15. Den japanska spindelkrabban har världens största benspann

Vilken är egentligen världens största krabba? Räknar man avståndet mellan klospetsarna är japansk spindelkrabba, Macrocheira kaempferi, svaret. Den kan nå omkring 3,7 meter.

Guinness World Records anger ett rekordexemplar med ett benspann på 3,69 meter och en vikt på 18,6 kilo. Det är en rejäl skillnad mot krabban i vår fiskdisk! Det betyder inte att själva kroppen är flera meter bred. Det är de mycket långa benen och klorna som ger den enorma utsträckningen. Arten lever i havet kring Japan.

16. Vissa krabbor klär ut sig

Dekoratörskrabbor tar kamouflage till en ny nivå. De fäster exempelvis alger och annat material från omgivningen på kroppen, så att de blir svårare att upptäcka.

Hos arten Naxia tumida finns små krokar på skalet som hjälper till att hålla dekorationerna på plats. Algerna kan fortsätta växa där. Resultatet kan se ut som en liten bit havsvegetation som plötsligt börjar promenera.

17. Hösten är en härlig tid för krabbmiddag

Krabbtaska fiskas under olika delar av året, men hösten är en uppskattad matsäsong. Norges sjömatråd beskriver norsk krabba som bäst på hösten.

För oss är det en av höstens stora fördelar. Vi äter den oftast hel, med hovmästarsås, och låter middagen ta tid. Lite pill, mycket prat och något gott att dricka till – det behövs inte alltid mer än så.

18. Krabbans färg förändras när den kokas

Många krabbor får en tydligare röd eller orange färg vid tillagning. En viktig del av förklaringen är pigmentet astaxantin. I skalet kan pigmentet vara bundet till proteiner som påverkar hur färgen ser ut. När värmen förändrar proteinerna framträder den röda färgen tydligare. Förvandlingen beror alltså inte på att man tillsätter färg i kokvattnet.

19. Det vita köttet gömmer sig på flera ställen

Det är lätt att fokusera på de stora klorna, men vitt krabbkött finns också i benen och kroppens små fack. Där inne kan det finnas mycket gott att ta vara på.

Peter visade mig hur man kommer åt köttet när jag började äta hel krabba. Är du också nybörjare finns vår guide Äta hel krabba – så öppnar och rensar du den, där vi visar hur vi gör steg för steg.

20. Rom finns inte i alla krabbor

Den orange eller röda rommen som man kan hitta inne i en kokt honkrabba är ägg i honans äggstockar. Det är inte samma sak som de befruktade äggen hon senare kan bära under kroppen. Hur mycket rom det finns beror bland annat på honans utvecklingsstadium. En krabba utan rom behöver därför inte vara en dålig krabba. Det kan också vara en hane.

21. Krabbsmör är inte fett eller vanligt kött

Under skalet finns en mjuk, gulbrun eller grönbrun massa som brukar kallas krabbsmör. Den består framför allt av ett matsmältningsorgan, hepatopankreas, som fyller funktioner liknande lever och bukspottkörtel.

Vi har tidigare ätit och uppskattat krabbsmöret. När vi uppdaterade vår guide uppmärksammade vi dock Livsmedelsverkets råd att inte äta det, eftersom det kan innehålla höga halter kadmium. Myndigheten förtydligar att rådet gäller alla. Det vita krabbköttet omfattas inte av den avrådan.

22. Soft-shell crab är ett stadium, inte en egen art

På restauranger utomlands kan du stöta på soft-shell crab, alltså krabba med mjukt skal. Namnet beskriver en krabba som nyligen har ömsat skal och vars nya skal ännu inte har hårdnat. Det är alltså inte namnet på en särskild art. Blåkrabba är ett exempel på en art som säljs på det här sättet. Efter rensning kan den mjuka krabban tillagas och ätas med skalet kvar.

23. Krabba på resan kan se helt annorlunda ut

En svensk krabbmiddag med en stor krabbtaska är bara ett av många sätt att äta krabba. Olika arter och storlekar ger olika matupplevelser, och tillagning och tillbehör varierar också.

När vi åt krabba i Vietnam och i Filippinerna var krabborna väldigt små jämfört med dem vi brukar äta hemma. Vi vet inte vilken art det var, men det blev ännu en erfarenhet av hur olika krabba på tallriken kan vara.

24. Krabbkött kan användas i många rätter

Hel krabba är vår vanligaste variant hemma, men köttet kan också användas i exempelvis sallader, soppor, pasta och fyllda crêpes. Man behöver alltså inte servera hela djuret för att få en härlig krabbmiddag.

På restaurang äter vi gärna krabba på olika sätt. Vill du också variera dina skaldjursmiddagar hittar du fler idéer i vår artikel Recept på skaldjursrätter.

25. Crabsticks är inte samma sak som krabbkött

Namnet kan vara förvirrande, men crabsticks bygger vanligtvis på surimi: finfördelad och tvättad fisk som används som råvara i olika formade produkter. Ofta används alaska pollock. Produkterna smaksätts och formas för att efterlikna krabbkött.

Innehållet varierar mellan produkter, så crabsticks är inte samma sak som rena bitar av krabbkött. Vi har själva upplevt att en rätt som beskrivs som exempelvis crêpes med krabbfyllning ibland innehåller crabsticks. Vill du veta vad du får är det enklast att fråga.

En höstfavorit med många överraskningar

För oss är krabba både en god middag och en koppling till Peters barndom. Med åren har den också blivit en del av våra reseminnen – från små krabbor i Vietnam till varningsskyltar på en filippinsk strand.

Men när hösten kommer längtar vi fortfarande mest efter en hel krabba, hovmästarsås och en lång middag tillsammans.