Våra två sista utflykter med husbil på Irland gick till den heliga klosterbyn Glendalough och till Irlands högsta vattenfall Powerscourt. Att promenera runt bland de gamla (och nya!) gravarna i den medeltida klosterbyn Glendalough var en mycket speciell upplevelse. Vattenfallet bjöd på en spektakulär avslutning på husbilsresan. Men, även om vi lämnade in husbilen var resan på Irland inte slut!
Vackert landskap!
Efter vårt besök i Kilkenny ställde vi in GPS:en på klosterbyn Glendalough, i Wicklow nationalpark. Vi kom in på småvägar, vilket gjorde att det tog ett tag att komma fram … men vilket fantastiskt landskap vi fick köra genom!
Klosterbyn Glendalogh och Irlands högsta vattenfall Powerscourt på kartan
Vägen gick genom vackra landskap!
Där, längst nere i dalen, ligger klosterbyn Glendalough
Den heliga klosterbyn Glendalough
Glendalough, eller Gleann Dá Locha, betyder dalen mellan två sjöar på iriska. På 500-talet kom en präst vid namn Kevin hit, och bodde till att börja med som en eremit i en grotta. Många människor sökte upp Kevin för att få andlig undervisning, och med tiden byggdes här en by med flera hus, kyrkor och ett högt torn.
St Kevins Church, och i bakgrunden det runda tornet som är ca 30 meter högt
Den lilla klosterbyn på östra Irland blomstrade under flera århundraden, fram till år 1398 då byn förstördes av brittiska styrkor. Kristna pilgrimer fortsatte dock att vallfärda till platsen. Idag kan man komma hit för att för att besöka klosterbyn, eller för att vandra i de vackra omgivningarna. Du hittar mer information på Glendaloughs officiella webbsida.
Rester av den stora katedralen
Kyrkogården i Glendalough
Trots att byggnaderna i byn imponerar blev vi kanske allra mest fascinerade av kyrkogården. Många av gravstenarna ser ut att ha stått här sedan urminnes tider, med stenar som snarare påminner om stenar i en skeppssättning än gravar på en modern kyrkogård. Marken har rört sig och stenarna lutar åt alla håll. Om det inte hade varit så ljust, och om vi inte hade varit omgivna av andra turister, hade det känts som att promenera runt i en läskig spökfilm …
Kyrkogården är full av uråldriga gravstenar
Stenarna lutar åt alla håll …
Även om många gravar tycks urgamla är andra betydligt nyare. Några är utsmyckade med keltiska kors och andra har splitternya stenar och är utsmyckade med blommor och kransar. Detta, som först ser ut att enbart vara ett historiskt minnesmärke, visar sig vara en kyrkogård som används än idag.
Många av gravarna är utsmyckade med keltiska kors
I förgrunden urgamla gravstenar med mossa – i bakgrunden en modern grav som någon smyckat med blommor
Powerscourt – Irlands högsta vattenfall
Efter besökte i Glendalough körde vi vidare till Irlands högsta vattenfall Powerscourt. Vattenfallet är 121 meter högt och imponerar med en strid ström av forsande och dånande vatten. Vattenfallet ligger på privat mark, och kan besökas mot en avgift. Du kan läsa mer om priser och annat praktiskt på Powerscourts webbsida.
Irlands högsta vattenfall!
Helena vid vattenfallet Powerscourt
Peter vid vattenfallet Powerscourt
Camping i Dublin
Efter 14 dagar runt Irland i en husbil var vi då framme vid vår sista kväll i husbilen. Eftersom vi skulle lämna tillbaka husbilen i Dublin nästa förmiddag bestämde vi oss för att ta in på Camac Valley Caravan and Camping Park i Dublin. Detta visade sig vara en riktigt stor camping med massor av platser. WiFi funkade visserligen inte när vi var där, men i övrigt var detta ett helt perfekt ställe att stanna på. Om man haft mer tid hade man även kunnat utgå härifrån, och ta buss in till Dublin för att uppleva stan.
Var vår Irlandsresa slut nu då? Nej, faktiskt inte! Så fort vi lämnat husbilen på firman tog vi buss till Belfast, där vi checkade in på hotell … Kika in här imorgon så berättar vi mer!
Vår sista kväll i husbil på Irland
Thomas i Vässan säger:
Hur många mil blev det runt Irland på er tur?
17 maj 2018 — 7:10
Helena säger:
Vilken bra fråga Thomas! Vi har faktiskt ingen koll på det alls … Men ön är ganska liten! Att ta sig från en stad allra längst i norr till en stad allra längst i söder tar bara ca 5,5 timme enligt Googles avståndsmätare.
17 maj 2018 — 7:18
Britt-Marie Lundgren säger:
Jag vet inte för vilken gång i ordningen vi sagt; “Vilken resa”! Ni har verkligen gjort bra PR för Irland som turistland. Det är möjligen vänstertrafiken som gör oss lite tveksamma till att köra själva…
Jag tycker dessutom det är fascinerande att strosa runt på kyrkogårdar, bland alla människoöden.
17 maj 2018 — 7:35
Helena säger:
Peter tyckte att vänstertrafiken var lite knepig de första tre dagarna, sedan gick det bättre 😉
17 maj 2018 — 13:13
Ama de casa säger:
Himla fint och lite “mystik” där i Glendalough. Men vattenfallet missade vi. Synd. Jag är lite av en vattenfallsfetischist 🙂
Ha en finfin dag!
17 maj 2018 — 9:46
Helena säger:
Vattenfallsfetischist, haha. Det ordet har jag aldrig hört förut 😉
17 maj 2018 — 13:14
Anna/Bo i husbil säger:
Vilken fantastisk resa ni gjort! Hoppas kunna uppleva hela Brittiska Öarna en sommar framöver. Tack för inspirationen!
17 maj 2018 — 11:49
Helena säger:
Roligt om vi kunnat inspirera! 🙂
17 maj 2018 — 13:14
BP säger:
Tur att det minst ett inläg kvar från er reda. Inläggen överträffar varandra och jag kommer sakna dom. Irland har allt, förutom vädret då, men även där hade ni ju en himla tur:-)
17 maj 2018 — 17:36
Matts Torebring säger:
Tack för att vi fått resa med, fast på distans. Det har varit lärorikt och inspirerande.
17 maj 2018 — 19:10
Our Vantastic Travels säger:
Ni har via ert reportage verkligen sett till att vi blivit medvetna om Irlands många sevärdheter och vackra landskap
17 maj 2018 — 20:25
Camilla Sandmark säger:
Där bodde vi också på vår sista kväll med husbilen. En husbil som vi först svor över, sedan blev riktigt överens med och till slut även saknade 🙂 En riktigt mysig camping som jag saknar ibland när jag tänker tillbaka på vår härliga vinstresa.
18 maj 2018 — 21:26
pilla säger:
Vilket fint vattenfall!
20 maj 2018 — 10:09