Att göra i Uddevalla – 9 tips till hjärtat i Bohuslän

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad september 2026 | Uddevalla överraskade oss. Vi kom för Strandpromenaden och havet, men hittade en stad med 11 000 år gammal havsbotten, kunglig kurort, galna borgbyggen och människor vi fortfarande pratar om. Och någonstans mellan valarna, badtunnan och två illgula parkeringsöverraskningar började Uddevalla bli en riktigt bra historia.

Uddevalla – staden som vi behövde upptäcka två gånger

Uddevalla ligger där Bäveån möter Byfjorden, mitt i Bohuslän. Vi har besökt staden flera gånger och när vi kom tillbaka 2026 gjorde vi något vi önskar att vi gjort redan första gången: vi sänkte tempot. Vi gick istället för att cykla, återvände till platser vi redan kände och letade efter sådant vi tidigare hade missat.

Resultatet blev en helt annan bild av Uddevalla. Här finns en av Sveriges vackraste strandpromenader, landets äldsta badort, världsunika skalbankar och en man som tyckte att ett vanligt hus inte riktigt räckte och därför byggde en riddarborg. Lägg till Bäveån, Bohusläns museum, natur, hav och ett par upplevelser som inte riktigt gick som planerat, så har vi våra nio favoriter.

1. Vandra strandpromenaden till Gustafsberg

Vår erfarenhet: Cykla om du vill uppleva mycket på kort tid. Gå om du vill upptäcka mer. Vi har provat båda och den här gången föredrog vi faktiskt att släppa apostlahästarna.

Första gången vi upplevde Strandpromenaden i Uddevalla gjorde vi det på cykel. När vi kom tillbaka 2026 valde vi istället att gå – och upptäckte att samma väg faktiskt blir en annan upplevelse när man sänker farten.

Konst, klippor och en syriansk häst

Det är också när man går som de mindre detaljerna börjar dyka upp. Längs promenaden möter du bland annat konstverket Syrian Horse – en enorm häst som knappast är något man bara promenerar förbi utan att fundera på vad sjutton det gör där.

Strandpromenaden följer Byfjorden från centrala Uddevalla ut mot Gustafsberg. Bitvis går den på träspänger som klamrar sig fast längs klipporna precis ovanför vattnet. Havet finns hela tiden bredvid dig, och längs vägen passerar du både små badplatser och platser för vinterbad. Vi nöjde oss med att titta. September är trots allt september.

Och det är lite det vi gillar med Strandpromenaden. Den är inte bara nio kilometer promenadväg från A till B. Hav, bad, konst, klippor och utsikter avlöser varandra och gör att det hela tiden finns anledning att stanna.

OCH PLÖTSLIGT FÖRÄNDRAS ALLT

Ju närmare Gustafsberg vi kommer desto mer börjar miljön förändras. Klipporna och havet finns kvar, men plötsligt dyker de gamla trähusen upp. Till slut står vi vid Varmbadhuset och det populära Café Snäckan, omgivet av vackra byggnader från en helt annan tid. Här slutar vår promenad.

Men inte vår upptäcktsfärd.

För vi har precis kommit fram till en plats där människor i över tvåhundra år har kommit för att bada, dricka brunn, promenera och förhoppningsvis åka hem lite friskare än när de kom.

Välkommen till Gustafsberg.

2. Upptäck Gustafsberg – Sveriges äldsta badort

När Strandpromenaden tar slut står vi plötsligt mitt bland vackra gamla trähus, verandor och badortsmiljöer. Vi hade varit här tidigare, men när vi kom tillbaka 2026 och verkligen tog oss tid att gå omkring började vi förstå vilken märklig liten värld Gustafsberg en gång var.

För hit reste människor inte i första hand på semester.

De kom hit för att bli friska. Redan på 1700-talet ansågs det mineralrika vattnet från hälsokällan kunna hjälpa mot allehanda krämpor. Att dricka brunn var på modet och vattnet ordinerades i bestämda mängder – ett glas varje kvart eller halvtimme kunde rekommenderas beroende på vad patienten led av. På 1780-talet kompletterades brunnsdrickandet med salta bad och Gustafsberg räknas som Sveriges första badort. 

Det stora genombrottet kom 1804. Kung Gustav IV Adolf och drottning Fredrika tog hit sin sjuklige son, kronprins Gustav, för att bada. Pojken piggnade till. Det var ungefär den reklamkampanj Gustafsberg behövde. Folk började strömma hit. På 1830-talet var Gustafsberg badorten där man skulle vara, och bland gästerna fanns namn som Fredrika Bremer, Esaias Tegnér och Lars Johan Hierta. Fram till mitten av 1800-talet räknades platsen som Sveriges lyxigaste havsbadort. 

DRICK BRUNN – OCH HOPPAS PÅ DET BÄSTA

Vi gick själva in i den lilla paviljongen med hälsokällan, precis som vi gjorde när vi var här 2022. Paviljongen är alltid öppen och här kan du fortfarande prova vattnet som en gång dracks som medicin.

Och naturligtvis måste man smaka. Det är något alldeles speciellt med att stå på samma plats och dricka ur samma källa som badgästerna gjorde för över tvåhundra år sedan.

På Gustafsberg kan du bokstavligen smaka på historien. På 1800-talet betalade gästerna för fyra veckors brunnsdrickning. Vattnet var medicin, behandlingen skulle följas och vistelsen på Gustafsberg var på fullaste allvar tänkt att förbättra hälsan. 

I dag är det lätt att le åt en del av de gamla föreställningarna. Men när vi går omkring här inser vi samtidigt att hela konceptet kanske inte var så tokigt. Frisk luft, Promenader, Vila, Bad, Natur, Umgänge. Ta bort några av de medicinska löftena och lägg till en stegräknare så har vi nästan en modern hälsoretreat.

EN HEL LITEN VÄRLD VID HAVET

De vackra husen runt oss är inte bara kulisser. Flera byggdes som gästhus när badorten växte och fick namn som Slottet, Tvåan och Snäckan – namn som fortfarande lever kvar. På området finns i dag 26 byggnadsminnen. 

Här fanns också Sveriges första internatskola. Bakgrunden var en stiftelse som Anders Knape Hanson och hans hustru Catharina skapade för studiebegåvade pojkar från Bohuslän som behövde hjälp med hem och skolgång. När Gustav III godkände stiftelsen 1774 bytte området namn från Baggetofta till Gustafsberg. 

Det skapar en ganska fascinerande blandning. Här gick skolpojkarna omkring samtidigt som kungligheter och förmögna badgäster kom för att kurera sig. Baderskor arbetade långa dagar, gästerna drack brunn och tog sina bad, och på kvällarna kunde det bli musik, teater och bal i Societetssalongen. Vi går runt bland samma hus nästan tvåhundra år senare med kamerorna i händerna.

De står fortfarande kvar.

Och det är kanske det vi gillar mest med Gustafsberg. Historien behöver inte fantiseras fram. Man går mitt i den. Men det fanns ytterligare en viktig del av kurortslivet. Man skulle röra på sig. Och härifrån kan man fortfarande göra det på en promenad med ett namn som är betydligt större än själva sträckan: Jorden runt.

3. Gå Jorden runt – en hälsokur på 5,5 kilometer

Efter allt prat om brunnsdrickning, bad och hälsa på Gustafsberg finns egentligen bara en sak kvar att göra. Ut och gå. Det är dessutom helt i linje med läkarnas råd för mer än tvåhundra år sedan. Gustafsbergs första badläkare Dr. Marin ordinerade redan 1810 stärkande promenader som en del av vistelsen på badorten. I dag finns här vandringsslingan Jorden runt, en 5,5 kilometer lång promenad genom naturen runt Gustafsberg. 

Namnet är nästan lika bra som promenaden. Ärkebiskop Anton Niklas Sundberg och hans hustru Klara tillbringade somrarna här mellan 1855 och 1899 och tog varje kväll en promenad som de kallade Jorden runt. Den gick genom parken, förbi Societetshuset och vidare runt Lilla Bodele. 

BODELEÅN – NATUREN TAR ÖVER

Vi bestämde oss för att göra vår egen variant drygt hundra år senare. Det dröjer inte länge innan de vackra husen på Gustafsberg försvinner bakom oss och naturen tar över. Vid Bodeleån blir det grönt, lummigt och betydligt vildare än nere vid badorten.

Här stannade vi till med kamerorna. Det är en sådan plats som kanske inte får någon att resa 50 mil till Uddevalla – men som gör själva promenaden bättre. Och efter alla kungligheter, badläkare och societetsliv är det faktiskt ganska skönt med lite vanlig skog.

EN EK SOM REDAN VAR GAMMAL NÄR GUSTAFSBERG BLEV BADORT

Sedan kommer Gustafsbergseken. Den är svår att bara gå förbi. Enligt informationen på plats är eken omkring 600–700 år gammal och mäter 575 centimeter runt stammen. Det betyder att trädet stod här långt innan någon började sälja brunnsvatten som medicin eller fundera på att skapa Sveriges första badort. Vi fotograferade den naturligtvis, för man visar respekt för de äldre och särskilt när de är 700 år.

KNAPES UTSIKT – HÄR FÅR BENEN BETALT

Nästa belöning är Knapes utsikt, där landskapet öppnar sig och vi får utsikt över byfjorden, hamnen och bort mot Uddevallabron. Det här är en av de platser där vi faktiskt vill att läsaren ska stanna, inte bara ta bilden och gå. Efter Strandpromenaden, Gustafsberg och en bit av Jorden runt börjar vi plötsligt se hela området ovanifrån. Havet som varit bredvid oss under promenaden ligger nu där nere. Det är samma resa – bara från en ny våning.

OCH SÅ VAR DET DEN DÄR SJÖRÖVARGROTTAN …

Det finns ytterligare ett stopp längs Jorden runt som vi faktiskt diskuterade om vi skulle leta upp stora Sjörövargrottan. Pojkarna som gick på internatskolan på Gustafsberg brukade leka bland grottorna i området. I dag har den största av dem lyfts fram som ett stopp längs vandringen. 

Vi stod på morgonen och övervägde saken, sedan tittade vi på skogen, Nja. Vi hade Bodeleån, en 600–700 år gammal ek och Knapes utsikt på minneskortet. Att ge sig ut för att leta efter en grotta där skolpojkar lekte för över hundra år sedan fick vara gränsen.

Något måste vi lämna kvar åt nästa generation resejournalister, och kanske var det precis så Gustafsberg skulle upplevas. Drick vatten. Bada. Andas frisk luft. Gå en lång promenad. Mer än tvåhundra år senare är det fortfarande svårt att argumentera mot behandlingen.

4. Följ bäverån genom centrala Uddevalla

Det är något speciellt med städer där en å eller flod rinner rakt genom centrum. Man får liksom två städer på köpet – en längs gatorna och en längs vattnet. I Uddevalla heter den Bäveån, och när vi gick längs den insåg vi ganska snabbt att det här är ett av de bästa sätten att upptäcka centrum.

Vi började nere vid vattnet och hann knappt fram till den första bron innan vi stannade. Framför oss låg två fullständigt enorma ankare. Jag försökte föreställa mig storleken på fartygen som en gång behövt ankare av den här kalibern och fick inte riktigt ihop proportionerna. Här finns också en minnesplats över sjömän som omkommit under krigen, markerad av två gamla svarta ankare.

På andra sidan Bäveån låg Uddevallas tre vita skärgårdsbåtar på rad – Gustafsberg II, Sunningen och Byfjorden. De två äldsta är från 1898 och 1911 och har fortfarande kvar sina karakteristiska ångbåtsskorstenar. Där var Peter förlorad. Han älskar sådana båtar och började genast fantisera om tiden när männen gick omkring i vit skjorta, väst, kavaj och hatt medan kvinnorna bar långa klänningar. Då var människorna lika vackra som båtarna.

Klocktornet är Uddevallas egen fyr

Lite längre upp fick vi syn på klocktornet mot himlen. Först såg vi ingen kyrka i närheten och det fick nästan tornet att kännas som ett eget litet landmärke mitt i staden. Sådant fastnar hos oss betydligt bättre än ännu en adress eller gatukorsning.

Peters råd: Skulle det bli dimma i Uddevalla – eller lite för mycket dimma efter ett krogbesök – sikta på klocktornet. Det fungerar nästan som en fyr. Plötsligt vet du åtminstone var du är någonstans.

Vi fortsatte längs ån och snart var det ett jäkla liv bland fåglarna. Varenda sten som stack upp ur vattnet verkade vara attraktiv tomtmark och det diskuterades högljutt vem som egentligen hade besittningsrätt. Vem vill inte sitta snyggt när det står folk och fotar?

Och så kom den lilla forsen

Vi passerade kyrkan och fortsatte tills Bäveån plötsligt bytte personlighet. Mitt inne i staden kom en liten fors där vattnet porlade och dånade mellan stenarna. Vi blev stående och lyssnade, och just då började kyrkklockorna ringa. Det blev ett sådant där ögonblick som inte går att planera. Vattnet, klockorna och staden runt omkring smälte ihop och för några sekunder fick Peter nästan lust att gå tillbaka till kyrkan.

Då ropade Helena: Vi har inte ställt in appen för parkeringen! Den andliga upplevelsen var över. Vi ökade tempot tillbaka längs Bäveån, passerade pensionärerna som spelade boule vid bussterminalen och kom fram till husbilen ungefär en kvart efter att vi lämnat den. Där satt den redan på vindrutan.

400 kronor. Vi hade alltså rest till Uddevalla för att fotografera, skriva och berätta för våra läsare varför de borde komma hit – och Uddevalla hade på femton minuter lyckats skicka fakturan. Vi flyttade husbilen, lät den illgula lappen ligga kvar och fortsatte dagen på gott humör. Det finns inte så mycket annat att göra. Shit happends, och Bäveån? Den låg kvar där precis lika vacker som innan parkeringsboten.

5. Upptäck skalbankarna – Havsbotten som hamnade på land

Det är svårt att förstå vad man egentligen går omkring på när man kommer till Skalbankarna i Uddevalla. I dag ser vi kullar, gräs, träd och en liten damm. Men för omkring 11 000 år sedan hade vi behövt simma här – platsen låg under ett kallt och oerhört rikt hav. 

Vi är väldigt glada att vi tog oss hit, för det här är inte bara ännu ett naturreservat att bocka av. Uddevalla har världens mäktigaste skalbankar och på vissa platser har lagren av skal blivit uppemot 20 meter tjocka. Det är rester efter ett havsliv så rikt att till och med Carl von Linné, när han kom hit på 1700-talet, häpnade över mängden liv som en gång måste ha funnits här. 

ETT HAV FULLT AV LIV

När inlandsisen drog sig tillbaka strömmade smältvatten genom det dåvarande Uddevallasundet samtidigt som salt och näringsrikt havsvatten pressades åt motsatt håll. Resultatet blev en närmast perfekt miljö för plankton, musslor, snäckor, havstulpaner, kräftdjur och fiskar. När djuren dog samlades skalen under hundratals år i enorma lager på botten. 

Och det är först när man börjar läsa vad forskarna faktiskt har hittat som fantasin drar iväg. I skalbankarna har man funnit fossil efter 103 olika marina ryggradslösa djurarter, men också rester efter fiskar och betydligt större besökare. Här har funnits vikare och andra sälar, men också vitval, knölval och späckhuggare. Tänk på det en stund.

Vi står i Uddevalla och tittar ut över en grön kulle. För drygt 10 000 år sedan kunde en knölval simma förbi här. Det är sådant som gör Skalbankarna så fantastiska. Det är inte ett museum där någon har samlat ihop historien och lagt den bakom glas. Vi står mitt i den gamla havsbottnen.

HAVSBOTTEN HAMNADE PÅ LAND

När den tunga inlandsisen försvann började landet långsamt resa sig. Havet drog sig undan och skalbankarna hamnade till slut långt ovanför dagens havsnivå. I dag ligger de ungefär 55–75 meter över havet – trots att allt omkring oss en gång bildades nere i vattnet. 

Människan gjorde senare sitt bästa för att använda de märkliga vita kullarna. Skal grävdes bort och användes bland annat till vägar, järnvägar och hönsfoder. Så mycket försvann att det som återstår i dag är skyddat som naturreservat. 

Det finns dessutom spår av några av Bohusläns allra första människor på höjderna runt det gamla sundet. Här har man hittat omkring 11 000 år gamla boplatser med bland annat flintredskap och pilspetsar. De människorna levde bokstavligen vid stranden av det hav som vi nu försöker föreställa oss. 

GÅ RUNT PÅ 11 000 ÅR GAMMAL HAVSBOTTEN

Vi tycker att man ska lämna bilen och faktiskt gå en sväng här. Från Skalbanksmuseet finns en markerad slinga på ungefär två kilometer genom reservatet. Museet är bara öppet under delar av sommaren, men själva Skalbankarna och vandringsleden kan besökas året runt. 

Det är ingen spektakulär plats på det där vanliga Instagram-sättet. Ingen enorm klippa reser sig framför oss och ingen utsiktsplattform talar om exakt var vi ska fotografera. Det mäktiga sitter istället i huvudet när vi förstår vad vi faktiskt går på. Havstulpaner. Musslor. Fiskar. Sälar. Vitvalar. Knölvalar. Späckhuggare, och sedan vi 11 000 år senare.

6. Möt Ture Malmgren – Mannen som byggde sin egen borg

Det finns människor som nöjer sig med att bygga ett hus. Ture Malmgren var inte en av dem. När vi började läsa om mannen bakom några av Uddevallas märkligaste byggnader insåg vi ganska snabbt att det är svårt att skilja människan från sevärdheterna. Ture Malmgren föddes 1851, grundade tidningen Bohusläningen 1878, arbetade som boktryckare, engagerade sig politiskt och hade uppenbarligen betydligt större planer än att bara ge ut morgondagens tidning. 

FÖRST BYGGER VI ETT HUS

År 1887 började Ture bygga Villa Elfkullen på en höjd vid Bäveån. Från början var det tänkt som sommarvilla, men huset byggdes senare ut och blev permanent bostad för Ture och hans hustru Hilma. Och redan här märks det att mannen inte direkt beställde standardmodellen ur katalogen. 

Här blandas olika stilar, med bland annat jugend och ett kinesiskt inspirerat torn. En lokalhistorisk beskrivning berättar dessutom om lönnfack och ett kassaskåp insprängt i berget. När vi stod framför Villa Elfkullen var det lätt att förstå att mannen som bodde här inte tänkte riktigt som alla andra. Men ett fantasifullt hus räckte tydligen inte.

SEDAN BYGGER VI EN BORG

År 1899 började Ture Malmgren bygga en egen riddarborg på berget ovanför. Inspirationen kom från medeltiden och riddarromantiken, och bygget fortsatte fram till 1912 utan att egentligen bli helt färdigt. Borgen hade omkring 40 rum och flera torn, och här ordnades storslagna gästabud. 

I vår separata artikel om Tureborgen har vi grävt betydligt djupare i hur det såg ut. Där fanns riddarsal, ett rum i beduinstil, kägelbana och ett musikrum med tre pianon. Väggarna pryddes av konst och bland konstnärerna fanns Anders Zorn.

HEMLIGA GÅNGAR – NU BÖRJAR DET BLI ROLIGT

Runt Tureborgen växte det förstås fram historier. En av de envisaste säger att det ska ha funnits en hemlig tunnel hela vägen mellan borgen och Villa Elfkullen. Den verkar däremot vara just en skröna. Sällskapet Tureborgen beskriver däremot kortare hemliga gångar inne i själva borgen, bland annat en dold ingång som enligt uppgift öppnades genom att trycka på en kvist i träpanelen. 

Och här börjar vi nästan bli lite avundsjuka. Egen tidning. Villa med kinesiskt torn. Lönnfack. Hemliga gångar. Riddarborg. Ture Malmgren verkar ha levt som om någon glömt tala om för honom att verkligheten hade vissa begränsningar.

VI GICK UPP TILL BORGEN

Vi har själva tagit oss upp till Tureborgen. När vi kom dit var sista vägen avstängd, så det blev en liten omväg innan vi parkerade och fortsatte till fots uppför berget. Det som en gång var ett enormt fantasibygge är i dag en ruin med grundmurar, källarutrymmen och ett torn kvar. Vår gamla artikel berättar också om den där felkörningen på vägen upp. 

Borgen förstördes av en brand 1950, nästan trettio år efter Tures död. Men ruinen blev kvar – och gjorde dessutom något som få privatpersoners byggprojekt lyckas med. Den gav namn åt en hel stadsdel: Tureborg. 

Vi letade också upp resterna efter Fjällhyddan, jaktstugan som Ture lät bygga i närheten. I dag återstår bara grunder och murrester, och när vi var där fanns det betydligt mer brännässlor än riddare. 

DET ÄR TURE VI MINNS

Det märkliga är att ju mer vi läser om Ture Malmgren, desto mindre handlar historien om en gammal ruin. Det handlar om en människa som hade idéer och faktiskt genomförde dem. Han startade en tidning, engagerade sig politiskt, byggde ett märkligt hem och bestämde sig sedan för att han dessutom behövde en riddarborg på berget ovanför.

Vi behöver inte förstå honom. Det räcker ganska långt att vara glad över att Uddevalla hade honom. Vill du sedan följa Ture hela vägen upp på berget och se vad som finns kvar av hans vansinniga byggprojekt har vi gjort just det. Där tar vår separata guide till Tureborgen över berättelsen.

7. Kliv in i Bohusläns museum – där kärleken korsar gränsen

Bohusläns museum ligger alldeles intill Bäveån och har fri entré, så det är lätt att bara kliva in. Vi gjorde det – och trodde kanske att vi framför allt skulle få lära oss mer om kustlivet, fisket och Uddevallas historia. Det fick vi också, men det var en helt annan berättelse som fick oss att stanna längst.

Bohuslän har under stora delar av historien varit ett gränsland. Här har människor krigat, handlat och smugglat över gränsen mellan Sverige och Norge. Men gränser kan ställa till med problem även för något betydligt trevligare. Kärlek?

ESTHER OCH HANS HADE ETT PROBLEM

Under andra världskriget blev norska Esther och svenska Hans förälskade, men gränsen mellan länderna skilde dem åt. De tänkte uppenbarligen inte låta lite världskrig komma i vägen för bröllopsplanerna, så de hittade en lösning som fick oss att fastna framför berättelsen.

De gifte sig mitt i älven. Esther stod på den norska sidan och Hans på den svenska. När vigseln var genomförd var Esther gift med en svensk man och kunde lagligt vandra över gränsen till sitt nya hemland.  Det är sådana historier som gör att ett museum plötsligt slutar kännas som ett museum. Krig och nationsgränser är enorma historiska begrepp, men här reduceras allt till två människor som bara ville vara tillsammans och tänkte lösa problemet.

HUSET I SVERIGE – UTHUSET I NORGE

I en annan del av utställningen mötte vi Resandefolkets historia och ännu ett exempel på hur märklig en nationsgräns kan bli när den hamnar mitt i människors vardag. Vilhelm Korsgård hade nämligen sitt hus i Sverige – medan uthuset låg i Norge. Det är nästan omöjligt att inte börja fundera på det praktiska. Glömmer man hammaren i uthuset har man plötsligt ett internationellt ärende.

Och det är precis därför vi gillar den här delen av museet. Historien blir inte bara kungar, krig och årtal. Den handlar om människor som försöker få vardagen att fungera trots att någon har dragit ett streck över kartan.

UDDEVALLA HAR REST SIG MER ÄN EN GÅNG

Museet berättar förstås också Uddevallas egen historia, och den har inte direkt varit någon obruten framgångssaga. Staden har drabbats av krig, bränder och ekonomiska upp- och nedgångar, och på 1800-talet kom det som beskrivs som de tre olyckorna: staden brann, den stora sillperioden tog slut och arbetslösheten slog till. 

När man sedan går ut från museet och möter dagens Uddevalla vid Bäveån blir staden faktiskt lite mer begriplig. Vi har redan följt vattnet genom centrum och sett spåren efter sjöfarten. Här inne får vi människorna och historien bakom mycket av det vi sett.

OCH SÅ MÅSTE VI LUKTA PÅ BÅTARNA

Bohusläns museum har också konst, tillfälliga utställningar och en båthall med traditionella bruks- och fritidsbåtar från Bohuslän. När vi besökte museet fastnade vi förstås för de vackra gamla båtarna – men Helena noterade något som kanske inte står först i museets egen presentation.

Det luktade härligt. Träbåtar har en alldeles egen doft. Tjära, trä och gammalt hantverk gör att båthallen nästan upplevs lika mycket med näsan som med ögonen. Kanske är det just därför vi minns Bohusläns museum, inte för att vi lyckades läsa varenda skylt, utan för att vi gick därifrån med en kärlekshistoria från en älv, ett uthus i fel land och doften av gamla båtar i näsan.

8. Besök Lyckorna som blev olyckorna i Ljungskile

Vi hade egentligen alla förutsättningar för att tycka om Lyckorna. Vi rullade sakta ner mot hamnen och ju längre ner vi kom desto vackrare blev det. Gamla fina hus, röda tak, bryggor, massor av småbåtar och segel ute på vattnet. Det var precis den där bohuslänska idyllen som får oss att vilja parkera husbilen, ta fram kamerorna och stanna ett tag.

När vi fick syn på Musselbaren nere vid hamnen tittade vi på varandra och bestämde oss ganska snabbt. Här skulle vi äta musslor. Det är något av en favorit för oss, men vi hann ungefär 20 meter.

DEN ILLGULA SKYLTEN

Där var den. En liten gul skylt med en husvagn överstruken med rött, en husbil överstruken med rött och texten ”Parkering förbjuden”. Budskapet var glasklart! Vi har fel typ av bil. Vi kör en 3,5 tons husbil och har parkerat i städer över hela Europa, men här vid hamnen i Lyckorna tog det stopp. Det här var dessutom dagens andra jäkla illgula problem. Först en illgul p-bot i Uddevalla och nu den här illgula skylten, samma dag som vi var ute för att fotografera och skriva om destinationerna.

Och det var faktiskt inte övernattning vi var ute efter. Vi ville parkera husbilen en stund, promenera runt i Lyckorna, fotografera hamnen och äta lunch på Musselbaren. Där någonstans blev Lyckorna till Olyckorna, och vi körde vidare från oledolyckan.

9. Bo på Hafsten – och gör semestern till ett äventyr

Vi kom till Hafsten Resort & Camping med husbilen FREEDOM och fick en plats med utsikt över havet. Tanken var att stanna ett par dagar och upptäcka mer av området runt Uddevalla. Det slutade med att vi badade badtunna, vandrade, cyklade iväg på matutflykt och skickade Peter genom luften i 90 kilometer i timmen. Det är ungefär så vi tycker att en camping ska fungera.

Hafsten ligger vid kusten på Bokenäset, ungefär två mil från centrala Uddevalla, och är mycket mer än en plats att ställa husbilen på. Här finns strand, pool, restauranger och mängder av aktiviteter, men framför allt ligger naturen precis utanför dörren. Vi behövde egentligen bara bestämma åt vilket håll vi skulle börja. 

BÖRJA MED BADTUNNAN – DET KAN BARA GÅ UTFÖR SEDAN

Första kvällen hade vi bokat badtunna och bastu. Vi var här i slutet av september och hade räknat med en ganska ruggig höstdag, men istället satt vi i varmt vatten under strålande sol. Efter en stund klev vi upp på trädäcket och solade, innan Helena avslutade med ett dopp i det betydligt svalare havet. 

Det här är vår sorts campinglyx. Inte kristallkronor eller någon som viker handduken till en svan, utan att kunna sitta i en varm badtunna med havet framför sig och veta att husbilen står en liten bit bort.

PETER TOG DEN SNABBA VÄGEN NER

Nästa problem var att Hafsten har aktiviteter som gör det svårt för Peter att uppföra sig som en normal campinggäst. FlyingFox är en zipline där man kastar sig ut över landskapet, och när vi var här angavs den till 900 meter med 90 meters fallhöjd och en topphastighet på 90 km/h. Peter behövde förstås prova.

Helena funderade också på saken men konstaterade till slut att fotografering och filmning var ett minst lika viktigt journalistiskt uppdrag. Hon stod därför tryggt kvar medan Peter försvann iväg genom luften och kom tillbaka väldigt nöjd. I ett bra äktenskap behöver inte båda vara dumma samtidigt.

VI TOG DEN LÅNGSAMMA VÄGEN UPP

Vi tog oss också till Hafstenstoppen, 119 meter över havet. Vandringen från campingen är relativt kort och vi kunde välja mellan en enklare och en brantare väg. Belöningen kom uppe på klipporna med utsikt över Uddevalla och ytterskärgården. 

Det är den kontrasten vi gillar med Hafsten. Ena stunden flyger någon genom luften i en vajer, nästa går vi tillsammans genom skogen och stannar på en klippa för att titta ut över Bohuslän.

TA CYKELN TILL MIDDAGEN

En av våra bästa utflykter började direkt från campingen. Vi satte oss på cyklarna och trampade över Bokenäset till Destination Bokenäset, där badrockarna verkade vara någon form av inofficiell klädkod och tempot sjönk ungefär samtidigt som vi parkerade cyklarna.

Målet var restaurang Västersalt vid vattnet. Vi började båda med pumpasoppa med räkor innan det blev musslor för den ena och ryggbiff med murkelsås för den andra. Det blev en sådan där utflykt där själva vägen, maten och platsen tillsammans blir större än någon av delarna var för sig.

Vi åt för övrigt bra även hemma på Hafsten. På restaurang Corallen blev Peter positivt överraskad av en Skagencanapé följd av lax- och skaldjurssoppa, medan Helena åt ugnsgratinerade rödbetor med chèvre och panerad rödspätta. 

HAFSTEN BLEV VÅR BAS

Det är lätt att skriva om Hafsten som en lång lista med pool, strand, höghöjdsbana, äventyrsgolf, padel, spa och allt annat som finns här. Men efter våra två dagar är det inte listan vi minns.

Vi minns havet utanför husbilen. Det varma vattnet i badtunnan. Helenas kalla dopp. Utsikten från Hafstenstoppen. Peter som flög genom luften. Cyklarna på väg mot en god middag. Vi kom hit med husbilen för att bo, och det slutade med att vi knappt hann vara hemma. Det är nog vårt bästa betyg på Hafsten.

LÄS MER: Hafsten Resort & Camping i Uddevalla – campinglyx

Var kan man bo i Uddevalla?

Var du ska bo i Uddevalla beror framför allt på hur du vill uppleva staden. Vill du kunna gå till centrum och Bäveån är ett centralt hotell smidigast, medan området mot Gustafsberg passar bättre om du vill ha hav, Strandpromenaden och lugnare omgivningar. Med husbil eller husvagn skulle vi däremot gärna bo lite utanför centrum.

BO CENTRALT – NÄRA BÄVEÅN OCH STADEN

Quality Hotel Carlia Uddevalla ligger mitt i Uddevalla och passar bra om du vill kunna upptäcka centrum till fots. Hotellet har dessutom spa, restauranger och takbar, så det är ett alternativ för den som vill kombinera sightseeing med lite mer bekvämt stadsliv. 

BO VID HAVET OCH STRANDPROMENADEN

Bohusgården Hotell & Konferens ligger söder om centrum med närhet till Byfjorden och Strandpromenaden. Här finns spa, restaurang och havsutsikt, och hotellet uppger att det tar omkring 15 minuter att promenera in till centrum. För oss är läget framför allt intressant eftersom du nästan kan börja en av Uddevallas bästa upplevelser utanför dörren. 

Vill du komma ännu närmare historien finns också Gustafsbergs Badhotell och Vandrarhem ute på Gustafsberg. Då bor du mitt i miljön som vi berättat om tidigare i guiden – bland de gamla husen vid Sveriges äldsta badort.

BO PÅ HAFSTEN – VÅRT VAL MED HUSBIL

Hafsten Resort känner vi betydligt bättre eftersom vi själva bott här med FREEDOM. Vi fick en plats med utsikt över havet och använde campingen som bas för vandring, cykelturer, badtunna och utflykter på Bokenäset. Hafsten har även stugor för den som inte kommer med eget boende, och resorten har verksamhet även utanför sommarsäsongen. 

Vårt val: För en första weekend utan husbil hade vi valt centrum eller området vid Strandpromenaden. Med husbil väljer vi Hafsten – inte för att det ligger närmast centrum, utan för att boendet blir en del av själva Uddevallaupplevelsen.

Med husbil i Uddevalla – våra erfarenheter

Uddevalla fungerar bra att upptäcka med husbil, men vår senaste dag i staden lärde oss att det är klokt att kontrollera parkeringen lite extra innan man hoppar ur med kameran. Vi lyckades först glömma att starta parkeringsappen i centrum och fick en illgul bot på 400 kronor. Senare samma dag möttes vi av en lika illgul skylt vid hamnen i Lyckorna som förbjöd parkering för husbilar och husvagnar.

Vi kan alltså inte påstå att Uddevalla gav oss någon gratislektion i husbilsparkering. Däremot gav staden oss en ganska minnesvärd sådan. Vårt råd är enkelt: kontrollera skyltningen där du tänker parkera och starta parkeringsappen innan du börjar fotografera Bäveån. Det sista rådet kostade oss 400 kronor att ta fram.

BO MED HUSBIL PÅ HAFSTEN

Vill du stanna några dagar är Hafsten Resort & Camping vårt eget val. Vi bodde här med FREEDOM och hade en fin campingplats med utsikt över havet, el och vatten vid platsen och övrig service i närheten. Härifrån kunde vi vandra, cykla och upptäcka Bokenäset samtidigt som själva boendet blev en del av resan. 

Hafsten ligger ungefär två mil från centrala Uddevalla, så det är inte platsen vi skulle välja om enda målet är att promenera ut genom dörren och direkt stå vid Bäveån. Men för några dagar i området tycker vi nästan att avståndet är en fördel – du får hav, natur och campingliv och kan göra utflykter in till staden.

KAN MAN FRICAMPA MED HUSBIL I UDDEVALLA?

Allemansrätten innebär inte att du automatiskt får parkera eller övernatta med husbil överallt. Husbilen måste stå där motorfordon får framföras och parkeras, och lokala parkeringsregler och skyltning gäller alltid. I naturen är det dessutom extra viktigt att inte köra ut på mark där motortrafik inte är tillåten.

Vår erfarenhet: Leta hellre efter en plats där du tydligt vet att husbilen får stå än att försöka tolka skyltar kreativt. Vi har redan gjort fältstudien i Uddevalla.

Två illgula skyltar senare känner vi oss numera nästan kvalificerade som parkeringskonsulter.

Shit happends. 😂

Fler cityguider i närheten

Planerar du en resa på västkusten? Här är fler guider till platser och städer som vi har besökt.

• Att göra på Tjörn
• Att göra i Smögen
• Att göra i Kungshamn
• Att göra i Hunnebostrand
• Att göra i Lysekil
• Att göra i Grebbestad

Att göra i Uddevalla – på film

FAQ vanliga frågor om Uddevalla

VAD FÅR MAN INTE MISSA I UDDEVALLA?

Strandpromenaden ut mot Gustafsberg är vår främsta rekommendation för ett första besök. Du får Byfjorden, klippor, konst och hav längs vägen och avslutar vid Sveriges äldsta badort. Har du mer tid skulle vi även prioritera Skalbankarna, Jorden runt och Bohusläns museum.

HUR LÅNG ÄR STRANDPROMENADEN I UDDEVALLA?

Hela Strandpromenaden är omkring nio kilometer, men du behöver inte gå hela sträckan för att få en fin upplevelse. Vi tycker särskilt om delen från centrala Uddevalla ut mot Gustafsberg, där promenaden bitvis går på träspänger längs klipporna ovanför Byfjorden. Vi har både cyklat och gått här – och upptäckte betydligt mer när vi gick.

VAD ÄR DET MEST ANNORLUNDA MAN KAN SE I UDDEVALLA?

Vi väljer Skalbankarna. Det ser kanske inte ut som Uddevallas mest spektakulära sevärdhet vid första ögonkastet, men här går du på resterna av en havsbotten som bildades för omkring 11 000 år sedan. När man inser att bland annat vitvalar, knölvalar och späckhuggare en gång kunde simma där man nu står blir platsen något helt annat.

ÄR UDDEVALLA VÄRT ATT BESÖKA?

Ja, och vi uppskattade faktiskt Uddevalla mer när vi återvände och gav staden mer tid. Kombinationen av hav, Bäveån, Gustafsberg, vandringar och ovanliga platser som Skalbankarna gör att det finns betydligt mer att upptäcka än vi själva först trodde. Uddevalla var en stad vi behövde besöka två gånger för att riktigt förstå.

VAR KAN MAN BO MED HUSBIL I UDDEVALLA?

Vi har själva bott med husbil på Hafsten Resort & Camping, cirka två mil från centrala Uddevalla, och trivdes mycket bra. Där hade vi havet utanför husbilen och kunde kombinera boendet med vandring, cykling och andra aktiviteter. Parkerar du inne i Uddevalla bör du däremot läsa skyltarna och komma ihåg parkeringsappen – den erfarenheten kostade oss 400 kronor.

Vill du förlänga resan? Kombinera med en weekend i Smögen eller Kungshamn

Planerar du fler resor? Missa inte våra guider till Lysekil och Tjörn