Meny Stäng

Riddarholmskyrkan i Stockholm – kungarnas gravkyrka

Annons

Riddarholmskyrkan är Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Denna pampiga byggnad, som uppfördes i slutet av 1200-talet, har under lång tid fungerat som de svenska kungarnas gravkyrka. Här vilar nästan alla svenska regenter, från Gustav II Adolf fram till Gustaf V.

Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan är inte bara pampig där den reser sig med sin höga gjutjärnsspira. Den ruvar också på en stor och viktig del av den svenska kungahistorien.

Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan ligger på Riddarholmen, som tillsammans med Gamla stan utgör Stockholms historiska centrum.

En medeltida klosterkyrka

Riddarholmskyrkan började byggas på slutet av 1200-talet av Franciskanermunkar, eller Gråbrödramunkar som de kallades i Sverige eftersom de var klädda i grått. Magnus Ladulås, som var kung av Sverige 1275–1290, skrev i sitt testamente att han ville begravas här, och det påverkade antagligen att kyrkan blev så påkostad och mäktig som den blev.

Riddarholmskyrkan

Kyrkan var från början tvåskeppig, men när det södra sidoskeppet byggdes på 1400-talet blev den treskeppig. Med tiden har också gravhällarna på golvet tillkommit, för ja, man kliver på gravar överallt.

Den karakteristiska gjutjärnsspiran tillkom 1835, efter en brand då den tidigare tornspiran störtade. Den nya, som ritades av arkitekten Erik Gustaf Göthe, fick en nygotisk stil.

En kyrka fylld av kungliga gravar

Med undantag för drottning Kristina är alla svenska regenter, från Gustav II Adolf fram till Gustaf V, begravda i Riddarholmskyrkan. Dessutom vilar medeltidskungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde på denna plats. Sammanlagt finns 17 svenska monarker begravda i kyrkan, med sina familjer, vilket gör kyrkan till en mycket speciell plats.

Unity Line

Högkoret i Riddarholmskyrkan

Vid högkoret hittar man kung Magnus Ladulås (1240-1290) och kung Karl Knutsson Bonde (1408/1409-1470). Det var dessa tidigare kungar som skapade traditionen med Riddarholmskyrkan som en kunglig begravningsplats.

Riddarholmskyrkan

Det Gustavianska gravkoret

Det Gustavianska gravkoret uppfördes åt Gustav II Adolf (1594-1632), som vilar i en stor sarkofag av italiensk marmor. I kistorna intill vilar drottning Maria Eleonora (1599-1655), en dödfödd dotter (1621), prinsessan Kristina (1623-1624) samt prinsessan Agnes av Holstein-Gottorp (1578-1627).

Det finns också ett Gustavianskt gravvalv i kyrkans nedre regioner, men det är inte öppet för besökare. Där vilar kungarna Adolf Fredrik (1710-1771), Gustav III (1746-1792), Karl XIII (1748-1818) och Gustav IV Adolf (1778-1837) samt deras gemåler.

Det Gustavianska gravkoret

Det Karolinska gravkoret

I det Karolinska gravkoret vilar kung Karl XII (1682-1718) i en svart marmorsarkofag, och intill honom ligger drottning Ulrika Eleonora den yngre (1688-1741) och kung Fredrik I (1676-1751).

Det Karolinska gravkoret

Det finns också ett Karolinskt gravvalv och där vilar bland annat kung Karl X Gustav (1622-1660), drottning Hedvig Eleonora (1636-1715), kung Karl XI (1655-1697) och drottning Ulrika Eleonora den äldre (1656-1693).

Det Karolinska gravvalvet

Det Bernadotteska gravkoret

I det Bernadotteska gravkoret återfinns ättens stamfader Karl XIV Johan (1763-1844) i en glänsande sarkofag av älvdalsgranit, och framför honom ligger drottning Desideria (1777-1860). Vid väggarna vilar övriga regenter i ätten Bernadotte, varav den siste i raden var Gustav V (1858-1950). I början på 1900-talet såg nämligen kronprinsessan Margareta till att kungligheterna istället fick gravplatser utomhus, i Hagaparken.

I det Bernadotteska gravvalvet vilar dessutom ett antal prinsar och prinsessor, som levde under 1800-talet eller början på 1900-talet.

Dt Bernadotteska gravkoret

Fler gravar i Riddarholmskyrkan

Det är inte bara kungligheter som är begravda i Riddarholmskyrkan, utan här vilar också adelmsän och andra viktiga personer ur historien. Vasaättens grav är uppkallad efter Gustav Vasas farfars far, Kristiern Nilsson Vasa, som ligger här intill sin hustru Margareta Krummedike.

Riddarholmskyrkan

I några gravkor ligger militärer från trettioåriga kriget, såsom den omtalade greven och fältherren Lennart Torstensson.

Riddarholmskyrkan

I den Strijkska graven vilar landshövdning Hans Strijk (1595-1653) och hans hustru Brita Skytte. Denna grav är speciell eftersom makarna är skulpterade i naturlig storlek.

Riddarholmskyrkan

Kristi grav – en 600 år gammal staty

Kristi grav är inte ännu en grav, utan en träskulptur från runt år 1400, som föreställer Kristus och som under medeltiden användes i påskens passionsspel. Skulpturen kom till Riddarholmskyrkan på medeltiden, men flyttades på 1700-talet runt mellan olika platser och hittade tillbaka först på 1800-talet. Då glömdes den bort på en vind, och det är först på senare tid som den återigen fått en synlig plats i kyrkorummet.

Kristi grav

Serafimersköldar och Serafimerringning

Ytterligare en sevärdhet i Riddarholmskyrkan är Serafimersköldarna, som har hängts upp här sedan 1748. Detta är sköldar för riddare och ledamöter av Serafimerorden, vilket är Sveriges allra främsta och högsta utmärkelse.

När en serafimerriddare begravs slår Riddarholmskyrkan en så kallad Serafimerringning. Efter att ringningen ägt rum flyttas skölden hit och hängs upp i kyrkan.

Serafimerorden

Att besöka Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan är, mot en avgift, öppen för allmänheten mellan maj och september. Mycket intressant att göra ett besök! Sedan 1809 arrangeras inte längre några reguljära gudstjänster, utan kyrkan fungerar som museum och minneskyrka. På somrarna brukar det också arrangeras klassiska konserter i kyrkan.

Riddarholmskyrkan

Mer att se och göra i närheten av Riddarholmskyrkan

Inte långt ifrån Riddarholmskyrkan ligger Riddarhuset, som är öppet för allmänheten en timme per dag och oväntat intressant att besöka. Strax intill ligger också Gamla stan, som bjuder på massor av sevärdheter såsom Kungliga slottet, Storkyrkan med St Göran och draken, Stortorget och Västerlånggatan. Du kan också passa på att strosa i Kungsträdgården, där palatset Makalös en gång låg.

Gamla stan

Har du besökt Riddarholmskyrkan i Stockholm? Gillar du den här typen av historiska sevärdheter?

Fakta om Riddarholmskyrkan

  • Adress: Birger Jarls torg 3, Riddarholmen
  • Kommun: Stockholm
  • Län: Stockholms län
  • Landskap: Uppland
  • Läs mer: Du hittar mer information på de kungliga slottens webbplats.

service och praktisk info

  • Öppettider: Riddarholmskyrkan håller öppet under maj – september, de flesta dagar 10-17. För akuella öppettider se de kungliga slottens webbplats.
  • Priser: En avgift tas ut för att besöka kyrkan. Vi minns tyvärr ej priset.
  • Toalett: Toalett finns ej i kyrkan. Närmaste toelett finns vid Riddarholmens parkeringsplats, Wrangelska backen/Gymnasiegränd.
  • Regler: Barnvagnar, hundar och stora väskor kan ej tas med in i kyrkan. Fotografering är tillåtet för privat bruk, dock utan blixt, selfiepinne eller annan fast utrustning. Förtäring och rökning är ej tillåtet. Ringsignal på mobil ska vara avstängd.

Tillgänglighet

  • Entré: Entré för personer med rullstol finns vid kyrkans långsida. Personal öppnar efter att man ringt på porttelefon. Fri entré vid passage här, eftersom biljettkassan ligger otillgängligt.
  • Inomhusmiljö: Golvet består av gravhällar och är något ojämnt. Ramper finns vid enstaka trappsteg och nivåskillnader.
  • Toalett: Toalett finns ej. Allmän toalett finns vid parkeringen, oklart om denna är tillgänglighetsanpassad.
  • Ledsagare: Fri entré för ledsagare/assistent i sällskap av brukare.
  • Parkering: Parkering för personer med särksilt tillstånd finns till rullstolsentrén.

Riddarholmskyrkans historia

  • 1270: Ett fransciskanerkloster grundades på det som idag är Riddarholmen. Här kallades den också Gråbrödraorden, eftersom munskarna var klädda i grått.
  • 1285: Vid den här tiden var bygget av kyrkan igång. Magnus Ladulås skriver i sitt testamente att han vill bli begravd här.
  • 1300: Runt denna tid stod kyrkan klar. Den var byggd helt i tegel, vilket var ovanligt i Sverige, och var mycket påkostad.

1400-talet till 1500-talet

  • 1400-talet: Man öppnade upp mellan en korsgång och mittskeppet.
  • 1470: Kung Karl Knutsson Bonde begravdes i Riddarholmskyrkan.
  • 1483: Man tror att den första boken som trycktes i Sverige trycktes här (Dyalogus creaturarum moralizatus – Skapelsens sedelärande samtal).
  • 1500-talet: Tornbyggnaden tillkom.
  • 1527: Efter reformationsriksdagen i Västerås detta år bröt Sverige med den romersk-katolska kyrkan, och Franciskanermunkarna tvingades lämna klostret. Klosterbyggnaderna revs, men kyrkan bevarades.

1600-talet till 1700-talet

  • 1629: Gustav II Adolf befallde att ett gravkor skulle byggas åt honom i kyrkan – det Gustavianska gravkoret.
  • 1632: Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen
  • 1634: Gustav II Adolf begravdes i kyrkan. Efter detta följde det Karolinska gravkoret, det Bernadotteska gravkoret med flera.
  • 1748: Serafimerorden instiftades, som är en kunglig svensk orden och Sveriges högsta utmärkelse. Riddare och ledamöter av Serafimerorden får ett vapen målat, och dessa flyttas efter döden till Riddarholmskyrkan.

1800-talet till nutid

  • 1807: Kyrkan blev en grav- och minneskyrka, utan reguljära gudstjänster.
  • 1835: Kyrkan brann och tornspiran störtade, Den ersattes nu av en nygotisk gjutjärnsspira, ritad av Erik Gustaf Göthe.
  • 1922: En ny kunglig gravplats skapades utomhus, i Hagaparken, efter idéer av kronprinsessan Margareta. För att påminna om dessa finns i Riddarholmskyrkan ”Hagaväggen”, men serafimersköldar från dem som begravts i Haga.
  • 1950: Gustav V blev den siste att få sista vilan i Riddarholmskyrkan.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få rabatt i webbshopen!

FREEDOMtravel avsändare