Vad säger forskning om mat och hälsa egentligen? Vem och vad ska man tro på? Idag fortsätter jag (Helena) mitt onsdagstema om mat och hälsa, sett från en folkhälsovetares perspektiv.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaInnehållsförteckning
Forskning om mat och hälsa i media – ständigt nya rön
Om man läser dagstidningar och magasin, eller om man ser på TV, kan det lätt kännas som att det ständigt kommer nya rön om mat och hälsa. Ena veckan är kaffe hälsosamt och nästa vecka ska man helst undvika kaffe helt. Enligt en tidning ska man äta mycket protein, och enligt en annan borde man bli vegetarian. Så, vem ska man tro på? Och Livsmedelsverket, hänger de inte alls med i svängarna eller?
Mycket forskning om mat och hälsa
Det är sant att det publiceras mycket forskning om mat och hälsa. Runt om i världen kommer ständigt nya forskningsartiklar/studier på ämnet. Över huvud taget produceras oerhört mycket forskning i världen – faktiskt så mycket att det ibland ses som ett problem.
Inom den akademiska världen gäller det nämligen att publicera vetenskapliga studier för att göra karriär – för att doktorera och därefter sträva efter att bli docent och professor. Status baseras inte på vad man har i lön. Alla undrar hur många vetenskapliga artiklar/studier man har publicerat.
Att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter är akademisk status och hårdvaluta. Och vad innebär detta? Det innebär att alla vill publicera så mycket som möjligt. Enligt vissa källor finns det runt 30 000 vetenskapliga magasin att publicera i, och sammanlagt publiceras runt 2 miljoner vetenskapliga artiklar/studier per år.
Att hänvisa till “en studie” betyder ofta väldigt lite
Sett i det här perspektivet betyder en (1!) studie väldigt lite. Det kan vara intressant, om studien inkluderar en stor undersökningsgrupp, pågått under lång tid och använder rigorösa vetenskapliga metoder. I övrigt väger “en studie” väldigt lätt. Du har säkert hört media eller en kompis säga “enligt den här studien så …”, men enligt oss som jobbar med detta är en enda studie oftast relativt obetydlig, även om varje enskild studie kan bidra som en pusselbit i ett stort pussel.
Det man gör för att botanisera i all forskning är att man väljer en öppen frågeställning som man vill ha svar på, och sedan gör en “systematisk review”, det vill säga en genomgång av all befintlig forskning på området. Det kräver vanligtvis en specialiserad universitetsbibliotekarie, några forskare samt flera månaders jobb.
Som tur är behöver man inte alltid göra jobbet själv! Ibland har någon annan forskare gjort just detta och publicerat resultatet. En sådan, som handlar om Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, gjorde jag på Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, för några år sedan.
Många vill hävda “sin sak”
När det gäller mat och hälsa finns det många som vill hävda “sin sak”. Det kan ha ideologiska skäl eller kanske ekonomiska skäl. Företag som säljer kosttillskott och olika dunderkurer vill förstås hänvisa till artiklar/studier som är till deras fördel.
Och saken är den, att det går för det mesta att hitta någon studie som “bevisar” just det man tycker. Men, då har man glömt att det publiceras runt 2 miljoner artiklar/studier per år och att man egentligen behöver göra en “review”, det vill säga en genomgång av all forskning på området.
Men, luras inte myndigheterna då?
Man kan relativt ofta läsa tankar om att myndigheterna kanske “luras” eftersom de inte genast lyssnar på någon enskild forskningsstudie som lyfts upp i media och ändrar sina råd. Men faktum är ju att myndigheterna gör på det där omständliga sättet och sammanställer forskning så som jag beskrivit tidigare, eller ber universitet sammanställa forskning åt dem. Det tar mycket tid, men det blir mer rätt.
Jag känner många som arbetar på myndigheter, universitet eller i regionen, som till exempel, forskare, nutritionister eller fysioterapeuter. Alla har lång utbildning, gedigen erfarenhet och ett starkt engagemang (men oftast begränsad lön och aldrig några bonusar).
Att någon i den offentliga världen skulle försöka “luras” är i min värld helt obegripligt. Den som säljer ett preparat på ett företag kan, av ekonomiska skäl, se en vinning i att lyfta fram viss forskning och undanhålla annan. Den som arbetar i samhällets tjänst har över huvud taget inte den typen av motiv.
Så, när det gäller forskning om mat och hälsa, vem ska man tro på?
Om du läst ända hit så kanske du börjar ana vad jag vill säga. De jag personligen litar mest på i sammanhanget är myndigheter, regioner och universitet – samt rigorösa vetenskapliga genomgångar av forskning (reviews).
Självklart kan nya rön komma, och det är inte säkert att institutionerna svänger lika fort som medierna, men om den sammanvägda forskningen visar att rekommendationerna bör ändras – då kommer de att ändras.
Här är några ställen där du kan hitta aktuella råd och tips om mat och hälsa
- Livsmedelsverket: Kostråden – hitta ditt sätt
- Sundkurs: Vetenskapligt grundade livsstilsråd
Vilka tankar har du kring forskning om mat och hälsa?
Hur tänker du kring forskning om mat och hälsa? Berätta gärna! Eller har du kanske några frågor eller funderingar? Låt höra!
Du kanske också gillar:
Nya matvanor – för hälsa, ork och viktnedgång
Mat är mer än näring – en folkhälsovetares tankar om mat och hälsa
Billigt och nyttigt – kan man äta hälsosamt på budget?
Nyårslöften och dieter – om mat och hälsa i längden
Jogga på vintern – kläder efter väder
Tips om hälsosam mat – när blir det pekpinnar?
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
åsa säger:
Det här med mat och hälsa är intressant. Jag tror ju att bra kost gör att man mår bättre. Men det är ju så tokigt att det är billigare att köpa en påse chips än en påse frukt… galet. Kanske borde skolan satsa på mer information till grundskoleelever/högstadiet om hur viktigt det är att äta bra, att inte välja bort skollunchen å välja godis i nån form i stället, jo jag vet vad min unge som går i 8an äter 😉 trots att jag försöker få henne att välja lunchen.
02 december 2020 — 7:50
Helena säger:
Visst påverkar maten vår hälsa mycket, det vet vi idag, Håller helt med dig om att det är viktigt att barn och ungdomar får en bra start och bra vanor att ta med sig i livet. Men visst finns det många utmaningar! Som du skriver så är det ju knepigt när chips och godis är billigt till exempel. Tänker att ungdomarna kanske också påverkar varandra? Du gör ett bra jobb som försöker påverka, och sedan har du ju också möjlighet att erbjuda bra mat hemma.
02 december 2020 — 9:30
4000mil säger:
Mycket intressant att läsa ur ditt professionella perspektiv.
Just det där med “den samlade vetenskapen” verkar så otroligt svårt att få folk att förstå. I alla sammanhang, inte bara kost och hälsa. Jag har många gånger försökt förklara men lyckas sällan. 🙂
02 december 2020 — 8:59
Helena säger:
Visst är det så, och det gäller förstås inom många andra forskningsområden också. Håller helt med om att det är en utmaning att förklara, och tycker inte att media gör det enklare.
02 december 2020 — 9:31
Ditte säger:
Väldigt intressant och tänkvärt!
Jag känner igen det mesta och är hyfsat väl insatt i forskningen och varit med i en del studier vad gäller olika koster och hur de i sin tur påverkar kroppen. Väldigt intressant och jag läser fortfarande mycket av den forskning som finns. Har en mycket god vän ,sedan min GIH -tid, som är professor på KI i näringsfysiologi på KI så det är väldigt intressant att prata med henne om ämnet och få veta mer om vad som är på gång.
En väldigt viktig fråga är det överlag och inte minst för föräldrar idag att förespråka goda matvanor och att de har och få kunskap. Och inte minst om vikten av att kombinera “god kost” med fysisk aktivitet.
02 december 2020 — 9:09
Helena säger:
Ja just det, jag minns att du berättat om din vän tidigare. Förstår att du är insatt, av flera anledningar! Och visst är det viktigt att barn som växer upp får en möjlighet till en god start!
02 december 2020 — 19:41
bmlarsreseblogg säger:
Vilket intressant och välskrivet inlägg!
Visst har en varierad och balanserad kost en otrolig betydelse för hälsa och välbefinnande. Sedan tar jag nog de flesta undersökningar som gjorts kommersiellt med en stor nypa salt. Speciellt sedan jag på mitten av 90-talet läste bl a 20 poäng statistik och forskningsmetodik. Då insåg jag att man kan få fram exakt önskade resultat om man modifierar sitt urval och andra parametrar.
Håller helt med att myndigheter, universitet och liknande är betydligt mer trovärdiga.
Sedan är många barn och ungdomars matvanor (och levnadsvanor) ett stort problem.
02 december 2020 — 10:35
Helena säger:
Ja, du har ju också en poäng om detta med vem som står bakom en studie. Vem som finansierar spelar ju roll. Man kan välja att ställa frågeställningar på olika sätt etc. Och visst kan man välja att lyfta fram olika saker genom statistik, beroende på vilka analyser man gör osv. Och ja, visst, våra matvanor är en viktig hälsofråga idag, inte minst när det gäller barn och ungdomar.
02 december 2020 — 19:44
Lena+i+Wales+och+Spanien säger:
Intressant!
Tror inte att myndigheter kanske menar att luras, men ibland kan det bli lite konstig vinkling på informationen.
Jag tror det är viktigt med lagom motion och sunt tänkande kring mat, igen lagom av det ena och det andra. Gamla tankar.
Ha det bra!
02 december 2020 — 11:06
Helena säger:
Kanske har inte myndigheterna alltid varit jättebra på kommunikation, du kan ha rätt! Min upplevelse är att de ändå blivit bättre, men du kanske har en annan uppfattning om det?
02 december 2020 — 19:46
Bara brittiskt säger:
Ja precis så är det med mitt område miljörapportering också. Många vet inte vad de ska tro och undrar över vilket som är värst att äta och värsta sättet att transportera sig. Jag uppfattar också ofta nyhetsjournalister som rätt okunniga på just vetenskap.
När det gäller mat och hälsa så tycker jag hela tiden att en enda sak fattas i den allmänna rapporteringen och det är att maten påverkar hormonerna i oss. Om folk läste mer om det skulle vi kanske sluta peka finger åt varandras olika val av vad som är hälsosamt. Visst, vi har alla samma matsmältningsorgan men vi kan reagera olika på olika livsmedel beroende på hormonerna. De enda som tar upp detta är böcker om klimakteriet men de vänder ju sig till redan frälsta (som hade behövt den informationen långt tidigare!) och lockar ingen annan.
02 december 2020 — 12:00
Helena säger:
Intressant att du upplever samma sak inom ditt område! Min upplevelse kring media är också att det är så viktigt med “klick” så det ibland överskuggar att vara tydlig. Att inte “peka finger” är oerhört viktigt. Vi människor är olika på alla sätt och vi har alla olika utmaningar. Sååå viktigt att ha respekt och förståelse för våras olikheter och våra olika förutsättningar.
02 december 2020 — 19:50
Nils-Åke+Hansson säger:
Intressant att läsa nu när jag kom hem från vårdcentralen och de har talat om att jag har Di 2. Vill att ja ska piller men ja vill inte ha mediciner vill ha lagom motion och sunt och bra kost. Tycker att jag har det, men det tycks inte räcka.
Men det var intressant att läsa det du skrev.
02 december 2020 — 13:20
Helena säger:
Tråkigt att höra att du fått en diagnos, men kanske också bra att veta så man kan hjälpa kroppen på bästa sätt! Idag kan man ju oftast leva bra med diabetes om vet om det och kan ta hand om kroppen. Mediciner kan ju hjälpa, i kombination med bra mat och rörelse. Hoppas att du hittar en bra balans!
02 december 2020 — 19:52
BP säger:
Vilket intressant inlägg. Då jag lever i en helt annan “värld” så var det väldigt mycket ny information som jag inte hade en aning om. Forskarvärlden är helt främmande för mig. Så tack för denna sneak peek;-)
02 december 2020 — 15:45
Helena säger:
Förstår vad du menar, alla världar är “sina egna” på ett sätt. Peter påminner mig ofta om att “min värld” är lite “annorlunda” … 😉
02 december 2020 — 19:53
Lena - gott för själen säger:
Spännande perspektiv på forskning. Just det där med “forskning säger”, säger ju ingenting många gånger. Och det där med att man kan bevisa nästan vad man vill med forskningsresultat om man vill tänker nog inte alla på.
Kram Lena
11 december 2020 — 18:10