Fakta om Ungern – 30 saker du (kanske) inte visste

Skribent: Peter Bergström

Uppdaterat: September 2026 | Fakta om Ungern! Här bjuder vi på 30 saker du (kanske) inte visste om landet med gulasch, paprika, tokajvin och härliga termalbad. Men Ungern är också landet där Rubiks kub skapades, där herdar fortfarande rider över pusztan och där ett av världens mest speciella språk talas.

Fakta om Ungern

Vi har besökt Ungern flera gånger och hunnit uppleva allt från Budapest och Balatonsjön till vingårdar, termalbad och riktigt minnesvärda måltider. Här blandar vi historia och kultur med mat, natur och några fakta som är lite mer oväntade.

1. Ungerska är släkt med finska – men inte så att man förstår varandra

Ungerska skiljer sig rejält från språken i de flesta av grannländerna. Språket tillhör den uraliska språkfamiljen och är därmed avlägset släkt med bland annat finska och estniska.

Det innebär däremot inte att en ungrare och en finländare kan sätta sig ner och prata med varandra. Släktskapet ligger långt tillbaka i tiden och språken har utvecklats åt olika håll under tusentals år. Så uttrycket att ungerska ”är släkt med finska” är sant, men kanske inte riktigt så praktiskt som det låter.

2. I Ungern kan man inte hitta på vilket förnamn som helst

Vill du döpa ett barn i Ungern finns det regler att förhålla sig till. Ungerska förnamn regleras genom officiella listor över namn som får registreras. Föräldrar som vill använda ett namn som inte redan finns med kan ansöka om att få det godkänt.

Reglerna har förändrats genom åren, men principen finns kvar. Det är alltså inte riktigt läge att hitta på något fullständigt unikt vid köksbordet och sedan utgå från att myndigheterna säger ja.

3. Paprika är Ungerns röda guld

Paprika är betydligt mer än en färgglad krydda i Ungern. Den har blivit en viktig del av Ungerns matkultur och förekommer i allt från gulasch och grytor till korv och den goda färskoströran körözött.

Paprikapulver finns dessutom i flera varianter, från milt och sött till riktigt starkt. Två platser som är särskilt förknippade med den ungerska paprikan är Szeged och Kalocsa. Det är inte svårt att förstå varför kryddan ibland kallas för Ungerns ”röda guld”.

4. Gulasch började som mat för herdar

Gulasch är kanske den maträtt som allra flest förknippar med Ungern, men den ungerska versionen är inte alltid vad vi svenskar föreställer oss. Ordet gulyás har koppling till boskapsskötare och maträtten utvecklades ur den enkla mat som herdar lagade över öppen eld.

I Ungern är gulyásleves vanligtvis en soppliknande rätt med kött, grönsaker och paprika. Den tjockare köttgryta som vi ibland kallar gulasch ligger närmare ungersk pörkölt. Lite förvirrande kanske, men framför allt väldigt gott. Vi säger sällan nej till en skål gulasch och en kall öl.

5. Pálinka får inte göras hur som helst

Pálinka är Ungerns klassiska fruktbrännvin och kan göras på exempelvis plommon, aprikoser, päron, körsbär eller äpplen. Namnet är skyddat inom EU och för att drycken ska få kallas pálinka måste den uppfylla särskilda krav på bland annat råvaror och produktion.

Drycken har en stark ställning i den ungerska matkulturen och serveras gärna vid festliga tillfällen. Peters gamla teori om att pálinka fungerar mot det mesta lämnar vi däremot därhän. Det är trots allt sprit, inte Alvedon.

6. Ungern har 22 vindistrikt

Ungern är ett betydligt större vinland än man kanske först tänker på. Landet har 22 officiella vindistrikt som brukar grupperas i sex större vinområden. Här produceras allt från friska vita viner och mousserande vin till kraftiga röda och världsberömda söta viner.

Tokaj är mest känt internationellt, men det finns många fler namn att lägga på minnet. Eger förknippas bland annat med den röda blandningen Egri Bikavér, ”tjurblod”, medan Villány är känt för röda viner och områdena kring Balaton producerar mycket vitt. Etyek-Buda ligger nära Budapest och passar bra för en vinutflykt från huvudstaden.

7. Tokaj har gjort söta viner världsberömda

Vinregionen Tokaj i nordöstra Ungern har en lång historia och hela det historiska vinlandskapet är upptaget på UNESCO världsarvslista. Området är framför allt känt för Tokaji Aszú, ett sött vin som görs med druvor som angripits av ädelröta.

Den viktigaste druvan är furmint, som även används till torra viner. Tokaj betyder alltså inte automatiskt sött dessertvin.

Vi har själva svårt att tänka på Ungern utan att tänka på kombinationen gåslever och sött Tokajvin. Sött vin till gåslever kan låta märkligt innan man har provat. Sedan känns det plötsligt väldigt logiskt. Tokajs historiska vinlandskap har varit världsarv sedan 2002.

8. Balaton är ett ”hav” i ett land utan kust

Ungern saknar hav, men har i gengäld Balatonsjön. Den stora och relativt grunda sjön i västra Ungern är Centraleuropas största insjö och kallas ofta för ”det ungerska havet”.

Runt sjön finns badorter, stränder, småstäder och vingårdar. På sommaren är Balaton ett av landets viktigaste semesterområden, medan vinodlingarna på kullarna runt sjön ger ytterligare en anledning att stanna till.

Det är med andra ord fullt möjligt att åka på sol- och badsemester i Ungern utan att komma i närheten av ett riktigt hav.

9. Termalbad är en del av den ungerska badkulturen

Ungern är rikt på termiskt vatten och badkulturen har djupa historiska rötter. Allra mest kända är kanske de pampiga baden i Budapest, där man kan bada i varmt mineralrikt vatten mitt bland kupoler, pelare och historiska byggnader.

Vi har själva badat på fantastiska Gellértbadet i Budapest och även i kurorten Harkány i södra Ungern. Ett annat klassiskt Budapestbad är Széchenyi, där man kan bada utomhus året runt. Här är synen av människor som sitter i det varma vattnet och spelar schack nästan lika klassisk som själva badet.

10. I Hévíz badar man i en naturlig termalsjö

Vill man ta den ungerska badtraditionen ytterligare ett steg finns Hévíz, inte långt från Balatonsjön. Här badar man i en naturlig sjö som värms upp av termiskt vatten.

Sjön är känd för sitt varma vatten och sina näckrosor och är centrum för en kurort som vuxit fram runt badandet. Det speciella ekosystemet och den stora mängden tillströmmande vatten gör Hévíz till något helt annat än ett vanligt spa. Det termiska vattnet i sjön förnyas kontinuerligt.

11. Över tusen grottor gömmer sig i världsarvet Aggtelek

På gränsen mellan Ungern och Slovakien ligger ett enormt karstområde med fler än tusen kända grottor. Grottorna i Aggtelek och Slovakiska karstområdet är tillsammans upptagna på UNESCO världsarvslista.

Även under Budapest finns ett omfattande system av grottor. Där har vi själva varit nere under jorden. Vi råkade först hamna vid Pál-völgyi och såg människor dra på sig overaller inför betydligt mer äventyrlig grottkrypning.

Helena tittade på dem och kände ungefär: nej tack. Vi valde i stället Szemlő-hegyi, där man kan promenera på anlagda gångar. Betydligt mer vår nivå av grottäventyr.

12. På pusztan lever den gamla herdekulturen vidare

Den stora ungerska slätten förknippas med puszta, ett öppet landskap med en lång tradition av boskapsskötsel. Ett av de mest kända områdena är Hortobágy nationalpark, som också är världsarv.

Här finns fortfarande traditioner kopplade till häst- och boskapsskötsel. De berömda csikós är hästherdar och skickliga ryttare som blivit något av symboler för den ungerska pusztan.

Att helt enkelt kalla dem ”ungerska cowboys” är frestande, men också lite förenklat. Herdetraditionerna i Hortobágy är betydligt äldre än westernfilmernas cowboyromantik och ingår i ett kulturlandskap som formats av pastoral användning under mycket lång tid.

13. Ungern har åtta världsarv

Trots att Ungern inte är något jätteland finns här åtta världsarv på UNESCO lista. Bland dem finns Budapests Donaustränder och slottskvarter, grottorna i Aggtelek, den gamla byn Hollókő, Hortobágy, klostret Pannonhalma och vinlandskapet Tokaj.

Det fina är variationen. Här finns både natur, vin, storstad, landsbygd och lämningar från olika historiska epoker. Det är nästan som en liten sammanfattning av Ungern på åtta platser.

14. Rubiks kub föddes i Ungern

En av världens mest berömda leksaker och klurigheter har ungerskt ursprung. Arkitekten och professorn Ernő Rubik skapade den första versionen av sin tredimensionella kub i Budapest 1974.

Från början handlade det om att utforska hur olika delar kunde röra sig utan att hela konstruktionen föll isär. Resultatet blev så småningom Rubiks kub och miljontals människor har sedan dess vridit, vänt och svurit över den lilla färgglada skapelsen. Det finns människor som löser den på några sekunder. Vi tillhör inte nödvändigtvis den gruppen.

15. En ungersk journalist gav kulspetspennan sitt genombrott

László Bíró föddes i Budapest 1899 och arbetade bland annat som journalist. Han störde sig på reservoarpennor som kladdade och började experimentera med en penna där tjockare bläck fördes ut med hjälp av en liten roterande kula.

Tillsammans med sin bror György utvecklade han konstruktionen vidare. Bíró var inte först i historien med att tänka ut principen bakom en kulspetspenna, men hans konstruktion blev avgörande för den moderna och kommersiellt framgångsrika varianten. Hans namn lever dessutom kvar i språket. I brittisk engelska används fortfarande ordet biro om kulspetspennor.

16. Harry Houdini föddes i Budapest

Utbrytarkungen Harry Houdini förknippas starkt med USA, men han föddes faktiskt i Budapest 1874 och hette då Erik Weisz. Familjen emigrerade till USA när han var barn.

Senare blev han världsberömd för spektakulära utbrytningar ur handbojor, kedjor, låsta behållare och andra situationer som de flesta av oss helst skulle undvika att hamna i från första början.

17. Judit Polgár blev stormästare redan som 15-åring

Ungern har en stark schacktradition och dess största namn är Judit Polgár. År 1991 blev hon stormästare vid 15 års ålder och slog därmed det dåvarande åldersrekord som Bobby Fischer hade haft i mer än tre decennier.

Polgár valde i huvudsak att tävla i öppna turneringar snarare än särskilda damklasser och nådde som bäst plats åtta på världsrankingen. Hon är den enda kvinnan som har tagit sig in bland de tio högst rankade spelarna i världen.

Och på tal om schack: i Budapest kan man fortfarande se spelare sitta med brädet framför sig i det varma vattnet på Széchenyibadet. Väldigt ungerskt.

18. Talet 96 återkommer gång på gång i Budapest

Talet 96 har fått en speciell plats i berättelsen om Ungern och Budapest. År 896 brukar anges som året då magyarerna etablerade sig i Karpaterbäckenet, och tusenårsjubileet firades storslaget 1896.

Två av Budapests mest monumentala byggnader, Parlamentet och Stefansbasilikan, är dessutom 96 meter höga. Parlamentet beskriver själv byggnadens höjd som 96 meter.

Däremot ska man vara försiktig med alla de andra 96-historier som cirkulerar på nätet. Det finns exempelvis påståenden om att Budapests byggnader enligt lag aldrig får vara högre än 96 meter och att nationalsången måste ta exakt 96 sekunder att sjunga. Sådant är betydligt svårare att belägga.

19. Budapest fick tunnelbana redan 1896

När Budapest firade tusen år sedan magyarernas etablering i Karpaterbäckenet fick staden bland mycket annat en ny underjordisk järnväg. Linjen som i dag kallas M1 öppnade 1896 och var den första tunnelbanan på det europeiska fastlandet.

Den finns fortfarande kvar och är ett roligt sätt att resa genom Budapest. Vi åkte den till Hjältarnas torg och minns de charmiga vagnarna och framför allt hur smal tunneln kändes. Peter minns också att tåget lät en hel del. Det är kollektivtrafik och sevärdhet i ett och samma paket.

20. Kedjebron band ihop Buda och Pest innan Budapest fanns

Budapest har inte alltid varit en enda stad. På varsin sida om Donau låg bland annat Buda och Pest, och först 1873 förenades Buda, Óbuda och Pest till Budapest. Kedjebron, Széchenyi lánchíd, var däremot färdig redan 1849 och blev den första permanenta bron över Donau mellan Buda och Pest.

I dag är bron ett av Budapests främsta landmärken. Vi har förstås gått hela vägen över den, vilket är ett utmärkt sätt att byta stadsdel och samtidigt njuta av utsikten över Donau.

21. Fiskarbastionen är mycket yngre än den ser ut

Med sina torn, trappor och arkader ser Fiskarbastionen ut som om riddare borde kunna dyka upp vilken sekund som helst. Men byggnaden är betydligt yngre än den först verkar.

Den nuvarande Fiskarbastionen uppfördes kring förra sekelskiftet efter ritningar av Frigyes Schulek. De sju karakteristiska tornen symboliserar de sju magyarstammar som enligt traditionen slog sig ner i Karpaterbäckenet.

Fiskarbastionen är dessutom Helenas personliga favorit i Budapest. Arkitekturen är ovanlig, men allra bäst är kanske utsikten över Donau och Pest.

22. Mattiaskyrkan gömmer på en Madonnalegend

Alldeles intill Fiskarbastionen ligger Mattiaskyrkan, vars historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under den osmanska perioden användes kyrkan som moské.

Här finns också en dramatisk berättelse. Enligt legenden murades en Madonnastaty in och doldes för osmanerna. Under striderna om Buda 1686 ska muren ha skadats så att Madonnan plötsligt blev synlig igen.

Historien har levt vidare som ”Marias under i Buda”. Som med många riktigt bra gamla historier är det klokt att hålla isär legend och säker historisk fakta. Men bra berättelse? Absolut.

23. I Stefansbasilikan förvaras en tusenårig kungs högra hand

Stefansbasilikan i Budapest är tillägnad Stefan I, Ungerns första kristna kung och ett av landets viktigaste nationalhelgon. Och här kommer den lite mer oväntade delen …

I basilikan förvaras den så kallade Heliga högra handen, en relik som enligt traditionen är kung Stefans mumifierade högra hand. Reliken har haft en lång och komplicerad historia och är fortfarande viktig inom den ungerska katolska traditionen.

Basilikan är värd ett besök även för den som inte är särskilt intresserad av mumifierade kungahänder. Vi har varit inne och minns framför allt den fantastiskt vackra interiören. Det går också att ta sig upp till en panoramaterrass med utsikt över Budapest.

24. Ungerns parlament har dekorerats med omkring 40 kilo guld

Parlamentsbyggnaden vid Donau är en av de byggnader som verkligen definierar Budapest. Den började uppföras på 1880-talet och stod färdig i början av 1900-talet.

Interiören är minst lika påkostad som utsidan. Enligt parlamentets egen information användes omkring 40 kilo 22–23-karats guld till dekorationerna. Vi har varit med på en guidad tur inne i Parlamentet och kan intyga att det inte direkt är någon studie i skandinavisk minimalism. Här har man inte tänkt ”less is more”.

25. Budapest har en av världens största synagogor

Stora synagogan på Dohánygatan i Budapest byggdes på 1850-talet och rymmer omkring 3 000 personer. Den räknas till världens största synagogor och är ett viktigt centrum för Budapests judiska historia.

Synagogan ingår i ett större komplex med bland annat museum, minnesplatser och en begravningsplats. Området runt omkring är i dag också en av Budapests livligaste stadsdelar, fylld av restauranger, barer och de berömda ruinbarerna.

Det gör kontrasterna stora. Här finns både ett levande modernt stadsliv och spår av en mycket mörk historia.

26. Raoul Wallenberg räddade tusentals människor i Budapest

Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg kom till Budapest sommaren 1944, när den judiska befolkningen i Ungern utsattes för deportationer och förföljelse.

Genom bland annat svenska skyddspass och så kallade skyddade hus bidrog Wallenberg och hans medarbetare till att rädda tusentals judar. Exakt hur många människor som räddades genom just Wallenbergs insatser går inte att fastställa, och de mycket höga siffror som ibland anges bör därför behandlas med försiktighet.

I januari 1945 greps Wallenberg av sovjetiska styrkor. Vad som därefter hände honom är fortfarande inte fullständigt klarlagt.

27. Sextio par järnskor berättar om människor som mördades vid Donau

På Donaus strand i Budapest står sextio par skor i järn. De ser nästan ut som om människorna som bar dem just har lämnat dem och ska komma tillbaka. Men de kommer inte tillbaka.

Monumentet Skorna vid Donau påminner om judar som under terrorn 1944–45 mördades av medlemmar ur det ungerska pilkorspartiets milis. Människor tvingades ta av sig skorna vid flodstranden innan de sköts.

Vi blev väldigt berörda när vi besökte platsen. Sådana här minnesmärken gör historien konkret på ett sätt som siffror ibland inte klarar. Det är svårt att förstå den ondska människor kan utsätta andra människor för, men desto viktigare att inte glömma vad som hände.

28. New York Café är överdådigt på riktigt

New York Café i Budapest öppnade i slutet av 1800-talet och blev en mötesplats för författare, journalister och andra kulturpersonligheter. Interiören är fortfarande spektakulär med guld, målningar, pelare och mängder av utsmyckningar. Att kalla miljön ”lite extra” vore en underdrift.

Vi besökte New York Café på egen hand för många år sedan och minns framför allt den fantastiska miljön. Ett annat klassiskt Budapestkafé är Gerbeaud, där vi under en senare mat- och vinresa blev serverade så många fantastiska bakverk att det nästan började kännas som en uthållighetstävling. Nästan. Läs mer om cafeer i Budapest här.

29. Ungern är betydligt mer än gulasch när det gäller gastronomi

Gulasch, paprika, korv och gåslever hör till de klassiska smakerna, men den ungerska gastronomin har utvecklats mycket. I Budapest finns numera både avslappnade moderna krogar och restauranger på internationell fine dining-nivå.

Det har vi fått uppleva ordentligt. En av våra pressresor till Ungern hade fokus på mat och vin och var smått galen när det gäller mängden fantastiska måltider. Vi har bland annat ätit på Stand25, Textúra, MÁK och Onyx och samtidigt fått prova både traditionella och moderna tolkningar av det ungerska köket.

Vi gillar båda delarna. En avancerad avsmakningsmeny med spännande ungerska viner kan vara fantastisk. Men ibland vill man bara ha gulasch och öl. Läs mer om restauranger i Budapest här.

30. Pannonhalma har varit ett centrum för lärande i över tusen år

Vi avslutar bland benediktinmunkar. Klostret Pannonhalma grundades år 996 och har spelat en viktig roll för kristendom, utbildning och kultur i Ungern. Benediktinerna grundade en skola här, och klostret utvecklades till ett viktigt religiöst och kulturellt centrum.

Pannonhalma är fortfarande ett levande kloster och är sedan 1996 upptaget på UNESCO världsarvslista.

Fler fakta-reportage

• Fakta om Polen
• Fakta om Frankrike
• Fakta om Island
• Fakta om Kroatien
• Fakta om Tyskland
• Fakta om Albanien