Att göra i Tylösand – 11 tips till ett sommarparadis

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: oktober 2026 | Vad kan man göra i Tylösand? Här väntar förstås en av Sveriges mest kända stränder, men också vandring, natur, konst och överraskande mycket historia. För mig är Tylösand dessutom en plats som följt familjen sedan 1945 – och i den här guiden blandar vi våra bästa tips med berättelser och fotografier från mer än 80 år vid havet.

Tylösand – mer än bara en strand

För många är Tylösand synonymt med den långa sandstranden, Hotel Tylösand och sommardagar vid havet. För oss är platsen också fylld av familjehistoria. Mina morföräldrar köpte familjens sommarhus här redan 1945, och huset finns fortfarande kvar i familjen.

De första åren hade familjen ingen bil. När de skulle från hemmet i Halmstad ut till sommarhuset i Tylösand fick de därför cykla med mat, kläder och packning. Min mamma Karna, som är född 1940, var fortfarande ett litet barn när familjen började tillbringa somrarna här.

Mer än 80 år senare står huset kvar och används fortfarande som sommarhus av familjen. Genom gamla fotoalbum har vi nu också kunnat följa Tylösand tillbaka till 1940- och 1950-talet – långt innan platsen såg ut som den gör i dag.

Vi har själva tillbringat mycket tid här genom åren, men när vi började gräva i familjens gamla fotografier upptäckte vi att Tylösand hade betydligt fler berättelser än vi kände till. Några av dem finns på platser som man lätt skulle kunna promenera förbi utan att ana vad som en gång hände där.

1. Upplev den berömda stranden i Tylösand

Den långa sandstranden är den bild många förknippar med Tylösand, och naturligtvis ska man uppleva den. Stranden sträcker sig längs Tylöbukten och fortsätter mot Frösakull och Ringenäs. Här väntar mjuk sand, öppet hav och under sommaren ett strandliv som kan vara raka motsatsen till det lugna Tylösand som vi också tycker så mycket om.

För mig var detta alltid Stora stranden. Trots att familjens sommarhus låg i Tylösand var det nästan en liten utflykt att gå hit. Någon gång under sommaren packades badkläder, handdukar och allt annat som behövdes ner i en skrinda som drogs med till stranden. Resten av sommaren badade familjen oftare betydligt närmare huset. 

Samma strand – två generationer och 41 år mellan bilderna

När vi nyligen började gå igenom min mammas gamla fotoalbum dök det upp en bild som gjorde familjens långa historia i Tylösand väldigt konkret. Fotografiet är från 1948 och visar Karna, åtta år gammal, sittande på stranden tillsammans med två andra barn. Då hade mina föräldrar ägt familjens sommarhus i Tylösand i bara tre år.

41 år senare, 1989, fotograferades jag på samma strand. Jag var då 14 år gammal. Och ytterligare 37 år senare återvänder vi fortfarande hit. Kläderna, frisyrerna och människorna på stranden har förändrats, men när vi tittar på de båda fotografierna bredvid varandra är det nästan stranden som förändrats minst.

För oss gör bilderna också något med perspektivet på Tylösand. Det här är en strand som människor reser långt för att uppleva, men för mig och hmin familj har den funnits där genom generationerna. Karna badade här som barn, jag gjorde det efter henne och familjens sommarhus från 1945 finns fortfarande kvar.

Vårt tips: Upplev Stora stranden, men stanna inte där. Den är en självklar del av Tylösand och här får du sanden, havet och det klassiska sommarlivet. Men fortsätter du längs kusten hittar du mindre badplatser och klippor som visar en helt annan sida av Tylösand.

2. Hitta de mindre stränderna vid Svärjarehålan och Tjuvahålan

Det är här vi börjar lämna det Tylösand som de flesta känner till. Svärjarehålan, som jag fortfarande tänker på som Lilla stranden, ligger närmare familjens sommarhus och var en av badplatserna under hennes barndom. Då var platsen betydligt enklare än i dag, när badet har utvecklats och gjorts tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

Men när vi började gräva i Tylösands historia visade det sig att Svärjarehålan hade varit en badplats långt innan jag började komma hit. Ett äldre namn är Koloniviken, och redan 1905 startade koloniverksamhet här.

Barn från Halmstad fick komma ut till havet under sommaren, långt innan Tylösand utvecklades till den badort vi känner i dag. Den nuvarande tillgänglighetsanpassade badplatsen öppnade 1991.

Från snäckor till Tjuvahålans smugglare

Fortsätter man längs kusten kommer man till Tjuvahålan. För mig var det ännu en av barndomens badplatser, med sandstrand, klippor och brygga. Jag minns särskilt hur jag plockade snäckor här som jag tog med hem och målade.

Men namnet Tjuvahålan är inte det enda som antyder att platsen har haft en betydligt mindre oskyldig historia. I slutet av 1700-talet användes viken som landstigningsplats av smugglare. Läget var skyddat och området svårtillgängligt från landsidan, vilket gjorde platsen lämplig för att få iland varor utan alltför mycket uppmärksamhet. Omkring 1870 hade myndigheterna fått nog och en tullpostering inrättades här.

Det är svårt att föreställa sig i dag. Nu kommer människor hit för att bada, promenera och njuta av havet, och Destination Halmstad rekommenderar fortfarande Tjuvahålan som en mindre badvik med just sin spännande smuggelhistoria. För mig var det däremot inte smugglare som stod för det mest oväntade mötet.

När jag nästan krockade med en säl

En höst när jag var i Tylösand var stranden nästan tom. Hösten kan vara fantastisk här, med färre människor och ett betydligt vildare hav än under sommaren. När jag gick vid Tjuvahålan låg en stor säl dold bakom en sanddyn. Jag såg den inte förrän jag befann mig ungefär en meter från den. De blev ungefär lika överraskade. Vem som blev mest förskräckt är fortfarande oklart.

3. Leta upp Klipporna – vårt Tylösand bortom sandstranden

När jag tänker på barndomens bad i Tylösand är det faktiskt inte den berömda sandstranden jag ser framför mig. Jag tänker på Klipporna, som vi helt enkelt kallade vårt favoritbad mellan Svärjarehålan och Tjuvahålan.

För att komma dit gick vi längs en stig genom skogen. Det var ingen plats dit de stora mängderna turister sökte sig, utan framför allt ett bad som vi som bodde i området kände till. Här badade vi från klipporna, lekte och kunde sitta och titta ut över havet.

Jag tyckte särskilt mycket om Klipporna när havet visade en annan sida. När det blåste och vågorna slog mot land kunde vi gå hit bara för att titta på dem. Än idag tycker jag om Tylösand under hösten, när sommarens trängsel har försvunnit, stränderna blir lugnare och havet får ta större plats.

Den långa sandstranden är fantastisk och den ska man förstås uppleva. Men vill du upptäcka mer av Tylösand rekommenderar jag att du också söker dig mot de mindre badplatserna och klipporna längs kusten. Det var där mycket av mitt eget Tylösand fanns när jag växte upp – och det är fortfarande den sidan av platsen jag gärna vill visa vidare. 

4. Upptäck Rhododendronparken när den står i blom

En av mina favoritplatser i barndomens Tylösand var Rhododendronparken. Jag minns den inte som någon prydlig liten park, utan som en nästan vild plats där stora rhododendronbuskar bredde ut sig åt alla håll och exploderade i färg när de blommade.

Det var som allra vackrast under försommaren. Då kunde man gå bland de stora blommande buskarna och nästan försvinna in i grönskan. Någonstans i parken minns jag också en sten som berättade om människorna bakom anläggningen. Tylösand

30 arbetslösa ungdomar skapade parken 1933

Rhododendronparken började nämligen inte som något vanligt kommunalt parkprojekt. År 1933 var arbetslösheten bland unga hög i Sverige och Halmstad ordnade ett arbetsläger i Tylösand. Trettio unga män fick arbeta med att dränera den då sumpiga och vildvuxna dalen och förvandla den till en park. Stadsarkitekten Fredrik Wetterqvist och stadsträdgårdsmästaren Gunnar Svensson stod bakom ritningarna

Det betyder att några av de stora rhododendronbuskar som jag minns från barndomen har sina rötter i ett projekt som startade mer än 90 år tidigare. Parken restaurerades omfattande 2013–2014 med bland annat nya planteringar, stigar och sittplatser, men den naturliga karaktären bevarades.

Vi har återvänt hit även som vuxna, och besöker du Tylösand under försommaren tycker vi fortfarande att Rhododendronparken är värd en avstickare. Den ligger dessutom nära Tjuvahålan och Prins Bertils stig, så det är enkelt att kombinera blomningen med en promenad längs kusten.

Skog, svamp och älgar

För mig bestod Tylösand inte bara av havet. Vi gick mycket i skogen, där vi plockade svamp och ibland stötte på älgar. På ängarna plockade jag blommor och hemma i trädgården fanns körsbär, krusbär och fläder. Mamma gjorde fläderblomssaft av blommorna, och den hör fortfarande till smakerna jag förknippar med barndomens somrar här.

5. Besök Hotel Tylösand – även om du inte bor här

Hotel Tylösand är i dag en självklar del av bilden av Tylösand, men när den första restaurangen öppnade här 1915 såg platsen helt annorlunda ut. Området beskrivs som kargt och ödsligt, och besökarna kunde komma med båt från Halmstad för att bada och äta. Det stora genombrottet kom 1929, när Tylösand utvecklades till en badort för det finare folket.

För mig har hotellet alltid hört till den livligare sidan av Tylösand. När jag var barn promenerade familjen ibland hit på kvällarna. Vi kunde titta på konst, köpa lakrits eftersom mamma tyckte om det och ibland spela minigolf någonstans längs vägen.

Från badort till Gessle, konst och after beach

1995 tog Per Gessle och affärsmannen Björn Nordstrand över Hotel Tylösand. Sedan dess har anläggningen fortsatt att utvecklas och i dag finns här bland annat spa, restauranger, konserter, after beach och konst. Tres Hombres Art omfattar omkring 400 verk och beskrivs av Destination Halmstad som Sveriges största galleri räknat till ytan.

När Peter och jag var här senast gick vi runt och tittade på konsten. Peter är ett stort David Bowie-fan och hittade dessutom en riktigt fin bok med illustrationer om Bowie som fick följa med hem. Här finns mycket konst och fotografi med koppling till musik- och popvärlden, och med Per Gessle som en av ägarna känns det inte särskilt märkligt att musiken märks på hotellet.

Kontrasten mot det Tylösand jag växte upp med nära sommarhuset är fortfarande stor. Där fanns de mindre baden, klipporna och skogen. Här fanns folklivet – och i dag har den sidan vuxit med restauranger, musik, after beach, spa och ett betydligt större nöjesutbud.

Det är också därför vi tycker att Hotel Tylösand är värt ett besök även för den som bor någon annanstans. Kom för konsten och miljön, slå dig ner för något att äta eller dricka och upplev den del av Tylösand som är raka motsatsen till en ensam klippa vid havet.

6. Vandra längs Prins Bertils stig genom Tylösand

Prins Bertils stig är en 18 kilometer lång kustled som går från Halmstad slott, genom Tylösand och vidare till Möllegård. Längs vägen passerar man sandstränder, strandskog, klippor, gamla stenbrott, småbåtshamnar och flera av platserna som vi redan berättat om i den här guiden.

För mig finns det något lite märkligt med att området i dag binds samman av en vandringsled. När jag växte upp fanns nämligen ingen Prins Bertils stig. Tjuvahålan, Svärjarehålan, Rhododendronparken, skogen och klipporna var bara platserna där familjen badade, promenerade och lekte.

Stigen kom först 1998

Prins Bertil var hertig av Halland och tillbringade många somrar tillsammans med prinsessan Lilian i parets sommarhus i Tylösand. Efter hans död 1997 fick kustleden bära hans namn, och den 17 maj 1998 invigdes Prins Bertils stig av prinsessan Lilian.

Det är nästan det vi tycker bäst om med leden. Den har inte skapat Tylösands klippor, badvikar och skogar – den har gjort det enklare för fler människor att hitta mellan dem.

Vandra utan att ha bråttom

Du behöver inte gå alla 18 kilometer. Välj en del av leden genom Tylösand och gör avstickare när någonting ser intressant ut. Gå ner till Tjuvahålan, stanna på klipporna eller fortsätt in bland rhododendronbuskarna när de blommar.

Samla inte kilometer bara för att kunna säga att du gått hela leden. Det här är en vandring där resan är målet, och där vägen mellan platserna faktiskt kan bli minst lika fin som platserna du hade tänkt se.

7. Paddla ut till Tylön

Strax utanför Tylösand ligger Tylön, och för mig hör ön ihop med ett av barndomens lite större äventyr. Vi paddlade en del kanot när jag växte upp och någon gång tog vi oss hela vägen ut till ön.

Jag minns fortfarande turen som spännande. Från stranden ser Tylön ut att ligga alldeles utanför kusten, men när man sitter i en liten kanot och paddlar över öppet vatten känns avståndet plötsligt på ett helt annat sätt. 

På Tylön finns bland annat fyr och fyrvaktarbostäder, och ön är naturreservat med ett rikt fågelliv. Under delar av året råder tillträdesförbud för att skydda häckande fåglar, så kontrollera alltid vad som gäller innan du planerar en tur hit. När jag var barn minns jag att mina föräldrar berättade att ön från början hette Tylen. Jag minns också att vi då skrev Tylösand med e – Tylesand. 

8. Fira midsommar

Midsommar är ett av mina starkaste minnen från barndomens somrar i Tylösand. Firandet var välorganiserat och på golfbanan samlades människor för traditionell dans runt midsommarstången. Jag minns hur vi dansade i flera stora ringar och hur hela området fylldes av människor. Tylösand Men ett år fick vi en åskådare som ingen hade räknat med.

Mitt under firandet kom en älg halvvägs ut ur skogen. Där stannade den och tittade på oss. Den stod kvar länge medan människorna fortsatte dansa runt midsommarstången, och jag har ibland undrat vad den egentligen tänkte. Förmodligen såg vi betydligt märkligare ut för älgen än älgen gjorde för oss.

Det är också ett av de minnen som påminner mig om hur många olika sidor Tylösand har. Här finns dagens strandliv, konserter och folkliv kring hotellet, men i mina barndomsminnen finns lika mycket skog, familjetraditioner och midsommarfirande. Och ibland en älg i skogsbrynet som bara står där och försöker begripa vad människorna håller på med.

9. Besök S:t Olofs kapell – kyrkan som återuppstod i Tylösand

S:t Olofs kapell är en plats som följt min familj genom generationerna. Min bror konfirmerades här och vi har varit i kapellet vid bröllop och andra högtider. Men när vi började gå igenom mamma Karnas gamla fotoalbum hittade vi någonting som tog familjens relation till kapellet betydligt längre tillbaka.

Där fanns tre fotografier från 1954, tagna vid en släktings konfirmation. På bilderna ser vi konfirmanderna samlade framför altaret, prästen i predikstolen och gruppen utanför kapellet efter högtiden. Då hade S:t Olofs kapell bara funnits på sin plats i Tylösand i fyra år. Det märkliga är att kyrkan samtidigt redan var flera hundra år gammal.

Kyrkan som plockades isär och försvann

Historien börjar inte i Tylösand utan i Lidhult i Småland, där kyrkan byggdes 1721. När en större stenkyrka stod klar 1879 revs den gamla träkyrkan. Timret såldes och användes till ett bostadshus, medan inventarier och andra delar av kyrkan spreds åt olika håll. Där hade historien kunnat sluta.

Men 1931 fick landsantikvarien Erik Salvén höra vad som hade hänt och började försöka spåra den gamla kyrkans delar. Det utvecklades till ett närmast osannolikt kulturhistoriskt detektivarbete. En gammal herrskapsbänk hade blivit kalvkätte på en gård, medan spiralvridna kolonner från altaruppsatsen hade hamnat ända borta i USA, där de användes som blomsterpiedestaler. Inklistrad text Bit för bit började kyrkan komma tillbaka.

S:t Olofs kapell återuppstod i Tylösand

Till slut beslutades att kyrkan skulle återuppföras i Tylösand. Grundstenen lades 1947 och den 3 september 1950 invigdes S:t Olofs kapell på sin nya plats. Gamla fotografier från tiden före rivningen blev viktiga när byggnaden skulle återskapas efter sitt tidigare utseende. Och det är här våra egna fotografier plötsligt får en helt annan betydelse.

Bara fyra år efter invigningen satt en del av min släkt inne i det återuppbyggda kapellet vid en konfirmation. På fotografierna från 1954 ser vi kyrkorummet nästan i början av dess nya liv i Tylösand – men med altare, predikstol och andra delar som bär på en historia från långt före både Tylösand och familjens somrar här.

En kyrka mellan två delar av min barndom

För mig finns dessutom en märklig familjekoppling som vi inte tänkte särskilt mycket på när jag var barn. S:t Olofs kapell stod ursprungligen i Lidhult – samma lilla småländska ort där mina morföräldrar senare hade hus och där vi firade våra jular.

Somrarna tillbringade vi i Tylösand. Jularna tillbringade vi i Lidhult. Och mellan de båda platserna hade en hel kyrka flyttat. Det är först när vi nu sitter med de gamla familjefotografierna framför oss som vi inser hur märkligt allt hänger ihop.

10. Smaka på Tylösand

Idag finns det gott om restauranger i Tylösand, men matminnena från mina barndomssomrar i Tylösand handlar inte om restauranger. De handlar om fiskebåtar, svamp från skogen, frukt från trädgårdarna och sådant som mamma lagade hemma i sommarhuset.

Vi åt mycket fisk och ibland köpte vi den direkt från fiskebåtarna när de kom in. Andra gånger handlade vi från en liten tillfällig bod där båtarna lade till. Min favorit var makrill, som mamma brukade laga med dill och, som jag minns det, mjölk eller kanske grädde.

Skogen runt Tylösand gav också mat. Vi plockade svamp och kantarellerna var förstås en höjdpunkt, men skörden blev inte alltid särskilt imponerande. Det fanns gott om andra människor som hade exakt samma idé och ofta hade någon redan hunnit före oss.

Hemma väntade annat gott. Vi hade ett körsbärsträd och krusbärsbuskar, hos grannarna kunde vi plocka bland annat plommon och mamma gjorde fläderblomssaft av fläderblommorna. Den älskade jag.

Och så fanns glassbåten. Jag minns att det ibland kom en båt där man kunde köpa glass. Och när glassbåten kom köpte vi förstås… Glassbåt. Vissa barndomsminnen behöver faktiskt inte vara mer komplicerade än så.

Och vad äter man i Tylösand idag?

Idag ser matlivet förstås helt annorlunda ut. Runt Hotel Tylösand och på flera andra håll finns restauranger, barer och sommarställen, och det går fint att kombinera en dag vid stranden med lunch eller middag ute.

11. Upplev livräddarna – en av sommarens höjdpunkter

När jag var barn var Livräddardagen en av de stora höjdpunkterna under sommaren i Tylösand. Den missade vi inte i familjen. På stranden och ute i havet visade livräddarna olika räddningssituationer – båtar kapsejsade, människor räddades ur vattnet och vi fick se hur man kunde simma tillbaka med en person som behövde hjälp.

Det fortsatte på land med olika sätt att ta hand om och rädda människor efter att de kommit upp ur vattnet. För mig som barn var det förstås spännande att titta på, men bakom uppvisningarna fanns ett allvar. Havet längs västkusten kan vara strömt och förhållandena kan förändras snabbt.

Var kan man bo i Tylösand?

Tylösand är litet, så här behöver du inte fundera särskilt mycket på olika stadsdelar. Vill du ha stranden, restaurangerna och sommarlivet nära är området kring stranden och Hotel Tylösand det naturliga valet. Vill du bo lugnare finns alternativ mot Frösakull och längs kusten, och Halmstad fungerar bra om du vill kombinera stranddagarna med stadsliv.

Bo på Hotel Tylösand

Hotel Tylösand är det klassiska valet för dig som vill bo mitt i miljön vi berättat om tidigare i guiden. Här kombineras hotellboende med spa, restauranger, konst och nöjen, samtidigt som stranden ligger precis intill.

Vi tycker dock inte att du måste bo på hotellet för att uppleva det. Bor du någon annanstans kan du fortfarande komma hit för konsten, maten eller bara för att känna på den livligare sidan av Tylösand.

Camping och husbil i Tylösand

För oss som reser med husbil är First Camp Tylösand – Halmstad det mest självklara alternativet om man vill bo nära stranden. Campingen har platser för husbil, husvagn och tält samt stugor, och vissa campingtomter ligger bara en kort promenad genom skogen från sanddynerna. Campingen är numera öppen året runt.

Ett annat alternativ är First Camp Karlstorp – Halmstad, som ligger lite längre från stranden men fortfarande nära Tylösand. Här finns över 200 campingtomter för bland annat husbil och husvagn.

Fler cityguider i närheten

Planerar du att resa runt i närheten? Här hittar du flera guider.

• Att göra på Bjärehalvön
• Att göra i Varberg
• Att göra på Ven
• Att göra i Ängelholm
• Att göra i Halmstad
• Att göra i Falkenberg