Fakta om Island – 30 saker du (kanske) inte visste

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad: Augusti 2026 | Island är landet med vulkaner, glaciärer, varma källor, vikingahistoria och ett språk som förändrats förvånansvärt lite genom århundradena. Vi har rest på Island flera gånger och jag (Helena) har dessutom bott här som utbytesstudent. Här har vi samlat 30 roliga, spännande och ibland ganska oväntade fakta om Island.

Fakta om Island

Island är ett litet land med stora kontraster. Här finns några av Europas största glaciärer, ett stort antal aktiva vulkansystem och landskap som hela tiden förändras av geologiska krafter.

Men Island är minst lika intressant när det gäller historia, språk, traditioner och kultur. Visste du till exempel att öl var förbjudet ända fram till 1989, att islänningar fortfarande använder ett namnsystem med rötter i vikingatiden och att landet inte har någon järnväg? Här kommer 30 fakta om Island!

1. Island blev republik 1944

Island blev en självständig suverän stat redan 1918, men var då fortfarande i personalunion med Danmark och hade den danske kungen som statschef. Den 17 juni 1944 utropades Republiken Island efter en folkomröstning. Datumet är idag Islands nationaldag.

2. Alltinget grundades redan år 930

Islands parlament, Alþingi eller Alltinget, har sina rötter ända tillbaka till år 930. Då samlades representanter från olika delar av Island vid Þingvellir för att stifta lagar och lösa tvister.

Alltinget brukar beskrivas som ett av världens äldsta parlament, även om verksamheten inte har pågått helt utan avbrott genom historien. Platsen där de historiska mötena hölls ingår idag i Þingvellir nationalpark.

3. Island valde världens första kvinnliga president i ett demokratiskt val

År 1980 valdes Vigdís Finnbogadóttir till Islands president. Därmed blev hon världens första kvinna som valts till president genom ett demokratiskt val. Hon satt kvar på posten i hela 16 år, fram till 1996, och blev en internationellt välkänd symbol för kvinnors politiska deltagande.

4. På Island bor färre än 400 000 människor

Island hade 394 324 invånare i början av 2026. Det är inte särskilt många med tanke på att landets yta är drygt 100 000 kvadratkilometer. Stora delar av inlandet är dessutom obebodda, och en mycket stor del av befolkningen bor i Reykjavik och dess omgivningar.

5. De flesta islänningar har inga vanliga efternamn

Det isländska namnsystemet skiljer sig från det svenska. De flesta har inget släktnamn som går i arv från generation till generation, utan använder istället ett patronymikon eller matronymikon.

En son till en man som heter Björn kan exempelvis heta Björnsson och en dotter Björnsdóttir. I vardagen tilltalar man därför normalt människor med deras förnamn – även presidenten.

6. Island är med i EES men inte i EU

Island är inte medlem i EU, men landet är medlem i EFTA tillsammans med Norge, Schweiz och Liechtenstein. Genom EES-avtalet deltar Island tillsammans med Norge och Liechtenstein i EU:s inre marknad. Island ingår också i Schengensamarbetet.

7. Nästan all elektricitet kommer från förnybara energikällor

Island har fantastiska förutsättningar för både vattenkraft och geotermisk energi. I princip all elektricitet produceras från förnybara energikällor, framför allt vattenkraft och geotermisk energi. Även uppvärmningen är speciell – omkring 97 procent kommer från geotermisk energi enligt isländska myndighetsuppgifter.

8. Glaciärerna täcker omkring en tiondel av Island

Glaciärerna är en viktig del av det isländska landskapet och täcker omkring 10 procent av landet. Den överlägset största är Vatnajökull. Men glaciärerna krymper. Sedan slutet av 1800-talet har Islands glaciärer förlorat omkring 2 100 kvadratkilometer i yta.

9. Island har omkring 30 aktiva vulkansystem

Island ligger mitt på den Mittatlantiska ryggen och är ett av världens mest vulkaniskt aktiva områden. Isländska meteorologiska institutet talar om omkring 30 aktiva vulkansystem.

Några av de mest kända är Hekla, Katla, Grímsvötn och Bárðarbunga. Under 2020-talet har dessutom Reykjaneshalvön åter blivit mycket vulkaniskt aktiv efter flera hundra år av relativt lugn.

10. Surtsey föddes ur havet på 1960-talet

Den isländska ön Surtsey fanns inte före 1963. Ett vulkanutbrott under havsytan söder om Västmannaöarna fick en helt ny ö att växa fram ur Atlanten. Ön har sedan dess varit ett viktigt forskningsområde där forskare kunnat följa hur växter och djur koloniserar helt ny mark. Vanliga besökare får därför inte gå i land.

11. Island ligger på två kontinentalplattor som glider isär

Island ligger på gränsen mellan den nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan. Plattorna rör sig från varandra med ungefär två centimeter per år, även om rörelsen inte sker jämnt överallt.

I Þingvellir syns resultatet tydligt i landskapet med förkastningar och sprickor. Man brukar säga att man kan ”gå mellan två kontinenter” här – geologiskt är verkligheten lite mer komplicerad, men det är en bra bild av vad som händer.

12. Island har fortfarande ingen järnväg

Island saknar fortfarande järnvägstrafik. Här finns alltså varken vanliga persontåg, tunnelbana eller spårvagn. För den som reser runt på ön är det istället bil, buss, flyg och i vissa fall färja som gäller.

13. Island har betydligt fler träd än ryktet säger

Det gamla skämtet om Island lyder ungefär: ”Vad gör man om man går vilse i en isländsk skog? Man reser sig upp.”

Men att Island inte har några träd eller skogar alls är en myt. Naturliga björkskogar och planterad skog finns, även om skog bara täcker en liten del av landet. Före människans bosättning tros björkskog och buskmark ha täckt en betydligt större del av Island.

14. Island är berömt för att sakna myggor

Island brukar räknas som ett av mycket få bebodda länder där vanliga stickmyggor inte har etablerat sig. Vid sjön Mývatn kan det ändå finnas enorma mängder små flygande insekter. Namnet betyder ungefär ”myggvattnet”, men de svärmande insekterna är framför allt fjädermyggor och andra myggliknande arter som inte är samma sak som våra stickmyggor.

15. Islandshästen är en häst – inte en ponny

Islandshästen är liten men stark och har levt relativt isolerad på Island i mer än tusen år. Trots sin storlek räknas rasen som häst och inte som ponny. Den är också berömd för sina extra gångarter. Förutom skritt, trav och galopp kan många islandshästar gå i tölt, och vissa behärskar även flygande pass.

16. Reykjavik har ett museum fullt av penisar

Ja, faktiskt. Icelandic Phallological Museum i Reykjavik har en stor samling penisar och andra biologiska föremål från ett stort antal däggdjursarter. Vi har varit där – och det är definitivt ett av de mer udda museer vi har besökt.

17. Starköl var förbjudet fram till 1989

Island införde alkoholförbud 1915. Vin och sprit blev senare åter tillåtna, men öl med högre alkoholhalt förblev förbjudet ända till 1 mars 1989. Därför firas den 1 mars fortfarande som Bjórdagurinn (Beer Day) på Island.

18. McDonald’s försvann från Island 2009

Island hade tidigare McDonald’s-restauranger, men de sista stängde 2009, efter finanskrisen. Sedan dess har hamburgerkedjan inte återvänt till landet. Däremot behöver ingen hamburgersugen islänning gå hungrig – det finns gott om både lokala hamburgerställen och andra internationella snabbmatskedjor.

19. Svið är ett traditionellt isländskt fårhuvud

En av Islands mer spektakulära traditionella maträtter är svið – ett kokt fårhuvud. Rätten har sitt ursprung i en tid då man behövde ta vara på så mycket som möjligt av djuret. Svið går fortfarande att äta på Island och förekommer bland annat i samband med traditionell isländsk mat.

20. Många islänningar börjar dagen med lýsi

Lýsi, fiskleverolja, har länge varit en del av isländsk matkultur. Den är rik på bland annat omega-3-fettsyror och vitamin D – något som inte är helt oväsentligt i ett land med mörka vintrar. Du kan fortfarande stöta på flaskan vid frukostbuffén. En liten hutt till frukosten, någon?

21. Þorrablót bjuder på några av Islands mest omtalade maträtter

Under vinterfesten Þorrablót serveras traditionell isländsk mat, þorramatur. Här kan det dyka upp sådant som fermenterad haj, fårhuvud, blodpudding, leverkorv, rökt lamm och olika konserverade delar av får. Till maten dricks ibland brännvinet Brennivín, som brukar kallas ”Svarta döden”.

22. Island har 13 jultomtar

På Island nöjer man sig inte med en tomte. Här finns 13 jólasveinar, jultomtar, som enligt traditionen kommer ner från bergen en i taget under de 13 nätterna före jul. Var och en har sin egen personlighet och sina egna hyss. Bland dem finns till exempel Skyrgámur, som älskar skyr, och Hurðaskellir, som roar sig med att smälla i dörrar.

23. Islänningarna skapar gärna egna ord istället för att låna in dem

Det isländska språket för att skapa nya ord av gamla isländska beståndsdelar istället för att automatiskt låna engelska uttryck. Telefon heter exempelvis sími, ett gammalt ord för tråd, och dator heter tölva, ett modernt ord bildat av tala (tal) och völva (spåkvinna).

24. Isländska ord har nästan alltid betoningen först

En praktisk regel för den som försöker uttala isländska är att huvudbetoningen ligger på ordets första stavelse. Det gör åtminstone en liten del av språket lätt. Sedan återstår bara sådant som Eyjafjallajökull, Þingvellir och Eyjafjarðarsveit …

25. Huldufólk har en stark plats i isländsk folktro

Alver, troll och huldufólk, det dolda folket, har en lång tradition i isländska berättelser och folktro. Det finns gott om historier om stenar och platser där övernaturliga väsen sägs hålla till. Hur många islänningar som bokstavligen tror på dem är däremot en annan fråga, så det är klokt att skilja mellan levande folklore och faktisk religiös tro.

26. Islands vintrar är mildare än breddgraden antyder

Namnet Island låter inte direkt varmt, och landet ligger långt norrut. Ändå är vintrarna längs kusten förhållandevis milda tack vare Nordatlanten och havsströmmarna.

I Reykjavik ligger temperaturen ofta kring nollstrecket vintertid. Däremot kan kraftig vind, nederbörd och snabbt skiftande väder få det att kännas betydligt bistrare.

27. Íslendingabók håller reda på islänningarnas släktskap

Islands långa tradition av släktforskning har resulterat i den stora genealogiska databasen Íslendingabók, där islänningar kan söka efter släktskap.

Den har gett upphov till den seglivade historien om en särskild ”dejtingapp” som islänningar använder för att kontrollera att de inte är släkt innan de går hem tillsammans. Det är en rolig historia – men en överdriven sådan. Databasen är framför allt ett släktforskningsverktyg.

28. Island har spelat många andra världar på film

Islands dramatiska landskap har lockat mängder av internationella film- och TV-produktioner.

Här har scener spelats in till bland annat Game of Thrones, Interstellar, Prometheus, Batman Begins, Die Another Day och flera andra stora produktioner. Lavafält, glaciärer och svarta stränder fungerar tydligen utmärkt som allt från fantasyriken till främmande planeter.

29. The Mountain från Game of Thrones är islänning

Hafþór Júlíus Björnsson är både isländsk strongman och skådespelare. Internationellt blev han framför allt känd som den enorme Gregor ”The Mountain” Clegane i Game of Thrones. Han har dessutom tävlat i några av världens största strongman-tävlingar och vann World’s Strongest Man 2018.

30. Island har en ovanligt stark litterär tradition

Islands litterära historia sträcker sig tillbaka till de medeltida sagorna och Snorri Sturlusons verk. År 1955 fick Halldór Laxness Nobelpriset i litteratur.

Än idag spelar böcker en stor roll i den isländska kulturen. Särskilt stark är traditionen Jólabókaflóðið, ”julboksfloden”, då mängder av nya böcker ges ut inför jul och böcker är populära julklappar.

Fler fakta-reportage

• Fakta om Irland
• Fakta om Polen
• Fakta om Schweiz
• Fakta om Estland
• Fakta om Tjeckien
• Fakta om Sverige