10 Fakta om påsken – kyrkan, äggen och hararna

Idag bjuder vi på 10 intressanta fakta om påsken. Vet du till exempel hur datumet för påsken bestäms, vad dagarna i stilla veckan heter eller vad man använde påskriset till förr?

Fakta om påsken

Påsken är en stor högtid inom kristendomen och firas i hela den kristna världen, både av protestanter och katoliker. Påsken firas dessutom inom judendomen, där högtiden kallas pesach. Påsken är alltså en betydelsefull högtid, men trots det känns den ganska förvirrad.

Vad har påskkärringarna och äggen med Jesus korsfästelse att göra? Hur kommer det sig att judarna, som inte tillskriver Jesus någon religiös funktion, firar påsk? Och när kommer påskharen in i det hela egentligen? Här är tio intressanta fakta om påsken.

1. Datum för påsken – väldigt förvirrande

Datumet för när påsken ska infalla beslutades på ett kyrkomöte i Nicaea redan år 325, men trots att det fungerat likadant under väldigt lång tid är det fortfarande lika förvirrande. Enligt detta möte infaller påsken alltid den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, vilket kan vara när som helst mellan 22 mars och 25 april.

2. Den kristna påsken – till minne av Jesus återuppståndelse

Den kristna påsken firas till minne av att Jesus, enligt Nya Testamentet, led på korset, dog och sedan återuppstod för att de troende människorna skulle bli förlåtna för sina synder och få evigt liv. I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid, men i övrigt skiljer firandet en del. I den protestantiska kyrkan hålls gudstjänster, och i den katolska kyrkan arrangeras även långa påskprocessioner.

3. Den judiska påsken – till minne av uttåget ur Egypten

Judarna firar påsk till minne av judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri, enligt berättelserna i Gamla Testamentet. Namnet ”påsk” kommer för övrigt från det hebreiska namnet ”pesach” som betyder ”passera” eller ”gå förbi”. Man äter en så kallad seder-måltid, där de olika rätterna har symbolisk betydelse. Man äter också osyrat bröd, matza, eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa.

4. Stilla veckan – många dagar att hålla reda på

Stilla veckan är den sista veckan i fastetiden, och sträcker sig från palmsöndagen till påskafton.

• Palmsöndagen – Söndagen före påsk inleder stilla veckan och man minns när Jesus red in i Jerusalem på en åsna och hyllades av folket.
• Blåmåndagen – Förvirrande nog kan detta namn också syfta på måndagen efter fastlagssöndagen. Namnet kommer från att man klädde tyska kyrkor i blått.
• Vita tisdagen – För att fortsätta förvirringen så syftar detta namn både på tisdagen i stilla veckan och på fettisdagen …
• Dymmelonsdagen – Förr ersatte man denna dag metallkläpparna i kyrkklockorna mot trästavar (dymlar) för en dämpad klang.
• Skärtorsdagen – I den romersk-katolska kyrkan är denna dag en reningsdag (skär betyder rening, som i skärseld).
• Långfredagen – Denna dag ska påminna om Jesu korsfästelse och död, och namnet tillkom för att dagen var lång och full av lidande.
• Påskafton – Dagen efter långfredagen hålls inga gudstjänster, eftersom Jesus denna dag låg i graven.

5. Påskfastan – viktig på medeltiden

Påskfastan är de kristnas fastetid och varar 40 dagar före påsk, förutom på söndagar. Fastan var viktig på medeltiden, och praktiserades på vissa håll inom den evangeliska världen fram till 1700-talet. Fastan kan uppmärksammas av kristna också idag, till exempel genom att avstå godis, alkohol eller kött. Fastlagen är de dagar som kommer före fastan, då man gärna frossar i fastlagsbullar (semlor).

6. Påskägg – en symbol för pånyttfödelse

Våren är den tid på året då naturen återföds, vilket firas i många kulturer med olika fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar återfödelse och fruktbarhet, vilket dessutom kan kopplas till Jesus återuppståndelse. Ägg passar med andra ord bra på påsken av flera anledningar. Dessutom var det ju förr så att påsken inföll efter en lång tid av fasta, då man inte fick äta ägg. Med andra ord hade man många ägg över!

7. Påskris – för piskning eller prydnad

Idag är påskriset ett trevligt pynt med fjädrar i olika färger, men så har det inte alltid varit. En gång i tiden använde husfadern riset för att piska de andra familjemedlemmarna, och på så sätt påminna dem om Jesus lidande på korset. Med tiden fick traditionen en mer skämtsam karaktär och på sina håll i Centraleuropa verkar den fortfarande delvis leva kvar …

8. Påskharar – kommer från Tyskland

Påskharen är känd från slutet av 1600-talet och kommer från Tyskland. På 1850-talet lanserades haren hårt av godis- och leksaksindustrierna, som påskens motsvarighet till jultomten. I Sverige blev påskharen aldrig lika viktig, förutom i form av choklad- och marsipanharar. I en del familjer letar barnen också påskägg … som kanske gömts av påskharen.

Men varför en hare egentligen? Enligt vissa är det harens legendariska fortplantningsförmåga som gör att den passar i samband med fruktbarhetsritualer. Andra anser att det var bröd som skulle föreställa lamm som helt enkelt misstolkades …

9. Påskkärringar – flyger till Blåkulla

En påskkärring är enligt svensk folktro en häxa som som på skärtorsdagen flyger på en kvast till Blåkulla. Man tror att idén med påskkärringar kommer från 1600-talets häxprocesser, men de skiljer ut sig med tillbehör som kaffepanna, svart katt och kvast. För att skrämma dem tände man eldar eller sköt med gevär, vilket lever kvar idag i form av påskbrasor och påsksmällare. Barn har klätt ut sig till påskkärringar sedan 1800-talet.

10. Påskgodis – 7000 ton i påskäggen

Enligt en artikel i Metro från 2018 äter vi svenskar 7000 ton godis under påsken, vilket motsvarar 1,4 kilo per person. Det vi allra helst fyller påskäggen med är lösgodis, även om också choklad, praliner och marsipan är klassiker. Alkoholkonsumtionen går också upp under påsken, cirka 40 procent jämfört med en normalvecka. Dessutom dricker vi 12 miljoner liter påskmust, det vill säga 1,2 liter per person.

Mer intressant fakta om påsken?

Har du mer intressant fakta om påsken att dela med dig av? Berätta gärna!

Alla foton i inlägget är lånade från Pixabay