Text och foto: Anna Nilsson Spets
I stället för Helena som skriver om mat här så ska Tant Anna skriva om maten i sitt hemland. Vad vi äter här i Belgien kan sammanfattas med ett par ord; mycket kött, flottigt och sött i diverse kombinationer.
Innehållsförteckning
Vad äter man i Belgien? – en snabb överblick
Precis som i Sverige beror kosten lite på var i landet man bor, längs kusten är det naturligtvis fisk och skaldjur, i södern mera vilt och här i Flandern är det mycket nöt och fläskkött.
Det viktigaste är nog inte just maten, det är sällskapet, för här älskar man att umgås. Gärna länge. För länge.

Typisk belgisk mat – 20 klassiska rätter och specialiteter
Här kommer en lista med 20 belgiska maträtter inklusive sötsaker och drycker.
1. Moules frites (Ångkokta musslor)
Får nog räknas som vår nationalrätt, det finns lika många musselrecept som köttbullsrecept men stjälkselleri i koket är ett måste. Musslorna aväts med frietjes och majonnäs eller musselsås. Traditionen säger att musslor finns tillgängliga under alla månader med ett R i namnet.


2. Frietjes (Pommes frites)
Inget är så heligt som frietjes. Frietjes säljs på frituuren som finns i varenda by eller gathörn. Man väljer valfritt tillbehör som tex kyckling, korv, fläskkroketter.

Varianterna är oändliga tillika köerna vissa kvällar. Frietjesen packas i en pappersstrut, när man har ätit klart torkar man sina flottiga fingrar på pappret.

I varje belgiskt hem står en fettig, osande fritös som används flitigt. Till frietjes är det obligatoriskt med majonnäs. Den holländska majon är lite sötare än den belgiska. Majonnäs är för övrigt nåt man smetar på det mesta (tycker jag).

3. Stoofvlees (Carbonnade flamande)
En gryta på nötkött som får koka länge, en sötsur mustig smak med ingredienser som senap, kryddnejlika, mörkt öl, vinäger. Stoofvlees äts naturligtvis med frietjes och majonnäs.

4. Witloof (Cikoria)
Witloof är en bladgrönsak som i mångt och mycket liknar endiver. Här äts den bakad i ugn med ostsås och skinka, kokad som tillbehör eller färsk till sallad. Smaken är något bitter. Witloof är en mycket gammal kulturväxt.

5. Sparris
Sparrissäsongen börjar runt första veckorna i april och är över inom ett par veckor. Färska vita sparrisar är mycket omtyckta och äts oftast med äggsås. Priset på sparris är högst varierande, de tidigaste tunna stjälkarna är dyrast.



6. Grizje Garnalen (Grå räkor/hästräkor)
En miniräka som fångas runt den belgiska kusten, traditionellt fiskas den med de mäktiga brabanthästarna. Smaken är gudomlig, det smakar verkligen räka men ett helsike om man ska skala dom för hand. Räkorna äts naturell, eller varför inte en urholkad tomat, fylld med räkor … och majonnäs.


7. Karakollen och kreukel
Karakollen är en sorts havssnigel som kokas i kryddstark klar buljong, det är ett typiskt marknadsgottis. En annan rolig snäcka är kreukel som kräver en nål för att pilla ur det spiralformade innehållet.

8. Stoemp (Potatismos fast ändå inte)
Typisk husmanskost är stoemp, riktig vintermat för de potatisälskande belgarna. Stoemp är kokt mosad potatis som blandas med till exempel spenat, morötter eller fläskbitar. Kryddas med lite riven muskot och en klick smör, äts med en kotlett eller korv.

9. Kroketter
Kroketter till maten är vanligt, bara att slänga i frittösen. En lokaltypisk rätt på kusten är räkkroketter, tänk en krokett med de grå små räkorna.

10. Luikse Ballatjes (Köttbullar från Luik)
Som våra hederliga köttbullar fast större och så simmar dom i en sötsyrlig tomatsås. Den viktigaste ingrediensen i såsen är vad vi kallar stroop, liknar lite melass/sirap och används i matlagning, bakning och som pålägg. Görs på päron eller äpplen.

11. Kip Videe
En stuvning med kokt kyckling som blandas med små frikadeller och champinjoner. Stuvningen hälls i vol-a-venter och aväts med frietjes.

12. Waterzooi
Kokt kyckling eller fisk med grönsaker i buljong som reds av med äggula.

13. Grönsaker och frukt
Visst äter belgarna grönsaker, men helst i ångad/kokt form och så drar man på ett par matskedar socker vid tillagningen. Rödkål med en kotlett är typisk husman. Brysselkål härstammar från Asien men odlats i Belgien sen 1300-talet. Fänkål, pumpa och andra kålsorter.
Frukt och bär, ja naturligtvis mycket jordgubbar som är växthusodlade. Amerikanska blåbär, hallon och björnbär. Äpplen är en viktig ingrediens i belgarnas hushållning, speciellt till äppelmos som vräks på diverse maträtter.

14. Bröd
Bröd har tydliga influenser från grannlandet, croissanter, vitt bröd och pain riche. Grovt bröd finns såklart även om det inte äts i samma utsträckning som det ljusa. Frallor ja! Varje söndag.

15. Pålägg
Visst äter vi ost, men köpa i bit gör man inte. Det är färdigskivat. Osthyvel ingår inte bland köksredskapen. Resten av påläggen är väl mindre nyttiga. Majonnässallader, typ skinka blandad med majo, räkor, ägg, också med majo.
Martino, en bredbar röra gjort på rå köttfärs. Sylt och fruktsirapen stroop. Hagendazz, chokladströssel som får smälta på rostbröd. Nutella och jordnötssmör. Näää, tacka vet jag ostmacka med kaviar men kaviar finns inte.

14. Desserter
Puddingar i alla dess former, choklad och vanilj. Rispudding är vanligt, lite som vår Ris a la Malta. Brödpudding är en gammaldags efterrätt som görs på gammalt bröd, russin, rom, vit choklad och kryddor.
Närheten till Frankrike gör ju att franska efterrätter hittat över gränsen, Creme brulée och chokladmousse är nåt vi gärna avrundar middagen med. Eller en italiensk Tiramisu. Pannkakor äts ofta, florstunna med brunt socker eller florsocker.

15. Våfflor och bakverk
Det gillar vi! Koffiekoekjes dvs wienderbröd, olika tartletter med frukt och bär är poppis. Mattentaart, en traditionell kaka med fyllning av kärnmjölk och mandel är min favorit. Rijstaart har en fyllning av kokt ris och vaniljkrämspulver.

Koekjestaart är gjort på kex varvat med smörkräm och anrättningen täcks med strössel.

Vlaai påminner om en fruktpaj men i stället för smördeg är det en vetemjölsdeg. Fyllningarna varierar, mestadels frukt eller bär.
Våfflor är grejen, vi har tre olika varianter. Luikse waffel/äggvåffla är den rektangulära våfflan som är mjuk, äts med florsocker eller den lyxiga varianter med grädde, frukt och chokladsås. En turistmagnet.



Suikerwaffel/sockervåffla är lite tjockare än äggvåfflan, degen innehåller stora pärlsockerbitar.
Stroopwaffels är lite sega med kolakräm emellan,holländska.
Sist men inte minst; speculoos, Belgiens svar på pepparkakor. Något mildare i smaken.

18. Gotter
Choklad förstås, praliner i parti och minut. Marsipan vissa tider på året. Gammaldags godis som näsor och ruttna potatisar. Näsor eller Cuberdon är en konformad seg gelétopp. Ruttna potatisar är smör blandat med florsocker och vänds i tunn choklad. Kaloribomb.

19. Dricka
Dryck till maten är mestadels vatten eller vin, vissa dricker ett lättare bordsöl. Starkare öl dricks i princip aldrig till maten. Läsk dricker belgarna med stor förtjusning, pantar gör man inte så flaskorna hämtas av sopåkarna.
Naturligtsvis är öl grejen, Belgien är ett av världens största ölländer med mer än 1600 sorter. En medelbelgare dricker 74 liter per år. Det gör inte jag. Öl är en sällskapsdryck som inmundigas på det lokala stamcaféet.

Kriek, dvs fruktöl är en passande och läskande körsbärsöl.
Starkare drycker som Jenever är populärt, jenever finns rent eller med typ tusen olika smaker.

Elixir gillar jag, lokal örtlikör från Antwerpen med hemliga ingredienser. Kaffe, hmmm, inte är det som det svenska starka kaffe. Långt i från.

20. Snacks
I parti och minut. Chips och nötter. En hemsk variant av ostbågar finns men tacka vet jag de svenska ostbågarna. På senhösten knaprar vi gärna på rostade kastanjer. Kastanjer används också i efterrätter och soppor.

Mina tankar om belgisk mat
Vad jag nu tycker om belgisk mat … Jag är rätt bra i köket men den belgiska tillika husmanskosten har aldrig varit min grej. Efter mer än 17 år i Belgien har jag fortfarande inte anammat belgisk mat nämnvärt.
Min belgiska sambo får önska sig valfri husman en gång i veckan, det är i regel en kotlett med potatismos med spenat. Skyn ska hällas i ett hål i moset. Eller rödkål, potatis och stekt kotlett. Det är dagar då jag äter rester …
Jag älskar musslor och kan äta det lika ofta som svensken äter köttbullar. Maten vid kusten finner jag mer i min stil, fräscha skaldjur är mumsigt.


Jag saknar vissa svenska maträtter som är mer traditionella och vill helst också äta dom i Sverige. Plocka bär och svamp är inte direkt tillåtet, det saknar jag med.

Mer om mat i andra länder
Här hittar du fler reportage om mat i olika länder:
- Fransk mat – 25 franska maträtter
- Italiensk mat – 25 italienska maträtter
- Tjeckisk mat – 20 tjeckiska maträtter
- Schweizisk mat – 15 schweiziska maträtter
- Tysk mat – 25 tyska maträtter
- Österrikisk mat – 15 österrikiska specialiteter
Vanliga frågor om belgisk mat
Vad är typisk belgisk mat?
Belgisk mat är känd för moules frites, belgiska våfflor, choklad och rustika grytor. Det belgiska köket blandar influenser från Frankrike och Nederländerna och Tyskland.
Vilken är Belgiens mest kända maträtt?
En av de mest kända belgiska maträtterna är moules frites – färska musslor serverade med belgiska pommes frites. Belgien är också världsberömt för sina frietjes – landets klassiska pommes frites.
Vad äter man till vardags i Belgien?
Vanlig vardagsmat i Belgien är rejäla rätter som stoofvlees (köttgryta med öl) och Luikse köttbullar i sötsyrlig sås med belgisk stroop. Många belgiska maträtter serveras med pommes frites. Det är också vanligt att äta soppa, både som förrätt och huvudrätt.













Lena i Wales och lite överallt säger:
Min inställning till belgisk mat är blandad.
Moules frites är så gott, men den är lika typisk fransk som belgisk.
Frietjes ska alltid var med majonnäs, det gillar jag. Som i Holland också.
Sparris är jättegott, även från Tyskland och Holland
Stoemp är gott då och då, men inte för ofta.
Kroketter har jag tröttnat på.
Våfflorna och bakverken går lätt genom min strupe.
Ha det fint!
27 maj 2026 — 9:05
BP säger:
Måste säga att jag ändå dreglar när jag läser ditt inlägg.
Moules frites är ju en klassiker, precis som i Frankrike. Pommes med mayo är ju som Vlamse frites i Holland. Det gillar jag faktiskt, bättre än ketchup i alla fall.
Sedan gillar jag Stoemp – ingen fröjd för ögat direkt, men man kan du blunda.
En kusin till Kip Videe hag jag ätit i Tyskland och gillat.
Vit sparris är godare än grön dito tycker jag, även om den vita kan vara trådig. Å dessa små snäckor – en liknade variant har jag ätit i norra England, där de heter whelks – yummie, yummie.
Alla söta rätter inklusive våfflor skippar jag. Tyvärr även räkorna, då jag är allergisk…
27 maj 2026 — 17:42
Anna Nilsson Spets säger:
Jag gillar musslor, det är det bästa här !
Ha det gott !
28 maj 2026 — 6:40
Anna Nilsson säger:
Visst äter man musslor i Frankrike med.Kroketter har jag aldrig gillat. Nä, husmanskost här är inte min grej helt. Ha det bra
27 maj 2026 — 18:53
Bara brittiskt säger:
Kroketter borde komma från tiden när det som blev Belgien var Spanska Nederländerna, tror du inte?
28 maj 2026 — 18:27
Anna Nilsson Spets säger:
Inte en aning faktiskt, ska researcha lite. Intressant.
29 maj 2026 — 6:52
Bara brittiskt säger:
Ja de små snäckorna har de gemensamt med britterna. Finns på varenda badort.
Jag saknar lättillgängliga musslor från mina år i Belgien. Kaningryta var också gott men det åt vi inte så ofta. När det en period var dioxin i djurfodret så fick vi häst i personalmatsalen varpå mina brittiska kollegor chockades. Själv föredrar jag faktiskt som hästmänniska att de äts hemma istället för att stå och lida törstiga och halta på transporter ner till Italien där det också äts häst.
28 maj 2026 — 18:26
Anna Nilsson Spets säger:
Näää, häst äter jag inte heller. Musslor är toppen !
29 maj 2026 — 6:52