Meny Stäng

Varför firar vi midsommar? – traditioner och ritualer

Varför firar vi midsommar egentligen? Midsommarhelgen närmar sig med stormsteg och vi passar på att fördjupa oss i traditioner och ritualer som hör midsommaren till.

Varför firar vi midsommar?

Det är sannolikt att man på något sätt firade sommarsolståndet redan i förkristen tid och det talas om midsommarfirande i de isländska sagorna, men man vet egentligen ingenting om hur firandet gick till.

Det man däremot vet är att kyrkan på 300-talet började fira den helige Johannes Döparens dag den 24 juni. Högtiden spreds från medelhavsvärlden upp till norra Europa. På flera andra språk fick högtiden ett namn kopplat till Johannes Döparen (danska: Sankt Hans aften och finska: Juhannus), men i Sverige höll vi oss till namnet “midsommar”.

Den svenska kyrkan kämpade för att försöka få folket att byta det stundom stökiga festandet med dans och skamlösa visor till ett mer religiöst betonat firande, men lyckades betydligt sämre än med julen.

Varför firar vi midsommar? Dans vid midsommarstången
Midsommarfirande, foto: Pixabay

När firar man midsommar?

Midsommar firas nära sommarsolståndet och i Sverige infaller midsommarafton under perioden 19-25 juni. I år (2020) firar vi fredagen den 19 juni.

Den helige Johannes Döparens dag är en kristen helg som traditionellt har firats den 24 juni. I Sverige har man flyttat helgen så den infaller söndagen efter midsommardagen (21-27 juni).

Stockholms skärgård Sverige
Blidö i Stockholms skärgård, midsommar 2009

Traditioner och ritualer på midsommar

Traditioner och ritualer under midsommar har förändrats under åren. Traditionellt har högtiden varit kopplad till magiska föreställningar om midsommarnatten, och det har också varit en högtid då människor passat på att umgås och festa, gärna i naturen eller på landet. Här följer nio traditioner som kan kopplas till midsommarhelgen.

1. Midsommarstången

Midsommarstången kom förmodligen från Tyskland på medeltiden. Stång med tvärslå och kransar dök upp på finare gårdar först i början av 1800-talet. Stången har ibland associerats till antingen fallossymbol eller religion, men det finns inga vetenskapliga belägg vare sig för det ena eller det andra. Att stången ibland kallas “majstång” beror på att “maja” betyder att pryda eller löva, och har ingenting med månaden maj att göra.

Svenskt midsommarfirande
Resning av midsommarstång på Blidö 2014

2. Dans och lekar

Att dansa runt midsommarstången är en tradition som härstammar från 1800-talet. Idag är det också vanligt med många andra sorters midsommarlekar.

Midsommarlekar
Midsommarlekar på Blidö 2009

3. Små grodorna

Sången om “Små grodorna” härstammar förmodligen från en nidvisa som brittiska soldater sjöng om sina franska fiender under Napoleonkrigen. Åtminstone om man ska tro Nordiska museet. Om man istället ska tro Institutet för språk och folkminnen skapades Små grodorna på slöjdseminariet Nääs, där det vid förra sekelskiftet fanns kurser i sånglekar och danser.

4. Sju sorters blommor

I det svenska bondesamhället förknippades midsommarnatten med magi och övernaturliga krafter. På olika sätt försökte man använda nattens magi för att sia om framtiden. Siffran sju är magisk och genom att hoppa över sju gärdsgårdar kunde man få god hälsa eller god skörd. Genom att lägga sju sorters blommor under kudden kunde man drömma om den man skulle komma att gifta sig med.

5. Midsommarkransen

Löv och blommor är viktiga på midsommar och man vill gärna smycka det man kan, så det är kanske inte så konstigt att man vill pryda huvudet med en krans. Enligt vissa källor, bland annat svt, kunde man förr spara en torkad midsommarkrans och lägga i julbadet. Detta skulle vara ett sätt att under vintern få energi från den magiska midsommarnatten.

Varför firar vi midsommar? Midsommarkrans
Midsommarkrans, foto: Pixabay

6. Att fira på landet

När Sverige industrialiserades vid förra sekelskiftet flyttade många människor in till städerna. Folk fick mer pengar att röra sig med och det blev eftertraktat med semester på landet. Det blev vanligt att fira midsommar hos jordbrukande släktingar på landet. För de som inte hade råd att resa till landet arrangerades midsommarfirande också på Skansen och i olika parker i stan.

Åkersberga midsommar
Midsommar med vänner i Åkersberga 2010

7. Midsommareldar

Att tända midsommareld och dansa kring lågorna är en gammal midsommarsed som beskrivs som vanlig från medeltiden och fram till sent 1800-tal. I Danmark, Norge och Finland är det fortfarande vanligt att tända eldar vid midsommar. Men kanske finns det någon midsommareld som tänds i Sverige också?

Varför firar vi midsommar? - midsommareld
Midsommareld, foto: Pixabay

8. Sill, färskpotatis och jordgubbar

Man har alltid ätit någon sorts festmat i samband med midsommar, men traditionen med sill, färskpotatis och jordgubbar är inte speciellt gammal. Att äta sill har i och för sig en lång historia i Sverige, men att lägga in den i ättikslag med socker blev vanligt först på 1900-talet. Färskpotatis var en lyx rika människor började unna sig i början på 1900-talet, medan det för “vanligt folk” var enormt slöseri att äta potatisen innan den vuxit sig stor.

Jordgubbar är en ännu senare tradition och började odlas på åkrarna först i mitten på 1900-talet. Vad åt man förr då? Ja, troligtvis serverades fisk, kött, fläsk, vitgröt (gröt på vetemjöl, korngryn eller risgryn kokt på mjölk) och filbunke.

jordgubbar

9. Öl och kryddat brännvin

Enligt en artikel på svt från 2017 tredubblas antalet personer som handlar på Systembolaget dagen före midsommar, jämfört med en vanlig torsdag. Den produktkategori som ökar procentuellt mest är kryddat brännvin. Till midsommarhelgen är det också populärt att köpa med sig ljus lager.

Ägghalvor midsommar
Midsommarfirande i husbåten 2016

Kan du berätta om några fler traditioner eller ritualer i samband med midsommar? Hur brukar du själv fira?