Meny Stäng

Happy Friday. Här är mitt liv. Del 6

Ok, nu kör vi och det är Peter som skriver igen. Efter 8 månader gifte sig jag och min nya tjej på Ålandsbåten, och vi blev ett sällskap på ca 40 personer med vänner och släkt. Bröllopsdansen på stora dansgolvet med två vakter som bevakade oss var ganska coolt.

Efter det här började hon fråga om vi skulle ha ett barn ihop, GULP. Det var den enda fråga jag inte ville höra, för jag ville bara ha ett barn. Jag hade redan ett barn och hon hade ju två, så vi hade tre små redan och bara det är jobbigt. NOOOOOO!!!

Sol eller snö

Min frus intuition sa till henne att efter bröllop kommer barn, och då kommer den här killen med sitt ansvarstagande aldrig lämna mig, eller hur!? Nu började övertalningen och efter ett tag så sa jag JA.

Det gick två veckor och jag sa NEJ, och hon började med p-piller igen. Hon fortsatte övertalningen och jag sa JA igen, och när jag skulle säga NEJ igen. Efter ett tag kom det glada beskedet att jag skulle bli pappa igen. Yiiiippiiieee, KÄRLEKSBARN, GULDTIDER, hmmm, FINN FEM FEL.

Tänka efter före

Om en partner tvekar om att ha barn, ska den andra då acceptera eller fortsätta få sin vilja igenom? Om en partner är osäker ska man då ha barn? Att ta sådana frågor när man är trött eller sårbar är väl en kvinnas list, eller? Jag blev pappa för andra gången i mitt liv och vi blev 4 barn i familjen. Min son Robin på halvtid och tre på heltid för min frus ex brydde sig inte alls om barnen, och var nog mest intresserad av annat skit i livet.

Jag behöver skapa och vara för mig själv

Platsbyggd Stereohörna
Platsbyggd stereohörna i 1700-talsstil

Med en fru hemma och 4 barn måste man börja jobba mer, eller hur!? Det saknades pengar hela tiden, så det var bara att ta privata jobb på kvällar. Jag jobbade nu 12- 16 timmar om dygnet och missade väldigt mycket av barnens uppväxt. På helgerna byggde jag om hemma och lärde mig att marmorera och gjuta stuckaturer, för jag hade en egen dröm om att skapa en lägenhet i barockstil.

Jag visste hur jag ville ha det hemma och det var ren avslappning från allt annat, och samtidigt fick jag träffa familjen, men det blev för mycket ändå. När jag var sjuk gick jag och jobbade som vanligt, och ena gången hade jag 40 graders feber i en vecka och tryckte ner det med piller. Jag svimmade på badrumsgolvet en fredagskväll när kroppen sa ifrån och min fru fick slå mig i bröstet och i ansiktet för att få igång mig fick jag höra.

Money, it’s a hit

Vi fick flera förfrågningar om att jobba och den här gången var det kväll och en del natt. En irakisk kille hade köpt upp bion Palladium, som skulle bli ”Heaven” i Stockholm. Idag är det Casino Cosmopol och han skulle lägga många miljoner på projektet.

Vi gick upp 5 på morgonen och arbetade med vårt ordinarie företag till kommunen, och vi var 4 killar  som åkte till discot och jobbade mellan 6 på kvällen och 12 på natten i 6 månader. Jag fattar inte att man orkade men pengar skulle in.

Diskoteket Heaven
Diskoteket Heaven

Vi skulle få 80 kronor i timmen när vi jobbade där löpande och fakturera resten av timtiden när allt var klart. Det blev klart och jag skickade en faktura på någonstans runt 500 000 exkl moms. Ägaren sa att han inte kunde betala och då sa jag att jag går vidare med fakturan.

Hotade till livet
Hotade till livet

Kvällen efter ringde telefonen och det var en kille som hotade hela min familj, om jag inte rev fakturan. Jag tog reda på mer och han hade tydligen gjort så här mot många andra, och han hade två ”Hitmen” som han betalade om någon gick emot honom. Sjukt förbannad blev jag men insåg att jag inte kommer att få en krona. Det här var bara en av tio under årens lopp som lurade oss på stora summor.

Innebandy

Jag fortsatte och byggde hemma på min dröm och jag blev innebandytränare också mellan extrajobben för 20 stycken 13-åringar. Föreningen hade konstiga regler och tänkte bara på att ha kul och vinster inte behövdes.

Ungdomarna var besvikna och tänkte lämna och ”vad gör jag nu?”. Jag, min yngre bror och några kompisar öppnade en egen förening och vi tog alla ungdomar med oss, för här ska spelas innebandy.

Nu går det undan

Kallhälls logga
Kallhälls logga

Kallhäll IF och vi startade också ett tjejlag när vi ändå var i gasen. Nöjer vi oss här? Inte en chans! Här ska vi uppträda snyggt. Gul och blå, självklart! En logga med horn, självklart! Brodyr ska det vara och fasen vad snygga dom var. Design är livet.

Visst var det smart av mig att ta på mig ännu mer och hinna allt innan jag dör? VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG? Jag kan inte det där N-ordet bara JAAAA! Jag borde ha ett kvartsantal med en hjärnskrynklare.

Kallhäll IF
Kallhäll IF, egen design

Finns ingen utväg

Samtidigt, efter att Billie, min andra son, hade fötts rasade min fru ihop i smärtor mer och mer. Vi gick i många år och undrade vad det var för fel. Hon gick på tyngre

Nya färdmedlet
Nya vrålåket

droger från läkarvården och kunde till slut inte gå själv. Hon fick permobil och hemma fick hon rullator. Hennes medicinering blev så tung att hon inte kände igen mig då och då och det var riktigt otäckt. Efter många år till kom hon till specialister i Strängnäs som gjorde en koll på henne.

Bäckenet hade inte gått ihop efter sista födseln, och därav smärtorna som strålade upp i ryggen. Under dom här många åren sov jag nog 5 timmar per natt, jobbade, tog hand om 20 ungdomar flera gånger i veckan, företaget, barnen, hemmet och min fru.

Ge upp är inget alternativ

Under en match med innebandylaget följde laget inte min taktik. Vi låg under med 0-2 och jag skrek under spelets gång, och helt plötsligt tog det stopp. Någonting brast och jag kan idag inte säga vad det var, men jag gick och satte mig bland publiken och var helt tyst.

Inte en chans! Jag ska vidare
Inte en chans! Heaven can wait

Alla undrade vad jag höll på med men det måste ha varit någon reaktion från kroppen. Vi vann med 3-2 men jag brydde mig inte. I en vecka var det som att någon satt på mitt bröst och jag kunde knappt andas.

Det var första gången på många år som jag inte arbetade och för det här kunde inga piller hjälpa. Det här var första gången i mitt liv som kroppen sa STOPP! Jag förstår inte än idag hur den kunde protestera för jag ville ju framåt, så du får fan hänga med i 50 år till tänkte jag. Jag tänker likadant än idag. DET SKA GÅ!!!

Jag önskar att jag hade mer foton från den här perioden av mitt liv. Dom finns men inte hos mig men det kommer nya “Happy Friday”. Det här var mellan 31-42 år (1991-2002) och vad gjorde du då eller berätta gärna om din vecka, för alla behöver positivitet. Kom igen!

Ishockey i Globen
Event i Globen med kompisar

Nästa vecka: Mer innebandy, mer jobb och en tjej som heter Helena kom in i mitt liv.

Missade du förra Happy Friday? Läs Här är mitt liv del 5