Fakta om Schweiz – 30 saker du (kanske) inte visste

Skribent: Peter Bergström

Schweiz förknippas ofta med höga alptoppar, punktliga tåg, exklusiva klockor, choklad och ost. Men landet bjuder också på en hel del mer oväntade historier. Här har kardborreband och snabbkaffe utvecklats, här tog världens första LSD-tripp fart på en cykel och här får man inte hålla ett ensamt marsvin.

Dessutom har Schweiz egentligen ingen officiell huvudstad, kvinnor fick rösträtt förvånansvärt sent och i två kantoner röstar invånarna fortfarande genom att räcka upp handen på torget.

Vi har rest runt i landet vid ett flertal tillfällen, både med vår husbil och med tåg. Här bjuder vi på 30 intressanta, roliga och ibland oväntade fakta om Schweiz.

1. Schweiz har egentligen ingen officiell huvudstad

Vilken är Schweiz huvudstad? Bern, förstås! Eller? Bern fungerar som Schweiz huvudstad och här finns både parlamentet och regeringen. Men landet har faktiskt ingen huvudstad som är formellt fastslagen i lag. Bern kallas i stället Bundesstadt, förbundsstaden, och är Schweiz huvudstad i praktiken.

När den moderna federala staten bildades 1848 valdes Bern som säte för de federala myndigheterna. Att kalla staden Schweiz huvudstad fungerar alltså alldeles utmärkt i vardagligt tal – men rent juridiskt är saken lite mer komplicerad.

2. En hundpromenad gav världen kardborrebandet

En dag på 1940-talet var den schweiziske ingenjören Georges de Mestral ute med sin hund och upptäckte att kardborrar hade fastnat på både hans kläder och hundens päls.

I stället för att bara irritera sig på dem började han undersöka kardborrarna i mikroskop. Han såg hur deras små krokar hakade fast i öglor i tyg och päls och fick idén att skapa ett fästsystem enligt samma princip.

Efter flera års utveckling föddes det vi i dag känner som Velcro, eller kardborreband. En irriterande växt på hundpromenaden hade blivit en uppfinning som används över hela världen.

3. Schweiz har fyra nationella språk

Tyska, franska, italienska och rätoromanska är Schweiz fyra nationella språk. Vilket språk som dominerar beror till stor del på var i landet du befinner dig. Tyskan är störst, men i vardagen talar många tyskspråkiga schweizare olika former av schweizertyska, ett samlingsnamn för alemanniska dialekter som kan skilja sig rejält från standardtyska.

Franska dominerar i väster, italienska framför allt i Ticino och delar av Graubünden, medan rätoromanska talas av en liten minoritet främst i Graubünden.

På federal nivå är tyska, franska och italienska fullvärdiga officiella språk. Rätoromanska används också officiellt när staten kommunicerar med rätoromansktalande.

4. Röda korset föddes i Genève

Idén till Internationella rödakorskommittén, ICRC, föddes efter att schweizaren Henry Dunant bevittnat följderna av slaget vid Solferino i norra Italien 1859. Tusentals sårade soldater låg kvar utan tillräcklig vård, och Dunant organiserade lokalbefolkningen för att hjälpa dem oavsett vilken sida de hade stridit på.

Hans upplevelser ledde så småningom till bildandet av den organisation som blev ICRC i Genève 1863 och bidrog till den första Genèvekonventionen året därpå.

Även symbolen har en tydlig Schweizkoppling. Ett rött kors på vit botten valdes som en omvändning av den schweiziska flaggans färger, som en hyllning till Schweiz.

5. Schweizare gav världen både mjölkchoklad och lenare choklad

Schweiz uppfann inte chokladen, men schweiziska chokladmakare hade stor betydelse för hur den choklad vi äter i dag utvecklades.

År 1875 lyckades Daniel Peter framställa mjölkchoklad genom att kombinera kakao med kondenserad mjölk. Några år senare utvecklade Rodolphe Lindt en process som kallas conchning, där chokladmassan bearbetas under lång tid. Resultatet blev betydligt lenare och mer finfördelad choklad än tidigare.

Det finns en populär berättelse om att Lindt av misstag lämnade sin maskin igång över en helg och på så sätt upptäckte processen. Historien är charmig, men om det verkligen gick till så är inte säkert.

6. Världens första LSD-tripp slutade med en cykeltur genom Basel

Den schweiziske kemisten Albert Hofmann arbetade på läkemedelsföretaget Sandoz i Basel när han 1938 för första gången framställde substansen LSD. Fem år senare återvände han till ämnet och upptäckte av en slump dess starka psykedeliska effekter. Den 19 april 1943 tog han avsiktligt en dos för att undersöka vad som skulle hända.

När effekterna började bli kraftiga tog Hofmann sig hem från laboratoriet, på cykel, eftersom biltrafiken var begränsad under kriget. Färden blev minst sagt speciell och har gått till historien som världens första avsiktliga LSD-tripp.

Den 19 april har senare blivit känd som Bicycle Day bland människor intresserade av den psykedeliska kulturhistorien.

7. Nescafé utvecklades i Schweiz

Snabbkaffe låter kanske inte som någon typiskt schweizisk uppfinning, men Nescafé har sina rötter i Schweiz. På 1930-talet hade Brasilien stora kaffeöverskott och sökte efter ett sätt att kunna lagra kaffe under längre tid. Nestlé fick uppdraget att försöka utveckla en lösning.

Den schweiziske kemisten Max Morgenthaler arbetade med problemet och lyckades efter flera års experiment utveckla ett lösligt kaffe som behöll mer av kaffets smak och arom. Nescafé lanserades 1938 och blev så småningom en produkt över hela världen.

8. Ett av världens mest kända typsnitt är schweiziskt

Du har med stor sannolikhet sett Helvetica tusentals gånger, även om du aldrig har tänkt på det. Typsnittet skapades 1957 av Max Miedinger i samarbete med Eduard Hoffmann vid Haas’sche Schriftgiesserei i Schweiz. Det hette först Neue Haas Grotesk, men fick några år senare det betydligt mer internationellt gångbara namnet Helvetica.

Namnet kommer från Helvetia, det latinska namnet för Schweiz. Helvetica blev ett av 1900-talets mest spridda typsnitt och har använts till allt från företagslogotyper och vägskyltar till tunnelbanesystem.

9. Europas högsta järnvägsstation ligger 3 454 meter över havet

Schweiz och järnvägar hör ihop, och schweizarna nöjde sig förstås inte med att bygga tåg nere i dalarna. Vid Jungfraujoch ligger Europas högst belägna järnvägsstation på 3 454 meters höjd. Järnvägen går till stor del genom tunnlar inne i bergen Eiger och Mönch innan resenärerna kommer upp i den högalpina världen mellan Mönch och Jungfrau.

Jungfraubahn invigdes hela vägen till Jungfraujoch 1912. I dag kan man alltså kliva på tåget nere bland gröna alpängar och några timmar senare stå bland glaciärer och fyratusenmeterstoppar.

10. Världens brantaste kugghjulsjärnväg klättrar med 48 procents lutning

Ännu en schweizisk järnväg har ett imponerande rekord. Pilatusbahn, som går från Alpnachstad upp mot berget Pilatus, är världens brantaste kugghjulsjärnväg. På de brantaste partierna når lutningen hela 48 procent.

Järnvägen öppnade redan 1889. För att tågen skulle kunna klara den extrema lutningen utvecklades ett särskilt kugghjulssystem där kugghjulen arbetar horisontellt mot rälsen. Resan är bara några kilometer lång, men höjdskillnaden är desto mer imponerande.

11. Lavaux består av tusentals vinterrasser

Mellan Lausanne och Montreux sluttar vinodlingarna brant ner mot Genèvesjön. Området Lavaux är ett av Schweiz mest spektakulära kulturlandskap och finns sedan 2007 på UNESCO världsarvslista.

Vin har odlats här sedan mycket länge, och dagens terrasslandskap kan spåras åtminstone tillbaka till medeltiden. Generationer av vinodlare har byggt stödmurar och terrasser för att kunna odla på de branta sluttningarna.

Totalt finns här över 10 000 vinterrasser och hundratals kilometer stödmurar. Kombinationen av vinrankor, små byar, Alperna och den blå Genèvesjön är dessutom fantastiskt vacker.

12. Charlie Chaplin tillbringade sina sista 25 år i Schweiz

Charlie Chaplin föddes i London och blev en av filmhistoriens största stjärnor i USA. Men de sista 25 åren av sitt liv tillbringade han i Schweiz.

Efter politiska kontroverser i USA nekades Chaplin 1952 återinresetillstånd medan han befann sig i Europa. Familjen slog sig därefter ner på Manoir de Ban i Corsier-sur-Vevey ovanför Genèvesjön. Här bodde Chaplin tillsammans med sin hustru Oona och deras familj fram till sin död 1977.

I dag är hemmet en del av Chaplin’s World, ett museum där man både kan besöka familjens hus och miljöer inspirerade av Chaplins filmer. Vi har själva besökt museet och tyckte att det var ett riktigt spännande stopp i Schweiz.

13. Alien-monstret skapades av schweizaren H.R. Giger

Den mörka och skräckinjagande varelsen i filmen Alien har schweiziskt ursprung. Konstnären H.R. Giger föddes i Chur 1940 och blev känd för sina surrealistiska bilder där människor, maskiner och organiska former smälter samman. Hans konst fångade filmskaparen Ridley Scotts intresse inför arbetet med Alien.

Giger skapade den visuella designen för filmens främmande varelse och miljöer. Arbetet belönades med en Oscar för bästa visuella effekter 1980.

I den medeltida staden Gruyères finns i dag H.R. Giger Museum, där man kan bekanta sig med hans betydligt mörkare värld efter att ha tittat på pittoreska hus och ätit ost.

14. Schweiz har en av världens två kvadratiska nationsflaggor

De allra flesta länder har rektangulära flaggor. Schweiz har valt en annan form. Den schweiziska nationsflaggan är kvadratisk, med ett vitt kors mot röd bakgrund. Det är bara Schweiz och Vatikanstaten som har kvadratiska nationsflaggor.

Det vita korset har använts som schweizisk symbol i århundraden, medan flaggans nuvarande utformning fastställdes på 1800-talet.

15. Schweiziska kvinnor fick federal rösträtt först 1971

Schweiz förknippas gärna med direktdemokrati, men under en stor del av 1900-talet var den demokratin endast till för män. Först den 7 februari 1971 röstade en majoritet av de manliga väljarna ja till kvinnlig rösträtt på federal nivå.

Men historien slutade inte där. I kantonen Appenzell Innerrhoden nekades kvinnor fortfarande rösträtt i kantonala frågor. Så sent som 1990 röstade männen på kantonens Landsgemeinde nej till att införa den.

Schweiz högsta domstol grep då in och slog fast att kvinnorna hade rätt att rösta. År 1991 kunde kvinnor för första gången delta i Appenzell Innerrhodens Landsgemeinde.

16. I två kantoner röstar man fortfarande med handuppräckning på torget

Schweiz är känt för sina folkomröstningar, men i kantonerna Glarus och Appenzell Innerrhoden finns en ännu äldre form av direktdemokrati kvar. Vid den årliga Landsgemeinde samlas röstberättigade medborgare under bar himmel och fattar beslut genom att räcka upp handen. Resultatet bedöms från podiet.

I Appenzell Innerrhoden finns dessutom en fantastisk gammal detalj kvar: en medborgare kan traditionellt använda ett ceremoniellt svärd som bevis på sin rösträtt. Det betyder inte att schweizarna behöver komma beväpnade för att få rösta. Ett vanligt röstkort fungerar också alldeles utmärkt.

17. Schweiz hade ett kort inbördeskrig 1847

Schweiz har länge förknippats med fred och neutralitet, men 1847 utkämpades faktiskt ett schweiziskt inbördeskrig. Sju katolska och konservativa kantoner hade bildat en separat allians, Sonderbund, i opposition mot de mer liberala kantonerna. Konflikten eskalerade till krig i november 1847.

Kriget blev kort – striderna pågick bara några veckor – och antalet döda blev förhållandevis lågt jämfört med många andra europeiska konflikter under 1800-talet. Redan året därpå antogs 1848 års konstitution, som lade grunden till den moderna schweiziska federala staten.

18. Schweiz är fortfarande en konfederation till namnet – men inte i praktiken

På engelska heter landet officiellt Swiss Confederation, och på latin Confoederatio Helvetica. Det är därifrån landskoden CH kommer. Men trots namnet är dagens Schweiz inte en konfederation av självständiga stater.

Sedan 1848 är landet en federal stat, där makten delas mellan förbundsnivån, de 26 kantonerna och kommunerna. Kantonerna har fortfarande omfattande självstyre, men de är delar av en gemensam stat. Det historiska namnet har helt enkelt hängt kvar.

19. Schweiz neutralitet betyder inte att landet står utanför världen

Schweiz permanenta neutralitet erkändes internationellt 1815 och har blivit en viktig del av landets identitet. Neutraliteten innebär bland annat att Schweiz inte deltar i krig mellan andra stater och inte ansluter sig till militära allianser. Men det betyder inte att landet isolerar sig från omvärlden.

Schweiz är exempelvis medlem i FN sedan 2002 och deltar i omfattande internationellt samarbete. Landet har också en egen försvarsmakt. Neutraliteten brukar därför beskrivas som beväpnad neutralitet: Schweiz ska inte delta i andras krig, men ska kunna försvara sitt eget territorium.

20. I Schweiz ska det finnas en skyddsrumsplats för varje invånare

Det schweiziska civilförsvaret tar skyddsrum på stort allvar. Grundprincipen är att varje invånare ska ha tillgång till en skyddsrumsplats i närheten av sin bostad. Runt om i landet finns omkring 370 000 privata och offentliga skyddsrum med plats för miljontals människor.

Systemet byggdes framför allt ut under kalla kriget och har gjort Schweiz ovanligt välförsett med skyddsrum jämfört med de flesta andra länder. Täckningen är inte exakt hundraprocentig i varje enskild kommun, men på nationell nivå finns i princip tillräckligt många platser för hela befolkningen.

21. Gotthardbasistunneln är 57,1 kilometer lång

Schweizarna är bra på att bygga järnväg över berg – men också rakt igenom dem. Gotthardbasistunneln invigdes 2016 och är 57,1 kilometer lång. Den löper djupt under Alperna och är världens längsta järnvägstunnel.

Projektet tog omkring 17 år att bygga och innebar att miljontals ton berg fick grävas och sprängas bort. Tunneln är dessutom ovanligt flack för att ligga under Alperna, vilket gör att tunga godståg kan ta sig genom bergsmassivet med betydligt mindre stigning än på de äldre järnvägslinjerna.

22. I Bern är det tradition att låta sig flyta med Aare

På sommaren händer något ganska speciellt i Schweiz huvudstad – eller förbundsstad, om vi nu ska vara petiga. Invånarna hoppar ner i den turkosgröna floden Aare och låter den starka strömmen föra dem genom Bern. På lämpligt ställe tar man sig sedan upp ur vattnet igen.

Det är ingen arrangerad turistattraktion utan en verklig lokal sommartradition. Man måste däremot vara en god simmare, eftersom strömmen är stark och badet kan vara farligt för den ovane. Vi har själva badat i Aare, och det var en minst sagt speciell upplevelse att hoppa i floden och helt enkelt låta strömmen göra jobbet.

23. Raclette betyder att skrapa

Raclette är både namnet på en schweizisk ost och på maträtten där osten smälts och serveras varm. Namnet kommer från det franska verbet racler, som betyder ungefär ”skrapa”. Traditionellt värms en halv ost framför eld eller annan värmekälla och det smälta lagret skrapas direkt ner på tallriken.

Osten serveras ofta tillsammans med kokt potatis, cornichoner och syltlök. I dag används förstås också elektriska raclettegrillar, men själva idén är densamma: smält ost, skrapa – och ät.

24. Korna firas när de kommer hem från Alperna

Under sommaren förs boskap på många håll upp till högt belägna alpbeten. När hösten kommer är det dags att återvända ner till dalarna. Denna Alpabzug, Désalpe på franska, kan utvecklas till en riktig folkfest. Korna smyckas med blommor och stora bjällror och leds genom byarna, där människor samlas för att välkomna dem tillbaka.

Traditionen hänger samman med den gamla alpina beteskulturen, där djuren utnyttjar betesmarker på olika höjd under olika delar av året. Och ja – en parad av blomstersmyckade kor med enorma koskällor är ungefär så schweiziskt som det låter.

25. Skeleton föddes i St Moritz

Den halsbrytande vintersporten skeleton, där åkaren ligger på mage med huvudet först på en liten kälke, har sina rötter i schweiziska St Moritz. Under slutet av 1800-talet började brittiska vintergäster tävla med kälkar i området. År 1884 byggdes den berömda Cresta Run mellan St Moritz och Celerina.

Den nya typen av huvudstupa kälkåkning utvecklades därifrån till sporten skeleton. St Moritz har för övrigt spelat en viktig roll för flera vintersporter och stod värd för vinter-OS både 1928 och 1948.

26. Påvens färgglada livvakter är schweizare

På Petersplatsen i Vatikanstaten kan man se vakter i färgstarka uniformer som ser ut att ha klivit rakt ur renässansen. Det är Påvliga schweizergardet, som grundades 1506 och fortfarande ansvarar för att skydda påven.

För att bli gardist krävs bland annat att man är schweizisk medborgare, katolik och har genomgått schweizisk militär grundutbildning. Det finns också krav på ålder, längd och utbildning. Schweizergardet är ett speciellt historiskt undantag från Schweiz långvariga restriktioner mot schweizisk militärtjänst för främmande makter.

27. Ett smyckesförbud hjälpte den schweiziska klockindustrin på traven

Schweiziska klockor har blivit synonymt med precision och lyx, men klockindustrins framväxt i Genève har en spännande religiös bakgrund. Under 1500-talet blev Genève ett centrum för den protestantiska reformationen. Jean Calvin och andra reformatorer motsatte sig överdriven lyx och utsmyckning, vilket gjorde livet svårare för stadens guldsmeder och juvelerare.

Samtidigt kom skickliga protestantiska flyktingar, bland annat urmakare, till Genève från andra delar av Europa. Guldsmedernas hantverkskunskaper började användas till klockor, som hade en praktisk funktion och därför kunde accepteras på ett annat sätt än rena smycken.

Det är förstås inte hela förklaringen till Schweiz klockindustri, men kombinationen av religion, migration och skickliga hantverkare bidrog till att göra Genève till ett centrum för urmakeri.

28. Zytglogges urverk har tickat sedan 1500-talet

Mitt i Bern står Zytglogge, ett klocktorn vars historia går tillbaka till 1200-talet. Tornet var från början en del av stadens försvarsanläggningar och har bland annat fungerat som stadsport och fängelse.

Det nuvarande astronomiska urverket är från 1530. Klockan visar betydligt mer än bara tiden och har bland annat kalenderfunktioner, månfas och stjärntecken. Strax före heltimmen börjar dessutom ett mekaniskt figurspel med bland annat björnar och andra figurer röra sig.

Vi har haft möjlighet att gå in i Zytglogge och se det enorma mekaniska urverket från insidan. Det är något helt annat än att bara stå ute på torget och titta på klockan – där inne ser man kugghjul, axlar och mekanik arbeta tillsammans i ett system som har sina rötter nästan 500 år tillbaka i tiden.

29. Kapellbrücke reste sig igen efter den stora branden

Kapellbrücke i Luzern är en av Schweiz mest fotograferade sevärdheter. Den täckta träbron byggdes ursprungligen på 1300-talet och går diagonalt över floden Reuss. Under taket finns trekantiga målningar som skildrar motiv ur Luzerns och Schweiz historia.

Natten till den 18 augusti 1993 började bron brinna. Elden förstörde stora delar av träkonstruktionen och många av de historiska målningarna gick förlorade.

Kapellbrücke byggdes snabbt upp igen och kunde öppnas redan året därpå. Spåren efter branden har inte helt dolts – de tomma platserna efter förstörda målningar påminner fortfarande om vad som hände.

30. I Schweiz får du inte hålla ett marsvin ensamt

Och så kommer vi till den kanske viktigaste frågan av alla: Vad händer om du vill skaffa ett marsvin i Schweiz? Då får du tänka om.

Schweiziska djurskyddsregler tar hänsyn till att marsvin är sociala djur. De ska därför inte hållas ensamma utan behöver sällskap av minst ett annat marsvin. Det finns liknande krav för flera andra sociala djurarter. Så om du flyttar till Schweiz och tänker köpa ett marsvin är grundregeln enkel: Köp två.

Fler fakta-reportage

• Fakta om Belgien
• Fakta om Island
• Fakta om Irland
• Fakta om Frankrike
• Fakta om Tyskland