Meny Stäng

Riddarhuset i Stockholm – intressant att besöka

Riddarhuset i Stockholm är öppet för besökare en timme varje vardag, och att göra ett besök här är riktigt intressant. Här kan man bland annat se Riddarsalen med över 2000 vapenplåtar i koppar.

Riddarhuset i Stockholm

Riddarhuset i Stockholm, eller Riddarhuspalatset som det också heter, ägs och förvaltas av Ridderskapet och adeln, vilket är en så kallad ”korporation”. Här finns en genealogisk avdelning som bland annat arbetar med adelns stamtavlor, ger ut Adelskalendern och delar ut stipendier. En gång om dagen, på vardagar, välkomnar man besökare till palatset.

Riddarhuset i Stockholm

Riddarhuset ligger i Gamla stan i Stockholm, strax intill Bondeska palatset och inte långt ifrån Riddarholmskyrkan.

Housecar

Ett palats – fyra arkitekter

Riddarhuset i Stockholm uppfördes under åren 1641-1674. Den första arkitekten var fransmannen Simon de la Vallée, som planerade ett mäktigt renässanspalats. Tyvärr hann bygget bara påbörjas innan han blev nedslagen på Stortorget av Erik Oxenstierna, och dog av skadorna.

Bild från Sueciaverken (utgivet på 1700-talet), som visar de storslagna planerna för Riddarhusets framsida

År 1647 anställdes den tyske byggmästaren och stenhuggaren Heinrich Wilhelm, både för att leda stenhuggeriarbetet och för att fungera som arkitekt. Han släppte planerna på en bakre borggård och ändrade fasaddekoren, men höll sig i många delar till de ursprungliga planerna. Men även han dog innan bygget var klart.

Riddarhuset i Stockholm

Nästa arkitekt blev holländaren Joost Vingboons, vilket medförde en tydlig holländsk karaktär till palatset. Nu tillkom bland annat fruktgirlanger och annat som var modernt i den klassicistiska barockstilen på 1600-talet.

Slutligen var det den kungliga arkitekten Jean de la Vallée, son till Simon, som fick avsluta bygget. Han satte sin prägel bland annat genom att göra runda fönstergluggar, istället för fyrkantiga, under takfrisen.

Den yngre Vallée ville gärna genomföra pappans grandiosa planer med flyglar åt söder och paviljonger åt norr, men detta fanns det inte pengar till. De paviljoner eller flyglar du kan se idag? De uppfördes på 1870-talet efter Jean de la Vallées idé.

Ytterligare en intressant sak som vi fick höra var att det röda teglet i fasaden bidrog att inspirera till den röda färg som bondesamhället började använda när de målade sina hus och stugor.

Riddarhuset i Stockholm

Heraldik, ätter och vapensköldar

På Riddarhuset arbetar man med genealogi (läran om människors släktskap) och heraldik (läran om heraldiska vapen och deras historia). Om man råkar tillhöra en levande eller utdöd adelsätt kan man komma hit för att läsa om ätten, eller boka tid i biblioteket för att släktforska själv.

Det tog tre år att skriva.

Vi fick bland annat se ett enormt verk (3 extremt tjocka band) med texter om mer än 2000 adelssläkter. ”Det tog tre år att skriva”, berättade mannen i entrén, som också är författare till texterna. Ja, det kan vi mycket väl föreställa oss!

Riddarhuset i Stockholm

Riddarhussalen – med 2331 vapenplåtar

För att förstå hur många levande och utdöda adelsätter det finns kan man kika in i den pampiga Riddarhussalen. Väggarna i den här salen täcks av inte mindre än 2331 vapenplåtar i koppar.

Riddarhuset i Stockholm - Riddarsalen

Förr, mellan 1668 och 1866, användes salen som lokal för adelns riksdagar, och idag samlas adelsmötet här vart tredje år. Lokalen används också ganska frekvent för olika evenemang, såsom konserter och föredrag.

Riddarhuset i Stockholm - riddarsalen

En pampig plafondmålning

När man är här inne ska man inte glömma att kika upp i taket! Här finns en pampig plafondmålningen från 1670-talet, målad av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl.

Plafondmålning

Gamla, fantasifulla och … våldsamma adelsnamn

Vapenplåtarna är hängda efter rang, nummerordning och introduktionsår. Längst fram vid ”tronen” hänger de allra äldsta vapensköldarna.

Riddarhuset i Stockholm

Vid ingången hänger de nyaste sköldarna. Allra nyast är Sven Hedins vapensköld från 1902. Han var nämligen den siste personen att adlas i Sverige. Förutom att kika efter gamla och nya vapensköldar kan man roa sig med att leta efter välkända adelsnamn som Bonde, Trolle, De Geer eller Natt och Dag. Eller vad sägs om fantasifulla eller talande namn som Ståålklinga, Björnramar eller Stålman?

Man kan också roa sig med att titta på bilderna i vapnen, som ofta beskriver den adlade personens (ibland våldsamma) liv. Till exempel illustreras ätten Armlod med en avhuggen arm. Man kan fastna i det här rummet ganska länge, men det gäller att kolla klockan, för man har bara en timme på sig och det finns fler rum!

Att besöka Riddarhuset i Stockholm

Riddarhuset är under normala omständigheter öppet för besökare på vardagar mellan klockan 11 och 12. Mot en avgift på 60 kronor för vuxna, eller 40 kronor för studerande och pensionärer, kan man kika runt i rummen under en timme.

Den pampiga stenhallen

Det första som möter en när man öppnar ytterdörren är den pampiga Stenhallen. Här kan man framför allt imponeras av den stora dubbeltrappan som uppfördes 1664-1668, under ledning av byggmästare Hans Thanner. Här hänger också den stora målningen ”Tåget över Bält”, som föreställer kung Karl X Gustaf till häst och bredvid honom Erik Dahlbergh som visar vägen till Danmark över det isbelagda Stora Bält.

Lantmarskalksalen i Riddarhuset

På det nedre våningsplanet kan man besöka den så kallade Lantmarskalksalen, som fått sitt namn efter galleriet av lantmarskalkporträtt. Här finns totalt 54 porträtt som bland annat målats av Pasch den yngre, Breda och Krafft den yngre.

Riddarhuset i Stockholm

På 1700-talet användes salen för sammanträden i det sekreta utskottet, som bestod av 50 adelsmän, 25 präster och 25 borgare. Idag används salen för middagar och olika festligheter.

Blå rummet i Riddarhuset

På ovanvåningen kan man också kika in i det ”Blå rummet”. Detta rum inreddes 1930 av arkitekten I.G. Clason och hans son G. Clason för att ge plats åt konsul Hjalmar Wicanders stora samling av vapenporslin. Detta är troligen den största utställda samlingen av ostindiskt porslin med svenska adliga ätters vapen.

Riddarhuset i Stockholm - Blå rummet

Mer att se i närheten

Från Riddarhuset är det inte långt till Riddarholmskyrkan där alla svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V, med undantag för drottning Kristina, ligger begravda.

Det är också mycket nära till Gamla stan, som är en sevärdhet i sig självt. Här kan man strosa i trånga charmiga gränder och spana in höjdpunkter som Kungliga slottet, Storkyrkan med St Göran och draken, Stortorget och Västerlånggatan. Det är heller inte långt till Kungsträdgården, där palatset Makalös en gång låg.

Sevärdheter i Gamla stan - Stortorget

Har du besökt Riddarhuset i Stockholm? Tycker du att den här typen av sevärdheter är intressanta?

Fakta om Riddarhuset

  • Landskap: Uppland
  • Län: Stockholms län
  • Kommun: Stockholm
  • Adress: Riddarhustorget 10, Riddarhusgränd 1, Riddarhuskajen 1-5
  • Läge: Kvarteret Hercules i Gamla stan i Stockholm.
  • Uppförande: 1641–1674 
  • Arkitekter: Simon de la Vallée, Heinrich Wilhelm, Joost Vingboons, Jean de la Vallée och Adolf W, Edelsvärd.
  • Stil: Holländsk barock
  • Material: Sten och tegel
  • Ägare: Ridderskapet och adeln
  • Läs mer: Du hittar mer info på palatsets webbplats.

Visningar och aktiviteter

  • Guidade visningar: Guidade visningar för grupper kan genomföras mot betalning och bokas på telefon eller e-post. För skolklasser är guidning gratis.
  • Släktforskning: För släkforskning kan man boka tid i Riddarhusets bibliotek.
  • Evenemang: Olika evenemang anordnas såsom konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och konstutställningar.
  • Bokning av palatset/festvåningen: Ättemedlemmar och släktföreningar kan hyra Riddarhuset för privata tillställningar. Organisationer/företag kan under vissa premisser hyra lokalerna. 

Service och praktisk info

  • Öppettider: Vardagar 11-12 (2021).
  • Priser: Vuxna 60 kronor. Barn över 12 år, studerande samt pensionärer 40 kronor. Man kan betala med kreditkort eller Swish. För skolklasser är besök gratis.
  • Butik: Under besökstimmen finns butik med böcker och presentartiklar.
  • Tillgänglighet: Riddarhuset är ej tillgänglighetsanpassat. Det är många trappor och det finns ingen hiss.

Riddarhusets historia

  • 1641: Riddarhuset i Stockholm började byggas. Ritningar var gjorda av arkitekten Simon de la Vallée. Platsen hade inköpts av Axel oxenstierna och avståtts till adeln.
  • 1642: Efter Simon de la Vallées död blev den tyske stenhuggaren heinrich Wilhelm ansvarig för bygget.
  • 1652: Efter Heinrich Wilhelms död efterträddes han av den nederländske arkitekten Justus Vingboons.
  • 1656: Vingboons avskedades och Jean de la Vallée, son till Simon, avslutade arbetet.
  • 1674: Byggnaden stod klar.
  • 1870: Två fristående flyglar, ritade av Adolf W. Edelsvärd, uppfördes.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få rabatt i webbshopen!

FREEDOMtravel avsändare