Meny Stäng

25 fakta om kräftor – visste du det här?

Har du koll på dessa fakta om kräftor? Det är kräfttider nu och svenskarna bullar upp med dessa mörkröda (eller ljusrosa) delikatesser runt om i landet. Vi har samlat en massa spännade information om kräftor. Visste du det här?

Kräftor

Kräftor avser ofta sötvattenskräftor, såsom flodkräftor och signalkräftor, men ordet används även för havskräftor, som egentligen är en annan art, närmare besläktad med hummer. Här har vi framför allt samlat fakta om sötvattenskräftor, även om havskräftorna får vara med på ett hörn. Läs gärna också vår arikel om den populära kräftskivan.

Fakta om kräftor

Fakta om kräftor

Här har vi nu samlat en rad intressanta fakta om kräftor. Som källor har vi bland annat använt SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Havs- och vattenmyndigheten, men även Wikipedia. Håll till godo!

1. Kräftor lever i sötvatten

Kräftor (Astacidae, Cambaridae och Parastacidae) är sötvattenslevande kräftdjur i gruppen storkräftor, i ordningen tiofotade kräftdjur. Men lever inte havskräftor i havet då?, undrar du. Jo, absolut. De tillhör helt enkelt en annan grupp av djur, även om de också kallas kräftor.

Fakta om kräftor

2. Det finns över 600 arter av kräftor

Sötvattenskräftorna tillhör tre familjer (Astacidae, Cambaridae och Parastacidae), vilka tillsammans omfattar 618 olika arter. Här ingår till exempel flodkräfta, signalkräfta och röd sumpkräfta, vilka är sådana arter som äts av människan.

3. Havskräftan är en nära släkting till hummern

Havskräftan (Nephrops norvegicus) är en nära släkting till vanlig hummer. Den är dock betydligt mindre och slankare, och har smalare klor. Till skillnad från släktingen lever den på mjuka sand- och lerbottnar, i havet ända från Island till Marocko.

Havskräftor

4. Havskräftan kan kallas kejsarhummer

Ett annat namn för havskräfta är kejsarhummer, vilket både låter pampigt och för tankarna till släktingen hummern. Vi har också hört att djuret kan kallas ”lerhummer”. Kärt barn har många namn, med andra ord.

5. Sötvattenskräftor finns i stora delar av världen

Sötvattenskräftor i familjerna Astacidae lever i Europa och i västra Nordamerika. Arterna i familjen Cambaridae lever i Nordamerika och i östra Asien. Familjen Parastacidae lever bland annat i Australien och Nya Zeeland, samt på Madagaskar och i vissa delar av Sydamerika.

Fakta om kräftor

6. Man kan se skillnad på flodkräftor och signalkräftor

I Sverige äter vi både flodkräftor och signalkräftor, och det är möjligt att se skillnad på dessa två. Flodkräftor är oftast mörka eller svarta och har en rad med små taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld. Signalkräftor är oftast bruna och klorna är ofta ljusare på undersidan, med en stor vit-turkos fläck.

7. Kräftor har blått blod

Kräftornas blod har en blåaktig färg, vilket beror på att syret transporteras genom att det binds till hemocyanin.

8. Kräftor byter skal

Kräftans yttre del består av ett hårt skal (exoskelett) som inte kan öka i storlek. För att växa måste kräftan därför göra sig av med skalet och bilda ett nytt större skal.

Det gamla skalet mjuknar och spricker så att kräftan kan krypa ut ur det. Den nu mjuka (och försvarslösa) kräftan tar upp vatten i kroppen för att öka i storlek. Därefter bildas ett nytt skal som hårdnar, och blir ett nytt och större skal. Unga kräftor byter skal ofta, och vuxna djur kan byta skal cirka 1-2 gånger per år. Var detta överraskande fakta om kräftor för dig, eller hade du full koll?

Fakta om kräftor

9. Hannar har ett par ”extra ben”

För att se om en flodkräfta eller signalkräfta är en hanne eller hona kan man vända på den och kika där kroppen slutar och stjärten tar vid. På hannar finns här ett par små ”extraben” som helt saknas hos honorna.

10. Nya klor kan växa ut

Om en klo eller ett ben på en kräfta klipps av kan en ny klo växa ut. Detta förklarar varför vissa exemplar har en större och en mindre klo.

Fakta om kräftor

11. Ur kräftornas ägg kläcks minikräftor

Flodkräftor och signalkräftor lägger ägg, och ur äggen kläcks små miniatyrkräftor. Detta skiljer mot många andra kräftdjur, där livet startar i form av en ”naupliuslarv”, det vill säga en individ i ett mycket tidigt larvstadium.

12. Kräftor går inte baklänges

Uppfattningen om att kräftor går baklänges har gett upphov till uttrycket ”kräftgång”. I själva verket går kräftorna inte baklänges. Däremot kan de simma baklänges genom att slå med stjärten, vilket de gör ibland vid revirstrider, eller om de blivit skrämda.

Fakta om kräftor

13. Kräftor är aktiva på natten

Kräftor är oftast aktiva på kvällen och natten, då de letar efter mat. På dagen stannar de helst i sina hålor, som de har i ruttna träd, vassruggar och andra liknande platser.

14. Kräftor är allätare och kannibaler

Kräftor är inte så noga när det kommer till dieten utan äter lite allt möjligt. I deras kost ingår bland annat löv, insekter, fisk och kadaver. Dessutom äter de ibland andra av sin egen art. Framför allt kan kräftor råka bli uppätna när de ömsat skinn och är relativt oskyddade.

15. Kräftpest är dödlig för flodkräftor

Kräftpesten är en sjukdom som bland annat drabbar den svenska flodkräftan (Astacus astacus), och som orsakas av algsvampen Aphanomyces astaci. Det första dokumenterade utbrottet skedde i Italien på 1860-talet, och därefter spreds den till stora delar av Europa, där den utrotade endemiska kräftpopulationer. För flodkräftor som drabbas av kräftpest är dödligheten 100 procent.

Fakta om kräftor

16. De flesta svenska flodkräftor har slagits ut av kräftpesten

Eftersom de svenska flodkräftorna dog av kräftpest försökte man på 1960-talet sätta ut amerikanska kräftarter, men hög motståndskraft mot kräftpest. Utstättningen av signalkräftor fungerade bra, men eftersom dessa kräftor är bärare av kräftpest går det inte att bli av med kräftpest i vatten där det finns signalkräftor. Hela 98 procent av den svenska populationen av flodkräfta har slagits ut av kräftpest på drygt hundra år.

Fiske med burar

17. Försök görs för att bevara den svenska flodkräftan

Försök görs för att bevara den svenska flodkräftan, men det finns stora utmaningar. För att flodkräftan ska överleva måste vattnet vara helt fritt från signalkräftor, och dessutom kan svampen råka komma in via vatten, båtar eller redskap. För att flodkräftan ska kunna finnas kvar i Sverige krävs övervakning, stopp för illegal utsättning av signalkräftor, återutsättningar av flodkräftor samt andra åtgärder.

18. Det finns inte längre något datum för kräftpremiär

Förr var kräftfisket reglerat genom att man enbart fick fiska kräftor under en viss tidsperiod. Före 1982 gällde fiskeförbudet fram till den 7 augusti, och därefter ändrade man till den första onsdagen i augusti. Från och med 1994 finns inte längre någon reglering i tid. Däremot måste man vara yrkesfiskare med särskilt tillstånd, eller fiskerättsinnehavare med eget vatten för att få fiska kräftor.

Skylt vid Vättern

19. Allmänheten får fiska kräftor i Vättern

Vättern utgör ett undantag när det kommer till kräftfiske. Här får även allmänheten fiska kräftor på allmänt vatten mellan vissa datum, så länge man följer de regler som gäller avseende fångstmetoder och mängder. Reglerna kan ändras från år till år, varför du måste kontrollera noga vad som gäller innan du ger dig ut.

20. Kräftor fångas med mjärde eller kräftburar

Kräftor fångas vanligen med mjärde eller kräftbur, det vill säga burar eller korgar där djuret lätt kan ta sig in, men har svårt att ta sig ut. Kräftorna lockas in i burarna med exempelvis mört, braxen eller någon annan vit fisk, men även brännässlor eller potatis kan fungera. Burarna sänks ner från en roddbåt eller från land, och vittjas några timmar senare.

Fiske med burar

21. Kräftor bör svältas ett dygn innan tillagning

När man fångat kräftor ska de hållas levande fram till tillagning. De bör också svältas i minst ett dygn, för att tarmen ska tömmas.

22. Kräftor kokas levande

Det vanligaste sättet att tillaga kräftor är att koka dem levande. För att bespara kräftorna onödigt lidande bör vattnet vara kraftigt kokande då de läggs i. För att vattentemperaturen inte ska sjunka bör man lägga i ett mindre antal kräftor åt gången.

Fakta om kräftor

23. Kräftor blir röda när man kokar dem

Levande kräftor är bruna eller svarta. När de kokas blir de röda, eftersom det bruna, gröna och blå färgpigmentet förstörs vid kokningen.

Fakta om kräftor

24. Kräftor är inte kosher

Kräftor är inte kosher enligt Tredje Mosebok 11:9–12, eftersom de är vattenlevande men saknar fenor och fjäll. Det innebär att troende judar, som strikt följer kosherregler, inte äter kräftor.

25. Svenskar älskar kräftor

Svenskar älskar kräftor och delikatessen blir bara mer och mer populär. Mellan åren 2000 och 2019 ökade försäljningen av skaldjur med hela 456 procent, enligt SCB. Enligt en artikel i svt, från 2017, äter vi i Sverige runt fem miljoner kilo kräftor under augusti månad, vilket motsvarar ett halvt kilo per person. I samma artikel står att detta är ett världsrekord.

Fakta om kräftor

Fler spännande fakta om kräftor

Vi avslutar med ännu några spännande fakta om kräftor …

  • Carl Larsson har målat ett känt konstverk med motivet ”Kräftfångst” från 1897, där hela familjen är involverad.
  • Kräftan (Cancer på latin) är ett astroligiskt stjärntecken i zodiaken.
  • Personer födda i kräftans tecken anses vara känsliga, envisa, lojala och fantasifulla, men också lynniga, pessimistiska och osäkra.
  • Ordet kräfta användes förr i tiden i Sverige för sjukdomen cancer.
  • Kräftskivor är idag omåttligt populära i Sverige, men ordet ”kräftskiva” har bara använts sedan 1930-talet.
  • I cajun- och kreolköken i Louisiana serveras kräftor i grytor på särskilda kräftfester, så kallade crawfish boils.
Cancer
Stjärntecknet kräfta

Fler fakta om kräftor?

Har du koll på några fler intressanta fakta om kräftor? Eller kan du kanske dela med dig av några spännande kräfthistorier?

Flera av bilderna i artikeln är lånade från bildbankerna Pixabay och Unsplash

Prenumerera på vårt nyhetsbrev