Hemma hos bloggare är det alltid välstädat, inredningen är välmatchad och maten är vackert upplagd … eller? Annika, som driver bloggen Yesterday you said tomorrow, har med två riktigt bra bilder lyckats fånga hur någonting kan se ut i verkligheten och hur det kan framställas på bloggen.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaVarför gör vi så här?
Kolla gärna in Annikas inlägg här. Frågan är varför vi gör såhär? Då och då läser man artiklar där det hävdas att man i bloggvärlden, och på Facebook, vill bygga upp en bild av sig själv som är lite bättre än verkligheten, och sedan få bekräftelse för den. Och det kan säkert till viss del stämma. Men jag tror att det finns andra förklaringar också.
Fånga det positiva
Som att man gärna vill fånga det som är vackert, positivt och roligt. Livet är fyllt av problem som ska lösas och jobbiga, mindre glamorösa, arbetsuppgifter. Bloggen kan vara ett andningshål där man kan släppa det där vardagstrista och fokusera på något man är intresserad av och brinner för, som inredning, mat eller resor.
De allra mest jobbiga situationerna i livet kan dessutom kännas alldeles för privata att blogga om. Hur resonerar ni som har bloggar? Och du som ”bara” läser bloggar, störs du av att det verkar lite för perfekt ibland?
Provocerande med all denna lycka?
Många bloggar man läser är väldigt lyckliga. Många bloggar är till exempel fyllda av vackra blommor, exotiska maträtter, söta djur och romantiska solnedgångar. Människorna bakom bloggarna har förmodligen personliga bekymmer precis som alla andra, men de behöver man sällan läsa om. Enligt en artikel i SvD var provokation stort i bloggens barndom, men nu är det istället vänlighet och lycka som gäller.
Kan det då inte vara provocerande att folk verkar så himla lyckliga och perfekta hela tiden? Är folk verkligen äkta där bakom bloggarna? Vi försöker vara personliga och ärliga, men samtidigt gäller det ju en utvald del av livet: husbilar, camping, resor och fritid. Andra saker i livet, som jobb, ekonomi, hälsa, relation, barn och släkt får ett ganska marginellt utrymme på vår blogg. Och så måste det ju få vara. Eller hur resonerar du?
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Johanna Sofia Siljehagen säger:
Barcelona tips: maila gärna till info@info-siljehagen.com lägger ut på bloggen det mesta med jämna mellanrum.
Skippar perfekta bloggar eftersom någon som är superglad eller super städad har sannolikt mani eller ljuger.
26 januari 2013 — 18:46
Robin Eldin säger:
Kul inlägg och bra länkat! 😀
En positiv grej är att vi läsare också kommer ifrån allt skit, alla tråkigheter och överdriva artiklar som våra medier tar upp dagligen. Det många inte tänker på är att också njuta av allt det underbara i livet, litet som stort!
26 januari 2013 — 20:14
Annika säger:
Väldigt intressant inlägg! Vi brukar mestadels skriva om resor eftersom det inte känns som att någon är intresserad av vad jag har på mig eller vad jag äter 😉
26 januari 2013 — 21:01
Matts Torebring säger:
Hur kunde ni veta att vi har det så, Ni har ju inte varit hemma hos oss? Kram från oss.
26 januari 2013 — 22:15
Aniika säger:
Kul att du för diskussionen vidare, & tack för länkandet. Håller verkligen med om delen att bloggen kan ses som ett ”andningshål”, både för den som skriver, och för den som läser. Någonstans blir det en form av flykt från verkligheten. Men ibland, alltså, jag kan bli tokig av det där ”Todelooo, vad allt är perfekt och städat och fint och underbart…”! Samtidigt tröttnar jag också på bloggar som bara fokuserar på hur trist och tråkigt och jobbigt livet är.
Som sagt, balansen är skör, och det gäller att hitta en lagom nisch både för sig själv och de som läser. Tror verkligen man löser en del av problemet genom att, liksom ni, driva en ämnesrelaterad blogg. Ni brinner för resor, och det lyser igenom! Nu ska jag återgå till ”perfekta liv i mitt perfekta hem! 😉
26 januari 2013 — 22:27
Ditte säger:
Tycker också att de som bloggar om ”det perfekta livet” i alla bemärkelser står för något som egentligen för min del inte är intressant. Jag tror inte riktigt på den tillvaron och läser man mellan raderna så skymtar något annat. Man köper sig glädje för stunden; antingen genom prylar till hemmet, kläder eller något annat som ”man måste ha”. Men lycka kan inte fås genom yttre företeelser….
Och ibland är jag är så glad att jag inte är ung….
Jag behöver inte bry mig….
Bra att ni tog upp detta ämne!
26 januari 2013 — 22:32
Trillingnöten säger:
Hahaha, visst är det så! För min del så kan det där kaoset vara lite för personligt och det vill jag inte visa upp för hela världen. Ändå skriver jag om allmänna känslor, lite hemlängtan och om man är trött och arg eller så. Egentligen vet man ju att inte alla som bloggar och har FB är perfekta 🙂 Så är det ju bara….
27 januari 2013 — 4:19
Ama de casa säger:
Jag skriver mest trams och fånigheter. Självklart är inte livet bara uppåt hela tiden, men det är roligare att skriva om positiva saker tycker jag.
🙂
27 januari 2013 — 9:57
admin säger:
Johanna, tack! Jag mejlar. Och läser förstås på bloggen!
Robin, ja negativa nyheter får man ju en rejäl dos av varje dag i alla fall…
Annika, gillar ju er blogg just för att den handlar om resor!
🙂
Matts, ni är ju bloggare så då utgår vi från att det ser ut som i ett inredningsmagasin…
😉
Aniika, tack själv för bra bilder och ett bra inlägg! Jag kunde ju bara inte låta bli att länka!
😉
Ditte, visst finns det många bloggar som i grunden handlar om att shoppa sig lycka, för stunden.
Trillingnöten, ja man väljer ju vad man skriver och inte, och hur personlig man vill vara.
Ama de casa, det kan vara skönt ibland att allt inte är så allvarligt!
😉
27 januari 2013 — 10:09
Ingrid säger:
Jag försöker vara ärlig och inte försköna tillvaron, precis som jag inte heller vill ”gotta mig” i sorger och oförrätter och visst måste man ha en privat sfär. Allt lämpar sig inte att lägga ut i bloggen.
Den kanske inte är så väldigt intressant och inspirerande alla gånger, men jag har rätt många regelbundna läsare och inte bara sådana som bloggar själva.
Visst borde man nischa sig och blogga om ett visst ämne, för att få många läsare. För även om jag säger att jag bloggar för min egen skull, för att jag tycker att det är roligt att skriva, så är ju meningen med bloggen att någon annan ska läsa den.
Fast när jag tänker efter kanske jag har hittat min nisch i alla fall. Jag skriver ju om min vardag, om glädjen med livet, om sorger och om förtretligheter, om hur livet kan vara när man passerat de sjuttio.
Nu när jag blivit ensam har bloggen verkligen blivit ett andningshål. Jag har ju ingen jag så där rent spontant kan berätta saker och ting för.
Såg du? Hörde du? Läste du? Idag mötte jag… osv.
Då kastar jag mig över datorn och så blir det ett blogginlägg i stället.
Så ser min syn på bloggandet ut!
Kram, Ingrid
27 januari 2013 — 15:17
Ingrid säger:
Ibland väljer man nog försköna lite för sig själv också.. Hur jag menar då?! Jo, tex i mina värsta värkperioder blir jag liksom inte piggare av att gnälla och älta mina bekymmer lite typ ( säger man det inte -finns det inte kanske) då blir det lite lättare/gladare att fokusera på roliga saker. Det är likadant när jag följer andra bloggar, det får inte vara för mycket gnäll och beklagande. Lite småkul och humoristiskt det gillar jag. Gärna lockande mat och resebilder också för den delen!
27 januari 2013 — 19:47
admin säger:
Ingrid, tack för att du delar med dig! Visst är det ett andningshål, och ett bra sätt att prata av sig. och jag håller med dig, även om man till största delen gör det för sin egen skull, så betyder det enormt mycket att få respons! Det skulle ju inte alls vara samma sak utan det…
Ingrid, jag håller med – att försköna är ju faktiskt inte bara att förvanska, utan att försöka se det positiva! Även om man ibland kan vilja berätta om något dåligt/jobbigt, så hjälper det ju sällan att älta det i oändlighet… Man påverkar ju också sitt eget humör genom hur, och om vad, man skriver!
27 januari 2013 — 20:32
Inga Magnusson säger:
Jag störs inte av att läsa om ”det goda livet” hos andra människor. Elände finns det nog av ändå i media, det måste inte vara ett krav att alltid läsa om det som är ledsamt. Var och en som har en Facebook eller blogg eller liknande måste själv få välja hur mycket av livets tristess och tråkigheter man vill släppa ut och dela med sig av. Sen gillar jag ju bloggar som har inlägg både från personens intressesfär och från personens vardagsliv, alltså en slags dagbok. Det känns som bloggens styrka, tillsammans med omedelbarheten. Bloggar som enbart är intressebloggar väljer jag bort.
28 januari 2013 — 7:24
admin säger:
Inga Magnusson, jag gillar nog också bloggar som kombinerar en personlig sida med ett specifikt fokus. Intressant att du säger att du väljer bort intressebloggar helt. Ibland hör man ju att folk väljer bort dagboksbloggar helt. Men det är kanske det som är bra, att det finns något för alla
😉
28 januari 2013 — 8:01
Helga säger:
Jag skriver sällan om de tråkigaste sakerna i vårt liv och blir heller inte alltför privat. Så är det! Det var iaf ett bra inlägg du länkade till och det stämmer säkert i de allra flesta bloggarna.
28 januari 2013 — 13:40
Erik säger:
Tror nog att man som läsare vill läsa om de mer glamorösa sakerna i någons liv än sorgerna, lite synd att det ska vara så men se på dem som har lyckats allra bäst. De har ju nästa skapat ett alter ego, som inte ens finns i verkligheten.
30 januari 2013 — 13:48