Meny Stäng

Besöka Vasamuseet i Stockholm

Besöka Vasamuseet i Stockholm är ju något man måste göra vid något tillfälle! Vasaskeppet bär på massor av svensk historia och det är unikt att ett sådant här gammalt träfartyg bärgats och restaurerats. Vi har båda varit här förut men det är längesedan, så nu var det dags att på nytt besöka Vasamuseet.

Att besöka Vasamuseet

Vi bestämde oss för att besöka Vasamuseet i fredags. Ibland när vi har tid över passar vi på att besöka något av Stockholms alla museer. I fredags blev det faktiskt en heldag med tre museer. Vi återkommer om de andra!

Vasamuseet

En fascinerande historia på vasamuseet

Historien om regalskeppet Vasa är en sådan där fascinerande saga som man aldrig riktigt tröttnar på. Jag (Helena) hade en barnbok om Vasaskeppet när jag växte upp som jag läste många gånger. När vi nog tog oss för att besöka Vasamuseet väcktes intresset till liv igen.

Allting började när Gustav II Adolf år 1625 skrev ett kontrakt med den holländske skeppsbyggarmästaren Henrik Hybertsson och hans affärspartner Arendt de Groothe. Skeppsbyggarna skulle bygga fyra skepp, varav Vasa skulle bli det mest skräckinjagande krigsfartyg världen skådat.

Regalskeppet Vasa

Skeppsbyggarmästaren Henrik Hybertsson dog

Bygget genomfördes på Skeppsgården i Stockholm, men Henrik Hybertsson blev tidigt sjuk. Han dog innan Vasaskeppet sjösattes, och kanske var det lika bra. Vem skulle vilja se sitt fartygsbygge sjunka under så dramatiska former?

Att besöka Vasamuseet i Stoclholm

Vasaskeppet sjösattes

Vasaskeppet sjösattes på våren 1627. Det var vid det här laget 69 meter långt och över 50 meter högt från köl till stormastens topp. Fartyget hade tio segel, 64 kanoner och hundratals skulpturer. Totalvikten låg på runt 1200 ton.

Varför sjönk Vasaskeppet?

På sommaren 1627 gjordes flera stabilitetstest av fartyget, som fick varningsklockorna att ringa, men kungen vill inte lyssna. Han ville ju att hans imponerande fartyg skulle ge sig ut på färd!

Vasaskeppet var extremt högt och hade behövt en mycket tung barlast för att bli stabilt. För att få plats med tillräckligt mycket barlast hade man behövt lämna både kanoner och matvaror hemma, och man valde att segla iväg med en lägre barlast. Detta visade sig dessvärre vara ett felaktigt beslut. Vasaskeppet kom inte mer än 1300 meter innan det sjönk. På kajen stod tusentals stockholmare tillsammans med utländska ambassadörer. Katastrofen var ett faktum.

Vasaskeppet akter
Vasaskeppet skulpturer

Vems fel var katastrofen?

Den svenska kungen ville förstås hitta en syndabock för katastrofen, men vem skulle man skylla på? Skeppets kapten, Söfring Hansson, vägrade liksom de flesta andra att erkänna någon skuld. Alla valde att skylla på skebbsbyggmästaren Henrik Hybertsson, som praktiskt nog var död.

Vasaskeppet

Att bärga Vasaskeppet

Man försökte bärga Vasaskeppet redan på 1600-talet, men lyckades inte. Däremot lyckades man plocka upp flera kanoner med hjälp av en dykarklocka.

Vasaskeppet låg länge på havets botten, och det var först 1956 som mariningenjören Anders Franzén till slut hittade vraket utanför Beckholmen. Året efter, 1957, påbörjades arbetet med att bärga fartyget. Dykare grävde in kablar under skeppet och skickade stålvajrar genom dessa. 1961 lyckades man till slut lyfta fartyget och bogsera det in till land.

dykare

Bevarande och konservering

Utmaningarna var inte över för att man hade fått upp Vasaskeppet på torra land. Tvärtom! Skrovet, som vägde nästan 1500 ton i vått tillstånd, var större än allt annat som konserverats tidigare. Dessutom hittade man mer än 40 000 föremål som skulle tas om hand. Många forskare, från olika dicipliner, har fått involveras för att lyckas bevara fartyget inför framtiden.

Besöka Vasamuseet

Hur levde besättningarna på 1600-talet?

Genom att besöka Vasamuseet i Stockholm får man också veta mycket om hur det var att leva som besättning på 1600-talet. För det stora flertalet var det förstås ett hårt jobb, och man höll mannarna i schack med hot om hårda bestraffningar, som till exempel kölhalning.

Att besöka Vasamuseet i Stockholm

Det kan inte ha varit helt enkelt att manövrera de här stora segelfartygen! Vi minns livet ombord på segelfartyget Gratia, och hur knepigt det var när det ropades om “ro i lä” eller “pikfall”. Och i jämförelse är naturligtvis skolfartyget Gratia väldigt litet.

vända segelfartyg

Vitaminbrist och sjukdomar

Basfödan ombord på fartygen på den här tiden var ärtor. Ransonen för en knekt var 3 dl ärtor om dagen och det räckte till en liter ärtsoppa. Även grynvälling och kött eller fisk, som var saltat eller torkat, serverades ibland. Öl höll sig bättre än vatten och var därför viktigt ombord, men ölen var inte så stark att besättningen blev berusad.

Soppa

Det var vanligt att besättningarna ombord på fartygen på 1600-talet blev sjuka. De drabbades av magåkommor, ögonsjukdomar, malaria, skörbjugg och syfilis. På den här tiden trodde man att kroppen bestod av fyra vätskor, och att dessa måste vara i balans.

De fyra vätskorna var blod, slem, gul galla och svart galla. För att åtgärda “obalans” kunde man till exempel använda åderlåtning för att tömma blod eller örtdekokter för att framkalla svettning eller kräkning.

läkekonst

Besöka Vasamuseet – vad kan man se och göra?

Man besöker förstås Vasamuseet främst för att se det imponerande Vasaskeppet. Dessutom finns en del aktiverande saker att göra, som att prova att styra ett fartyg. Det finns också olika utställningar, om allt från kvinnornas roll till konserveringsmetoder.

Besöka Vasamuseet

Drömmen är att de skulle bygga upp hela Vasaskeppet i full storlek som det såg ut i originalskick – så att man kunde gå runt på det. Även om detta saknas så måste vi säga att detta är ett väldigt fint och modernt museum och att det är väl värt att besöka Vasamuseet!

Att besöka Vasamuseet i Stockholm
Helena och Peter

Film från vasamuseet

Här kommer också en liten film från vårt besök på Vasamuseet, som Peter har klippt ihop. Har du besökt Vasamuseet i Stockholm? Hur längesedan är det du var där senast? Vad tyckte du?

Besöka Vasamuseet i Stockholm

  • Vasamuseet på Djurgården: Att besöka Vasamuseet är en trevlig utflykt, som gärna kan kombineras med att strosa runt på fina Djurgården. Här ligger dessutom många andra museer, om du vill se mer.
  • Tänka på: Vasamuseet är väldigt populärt och det kan vara mycket folk, särskilt under högsäsong och på helger. På sommaren kan det kännas lite kyligt i lokalerna, så en extra tröja kan vara bra.

Hitta till Vasamuseet

  • Läge: Vasamuseet ligger på Djurgården, Galärvarvsvägen 14 i Stockholm.
  • Promenera: Om det är fint väder är det trevligt att promenera längs Strandvägen och över Djurgårdsbron för att besöka Vasamuseet. Från T-centralen tar det drygt en halvtimme.
  • Spårvagn: Ta linje 7 mot Djurgården och gå av vid Nordiska museet/Vasamuseet.
  • Buss: Du kan ta linje 67 till Nordiska museet/Vasamuseet eller linje 69 eller 76 till Djurgårdsbron.
  • Tunnelbana: Närmaste tunnelbanestation är Karlaplan. Härifrån kan du promenera (10 min) eller ta buss 67 till Nordiska museet/Vasamuseet.
  • Färja: Djurgårdsfärjan går året runt från Slussen. Färjan M/S Emelie går också året om, från Nybroviken och Hammarby Sjöstad samt från Masthamnen vid Viking Line-terminalen.
  • Bil: Det finns en parkeringsplats direkt till höger efter Djurgårdsbron, men det kan vara svårt att hitta en ledig plats och dessutom stängs Djurgårdsvägen vissa helger av för biltrafik. Detta gäller dock inte buss, taxi, moppar eller fordon med personer med rörelsenedsättning. Parkering för personer med rörelsenedsättning finns utanför huvudentrén.

Guide: Öppettider och priser

  • Öppettider: Museet har under lågsäsong (1 september – 31 maj) vanligtvis öppet 10-17, samt på onsdagar 10-20. Under högsäsong (1 juni – 31 augusti) håller museet öppet 8:30-18. Observera att öppettider kan ändras samt att museet kan hålla stängt vissa dagar. För aktuella öppettider ser museets webbsida.
  • Priser: Vuxna betalar 150 kronor (2019). Barn upp till 18 år går in gratis. Audioguide och guidade visningar ingår i entréavgiften.
  • Service: Det finns restaurang med mat, kaffe och smörgåsar. Det finns också matsäcksrum. Skåp finns för mindre väskor.
  • Tillgänglighet: Parkering för personer med rörelsenedsättning finns utanför huvudentrén.
    Tillgängliga toaletter finns vid entrén, i anslutning till garderoben och i restaurangen. Assistanshund med intyg är välkommen.
  • Läs mer: Läs mer på Vasamuseets webbsida.