Meny Stäng

Folkhälsa och medicin – två olika perspektiv

Folkhälsa och medicin ska det handla om idag. Vad är skillnaden egentligen? Och varför spelar det någon roll? Jag ska berätta om några saker som jag som folkhälsovetare tänker på i dessa tider. Det handlar både om covid-19 och om näringslära. Välkommen till ytterligare en onsdag med hälsotema!

Vad är folkhälsa och folkhälsovetenskap?

Aldrig har väl ämnet folkhälsa varit så i hetluften som nu. Det anade jag aldrig när jag pluggade min Masterexamen i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet för många, många år sedan, eller när jag disputerade. Då frågade folk snarast “Folkhälsa, vad är det?”. Nu frågar de möjligtvis “Jobbar du med virus?” Nej, det gör jag ju inte. Jag jobbar med matvanor och fysisk aktivitet.

Natur Killarney

Så vad är folkhälsa och folkhälsovetenskap då? Jo, det handlar om hälsa på befolkningsnivå. Det handlar om levnadsvanor, men också om strukturer i samhället. Varför har till exempel vissa grupper i samhället sämre hälsa än andra? Vad kan man göra åt det?

Plåtis

Ofta beskrivs hälsa utifrån en modell som du kan se nedan. Poängen är att individens hälsa påverkas av många olika saker, allt från ålder och arv till levnadsvanor, sociala omständigheter, arbetsmiljö, tillgång till livsmedel och sjukvård, och till exempel ekonomi och jämställdhet etc. Du förstår att det är många olika faktorer som spelar in.

Dahlgren och Whitehead 1991, källa: Folkhälsomyndigheten

Folkhälsa och medicin – två olika perspektiv

Folkhälsa och medicin innebär två helt olika perspektiv, och båda är viktiga. Ta covid-19 som exempel! Specialistläkarna sitter förmodligen inne på mest kunskap om sjukdomen och om kroppen, men har kanske inte hela samhällsbilden. Folkhälsovetenskapen bidrar med ett annat perspektiv. Hur beter sig befolkningar när de får olika råd? Hur kommer olika grupper i befolkningen påverkas av social isolering eller arbetslöshet? Hur kommunicerar man bäst hälsoinformation till olika samhällsgrupper? Såna saker. Sa jag att vi behöver båda perspektiven?

Coronatider

När det gäller nutrition då?

Jag brukar ju skriva lite om mat på onsdagarna, så jag får inte vara sämre denna onsdag! Jag brukar ju säga att jag doktorerat inom matvanor och fysisk aktivitet och det är sant, men trots att jag läst mycket så är jag bara expert på ett litet, litet område. Som tur är samarbetar man med varandra inom forskningsvärlden, för att sammanfoga all sin kunskap. Lite som ett pussel.

Det är så det är inom forskning. Människor kan forska i decennier inom ett område, men ämnet man är expert på är oftast väldigt smalt. Och till och med inom det ämnet finns det alltid frågetecken. Sedan händer det att man träffar människor utanför forskningsvärlden som läst lite på internet, följt media och gått några kvällskurser och är … bergsäkra. Visst är det lite ironiskt ändå?

Det är också lite ironiskt när journalister om och om igen envisas om att intervjua läkare om näringslära. I vårt avlånga land finns massor av nutritionister och dietister som pluggat minst tre år näringslära på heltid. Många har förstås därefter fortsatt en karriär för att läsa masterexamen, doktorera och forska inom näringslära.

Knappt 70 procent av läkarutbildningarna i Europa inkluderar undervisning om näringslära, enligt en internationell undersökning. Studenterna vid dessa universitet får i genomsnitt endast cirka 24 timmars utbildning om detta ämne, och övriga får ingen alls.

När ska vi komma på att det faktiskt finns (två!) yrkesgrupper som har detta som sitt primära ämne och fokus, och studerar ämnet på heltid under flera år? Varför inte intervjua dem, jag bara undrar …?

Mat, hälsa, folkälsa …

Folkhälsa ligger mig ju varmt om hjärtat. Jag förstår om du också har många tankar. Vad intresserar dig mest? Allmänna hälsofrågor, matvanor, fysisk aktivitet … eller något annat inom hälsoområdet? Mer läsning från tidigare onsdagar:

Promenad i tjeckisk skog

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få rabatt i webbshopen!

FREEDOMtravel avsändare