Att göra i Jönköping – 11 tips till tändsticksstaden

Skribent: Helena Bergström

Uppdaterad september 2026| Vi har återvänt till Jönköping gång på gång genom åren och trodde nog att vi kände staden ganska väl. Vi hade fel. Bakom tändstickorna och Vättern hittade vi berättelser som fick oss att både skratta, beröras och vilja upptäcka ännu mer.

Att göra i Jönköping – våra bästa tips och upplevelser

Jönköping har blivit en stad vi återvänder till, och genom åren har vi hunnit upptäcka betydligt mer än vi först trodde fanns här. I den här guiden samlar vi våra egna favoriter i staden och runt Vättern – från starka historier och levande stadsliv till utflykter som Gränna, Visingsö och Habo.

1. Besök tändsticksmuseet – vår favorit i Jönköping

Om vi bara fick rekommendera en sevärdhet i Jönköping skulle vi välja Tändsticksmuseet. Det låter kanske inte som stadens mest spännande attraktion – hur mycket dramatik kan det egentligen finnas i en liten trästicka? Ganska mycket, visade det sig. Här finns barnarbete, giftiga arbetsmiljöer, svensk industrihistoria och berättelsen om Ivar Kreuger, Tändstickskungen som byggde ett världsimperium innan allt rasade.

Det som berörde oss mest var berättelserna om kvinnorna och barnen som arbetade med den giftiga fosforn. Barn kunde arbeta tio timmar om dagen, sex dagar i veckan, och många arbetare drabbades av den fruktansvärda sjukdomen fosfornekros. Plötsligt blev en helt vanlig tändsticksask en berättelse om ett Sverige som inte ligger särskilt långt tillbaka i tiden.

Samtidigt är museet också berättelsen om hur Jönköpings tändstickor blev en världsprodukt. Ivar Kreuger byggde senare ett internationellt imperium som kontrollerade en stor del av världens tändsticksproduktion, innan Kreugerkraschen skakade både företaget och finansvärlden. Det är den blandningen av människoöden, industri, framgång och katastrof som gör att Tändsticksmuseet fortfarande är vår starkaste museiupplevelse i Jönköping.

Missa inte tändsticksområdet

När du kommer ut från museet, gå inte bara därifrån. De gamla fabriksbyggnaderna runt omkring bildar Tändsticksområdet, där det tidigare fanns fabriker, verkstäder, laboratorium och kontor. I dag har området fått nytt liv med bland annat restauranger och verksamheter, men industrimiljön finns fortfarande kvar och gör att museibesöket fortsätter även utanför dörrarna.

LÄS MER: Tändsticksmuseet i Jönköping – en engagerande historia

2. Promenera längs Vättern – Jönköpings vackra strandpromenad

När du är klar på Tändsticksmuseet behöver du inte ta bilen för att fortsätta upptäcka Jönköping. Vi gick från Tändsticksområdet, passerade järnvägsstationen och fortsatte längs Vätterns södra strand. Plötsligt öppnar staden sig mot vattnet, med småbåtshamn, röda båthus och utsikt över den enorma sjön.

Fortsätter du promenaden når du Sjöändan, ett mysigt restaurangområde precis vid vattnet. Vi kom hit med ganska tydliga planer på lunch – men också med den lilla detaljen att vi var för tidiga. Restaurangerna hade helt enkelt inte hunnit bli lika hungriga som vi.

Vi vek istället av in mot centrum och fortsatte så småningom längs Munksjön, där det finns ännu fler restauranger och uteserveringar vid vattnet. Men vill du fortsätta följa Vättern österut finns det en annan anledning att göra det – några kilometer längre bort väntar Jönköpings egen strand.

Fortsätter du längs Vättern kommer du så småningom till Vätterstranden, inte långt från centrum och Rosenlunds rosarium. Här förändras Vättern från utsikt till badplats, med finkornig sand, gräsytor och gott om plats för en sommardag vid vattnet.

När värmen kommer fylls stranden av badliv, men du behöver inte ligga still på en handduk. Här finns gång- och cykelbanor, beachvolley och streetbasket, och strandpromenaden fortsätter längs sjön. Det är kanske här man tydligast förstår hur nära Jönköping faktiskt lever med Vättern.

3. Gå på torghandel på Västra Torget

Efter tio år med återkommande besök i Jönköping lyckades vi faktiskt missa en av stadens mest levande traditioner – torghandeln på Västra Torget. Den här gången tog vi oss dit en lördagsförmiddag och möttes av ett torg fyllt av människor, blommor, bär, svamp, fisk och skaldjur.

Vi var här i september och marknadsstånden såg nästan ut som en sammanfattning av den svenska hösten. Lådorna var fyllda med lingon och blåbär, bredvid låg gula kantareller och Karl Johansvamp och över torget stod rader av ljung och andra höstblommor. Det var färgstarkt, folkligt och betydligt mer Jönköping än ännu en byggnad som man fotograferar och går vidare från.

Torghandeln på Västra Torget är en gammal Jönköpingstradition, och här har det köpslagits i snart hundra år. Alla helgfria lördagar fylls parkeringsplatsen av marknadsstånd mellan klockan 07.30 och 13.00, och utbudet förändras med årstiderna. Vi kom hit i september och fick den svenska hösten serverad framför oss – nästa gång är vi nyfikna på hur torget ser ut under en helt annan årstid.

4. Kliv in i John Bauers sagovärld

John Bauer är en av de där konstnärerna som man tror att man känner redan innan man kommer hit. Troll med stora näsor, mörka skogar, prinsessor och väsen som ser ut att kunna kliva fram bakom nästa gran. Men på Jönköpings läns museum kom vi betydligt närmare människan bakom bilderna – och den historien visade sig vara både vackrare och mörkare än vi hade väntat oss.

Bauer föddes i Jönköping 1882 och blev framför allt känd genom sina illustrationer till Bland tomtar och troll. Naturen och de småländska skogarna blev en viktig del av hans bildvärld, och hans troll har nästan blivit vår gemensamma svenska föreställning om hur ett riktigt troll ska se ut. I utställningen möter man både originalkonst, sagomotiv och den värld av skog och fantasi som fortfarande känns märkligt levande mer än hundra år senare.

Bakom trollen fanns John och Ester

Det som grep tag i oss mest var ändå inte trollen. Genom brevväxlingen mellan John och hans hustru, konstnären Ester Ellqvist, kommer man väldigt nära två riktiga människor. Här finns förälskelse och skaparlust, men också tvivel, längtan och ett äktenskap som blev betydligt mer komplicerat än en saga där prinsessan och prinsen lever lyckliga i alla sina dagar.

Ett av Johns brev från 1903 innehåller bara några få ord som stannade kvar hos oss: ”Ge fasen i verkligheten så mycket som möjligt.” På ett annat ställe beskriver han hur han stått ansikte mot ansikte med naturen och aldrig känt sig så liten. Plötsligt blir det lättare att förstå var de där väldiga skogarna, trollen och de små människorna i hans bilder kom ifrån.

En sagoskog som även barn kan kliva in i

Längre in förändras utställningen och blir nästan själv en Bauerbild. Skogen flyttar in i museet med hängande rötter, älgar, mörker och små citat ur Bauers liv. Det gör att utställningen fungerar fint även för barn – man behöver definitivt inte vara konsthistoriker för att gå här och börja leta efter troll bakom träden.

Och det är kanske just här museet lyckas bäst. John Bauer blir inte bara ett namn under gamla illustrationer. Vi får följa konstnären, människan, kärleken till naturen och den fantasi som gjorde de svenska skogarna lite mer hemlighetsfulla för generationer av barn.

Sagan fick ett brutalt slut

Den 19 november 1918 gick John och Ester tillsammans med sin treårige son Bengt, kallad Putte, ombord på ångaren Per Brahe. Natten till den 20 november förliste fartyget i en storm på Vättern och samtliga ombord omkom.

På museet finns gamla tidningsklipp från katastrofen. Efter alla troll, brev och fantasifulla skogar blir de nästan brutalt verkliga. Familjen Bauer försvann tillsammans, men bilderna blev kvar – och drygt hundra år senare vandrar vi fortfarande rakt in i John Bauers skogar.

Vårt tips: Missa inte John Bauer-utställningen på Jönköpings läns museum. För oss blev den en av de starkaste kulturupplevelserna i Jönköping – inte bara för konsten, utan för att människan bakom sagorna kommer så nära.

5. Upptäck Stadsparken – utsikt, grönska och familjeliv

Jönköpings Stadspark ligger högt ovanför staden och är en sådan park där man kan tillbringa betydligt mer tid än man först tänkt sig. Här blandas grönområden och promenadvägar med lek, djur, kulturhistoria och vida vyer över Jönköping och Vättern. För barnfamiljer är det ett enkelt utflyktsmål – och för oss finns det framför allt en plats som har fastnat i minnet.

En park för hela familjen

Bäckaby kyrkoruin ligger högt i Stadsparken, och här stannade vi framför allt för utsikten. Den medeltida träkyrkan stod ursprungligen i Bäckaby men flyttades stock för stock till Stadsparken 1901 och blev början på parkens friluftsmuseum. Efter en brand år 2000 återstår ruinen – men platsen har fortfarande en fantastisk utsikt över Jönköping och Vättern.

Stadsparken är samtidigt mycket mer än en utsiktsplats. Här finns stora grönytor, lekplatser, djur och miljöer som gör parken särskilt trevlig för familjer med barn. Man kan promenera runt, stanna för en fika och låta besöket ta den tid det tar – det här är mer en plats att vara på än en sevärdhet som ska prickas av.

6. Upplev Elmia – Jönköpings stora mötesplats

Elmia är för oss inte bara en mässa eller några stora hallar i Jönköping. Det är en plats som på något märkligt sätt har följt vår familj genom flera decennier – från kaotiska mässor i början av 1990-talet till våra egna föreläsningar, utställningar och prisutdelningar långt senare. När vi stod här igen i september 2026 slog det oss hur mycket som faktiskt har hänt.

Från ovan syns det kanske allra tydligast. Under Elmia Husvagn Husbil växer en hel campingstad fram vid Vättern, med långa rader av husbilar och husvagnar, människor som bor här i flera dagar och ett mässområde som nästan blir en egen liten värld.

Camparnas julafton från ovan. Tusentals människor flyttar under några dagar in med sina husbilar och husvagnar precis intill Vättern – och plötsligt har Jönköping fått en helt ny stadsdel.

När Vi i Villa kom till Elmia

Historien börjar egentligen långt innan FREEDOMtravel fanns. I början av 1980-talet arbetade Peters storebror Micke som säljare på Vi i Villa. Tidningen hade då en enorm räckvidd och gavs ut i omkring 1,5 miljoner exemplar per nummer. När man bestämde sig för att skapa en egen Vi i Villa-mässa på 90-talet blev Elmia i Jönköping platsen där allting skulle hända.

Ingen verkade riktigt förstå hur stort det skulle bli. När mässan öppnade kom så mycket folk att trafiken körde fast. Motorvägen stod still och enligt Mickes minnen kom både polis och brandmän till Elmia och konstaterade att det helt enkelt var för många människor på plats.

Och mitt i detta hade Vi i Villa dessutom bestämt sig för att erbjuda barnpassning. Det låter ju omtänksamt. Problemet var bara att personalen själva hade tänkt ta hand om barnen. Mässan pågick från torsdag till söndag och redan på fredagen fick man ringa in utbildade förskollärare för att försöka styra upp situationen. Det var med andra ord inte bara motorvägen som hade kapacitetsproblem.

30 år senare kom Micke tillbaka till Jönköping

Micke arbetade omkring 20 år på Vi i Villa och andra jobb innan han så småningom gick i pension. Sedan upptäckte han tydligen att pensionärslivet var alldeles för lugnt. År 2021 började han därför arbeta som säljare för FREEDOMtravel. Och plötsligt var han på väg tillbaka till samma plats där han många år tidigare hade stått mitt i kaoset kring Vi i Villa-mässan. Den här gången var det inte hans gamla arbetsgivare som tog honom till Elmia. Det var lillebrorsan.

Från besökare till utställare

Vi själva hade besökt Elmia Husvagn Husbil redan 2009. Då kom vi hit som vanliga husbilsägare och gick runt bland fordon, tillbehör och allt annat som hör det mobila livet till. 2016 förändrades allting för då ställde FREEDOMtravel ut för första gången. Det började litet. En liten monter, några samtal och en känsla av att det här kanske var något vi ville utveckla. Sedan växte det.

År för år blev vår närvaro större och till slut hade den lilla montern utvecklats till ett helt mässtält tillsammans med ett femtontal svenska destinationer. Där fanns minibar, föreläsningar och människor som kom förbi för att prata resor, husbilar och destinationer med oss. Det var inte längre bara en plats där vi gick omkring och tittade. Vi hade blivit en del av mässan.

När vi började stå på scen

Med åren började vi också föreläsa på Elmia. Det har blivit resor genom Europa, destinationer, tips, missöden och en hel del sådant som på något sätt alltid verkar hända när vi står på en scen. 2019 höll vi exempelvis sex föreläsningar på tre dagar. När vi skulle berätta om Strandkorgsutmaningen i Tyskland bytte vi om till lederhosen och dirndl, flera av deltagarna från resan dök upp i publiken och papegojan Curre fick specialtillstånd att följa med.

Det är svårt att vinna över en papegoja i solglasögon med en Powerpoint-presentation. Men just det där säger ganska mycket om Elmia. Det är kunnigt och kommersiellt och fullt av nya fordon och teknik, men det är också väldigt mycket människor.

När Elmia förvandlas till festival

Elmia Husvagn Husbil är inte som en vanlig mässa där alla åker hem när hallarna stänger. Omkring 2 700 campingfordon står samlade runt mässområdet och under flera dagar växer en hel campingstad fram. På dagarna fylls hallarna av husbilar, husvagnar, tillbehör och destinationer. På kvällarna fortsätter livet med dansband, Oktoberfest och människor som umgås långt efter att mässgolvet tömts.

Redan 2016 skrev vi om festen på Elmia. Vi såg fulla dansgolv, Oktoberfest med tyska sånger och människor som dansade långdans genom lokalen. Maten var kanske inte alltid den kulinariska höjdpunkten – halv grillad kyckling med kringla är fortfarande lite svår att försvara – men det spelade mindre roll när stämningen var på topp.

Och sedan dök Elvis upp. Utanför en stor amerikansk husbil på mässcampingen hade någon byggt upp en egen liten show. Lampor lyste runt Elvis-skylten, människor satt samlade framför husbilen och mitt på campingområdet drog kvällens föreställning igång, ”Elvis on the road”. Det är faktiskt svårt att hitta en bättre sammanfattning av Elmia.

Vi började dela ut våra egna priser

Med åren ville vi också uppmärksamma destinationer som vi själva tycker gör något extra bra för resenärer, därför började vi dela ut FREEDOMtravels destinationspriser. Ett vanligt diplom kändes alldeles för normalt, så vi tog fram ett eget pris: vår husbil – i glas. Första svenska vinnaren blev Glasriket och Kosta i Småland. Därefter har fler destinationer fått ta emot priset på Elmia.

Senast, i september 2026, gick priset till Hjo. Och då stod vi där igen – på scenen, tio år efter att vi ställde ut för första gången.

10 år senare var vi fortfarande kvar

När vi skriver det här har vi precis lämnat Elmia Husvagn Husbil 2026 efter fem intensiva dagar, bilderna från årets mässa är fortfarande färska. Vi har föreläst, träffat människor, delat ut årets destinationspris till Hjo och ännu en gång sett mässområdet fyllas av husbilar, husvagnar, dans, samtal och människor från hela campingvärlden, men en sak känns fortfarande likadan: Elmia är en plats där människor möts.

Och någonstans bland allt detta finns också Micke. Mer än trettio år efter den där Vi i Villa-mässan som fick trafiken att stanna och barnpassningen att kapitulera hade han kommit tillbaka till Elmia, den här gången tillsammans med sin lillebror.

7. Upptäck Huskvarna – staden som växte upp kring Husqvarna

Bara åtta kilometer från centrala Jönköping ligger Huskvarna, som idag nästan vuxit ihop med sin större granne. Men här finns en alldeles egen historia, och mycket av den kretsar kring ett namn som blivit känt långt utanför Sveriges gränser – Husqvarna. Vi började på Husqvarna Museum och insåg ganska snabbt att vi hade underskattat hur mycket som faktiskt har tillverkats här genom århundradena.

Historien tar fart med vapentillverkning på 1600-talet, men när efterfrågan på gevär minskade behövde företaget hitta på något nytt. Svaret blev symaskiner – och sedan verkar någon nästan ha sagt ”äh, vi tillverkar allt”. Spisar, kaminer, cyklar, motorcyklar och olika hushållsmaskiner följde, och idag förknippar många Husqvarna framför allt med motorsågar, robotgräsklippare och andra produkter för skog och trädgård. 

Det är just bredden som gjorde museet så roligt för oss. Man går från monter till monter och hela tiden dyker något nytt upp som får en att tänka: ”Gjorde Husqvarna sådana också?” För oss blev det inte bara ett museum om ett företag, utan berättelsen om hur en hel industri förändrats gång på gång – och samtidigt satt sin prägel på Huskvarna.

Promenera vidare till Smedbyn

Efter museet är det fint att fortsätta genom den gamla industrimiljön till Smedbyn. De små röda husen byggdes ursprungligen på 1700-talet åt smeder som arbetade vid Husqvarnafabriken, och idag används husen bland annat av hantverkare och konstnärer. När vi var här var det ganska stilla och mycket var stängt, men de röda stugorna gjorde ändå historien från museet betydligt lättare att föreställa sig.

Vill man fortsätta ännu längre genom Huskvarnas industrihistoria finns också Pustaleden, en cirka 1,8 kilometer lång kulturhistorisk vandring. Längs vägen passerar man bland annat Husqvarnaområdet, Ebbes kraftstation och Slottsvillan, samtidigt som informationsskyltar berättar mer om platserna man går förbi.

Avsluta på Huskvarnaberget

Efter all industrihistoria finns det ett väldigt bra sätt att avsluta besöket. Ta dig upp på Huskvarnaberget och stanna vid utsiktsplatsen ovanför staden. Här öppnar landskapet plötsligt upp sig och långt nedanför ligger Huskvarna med den enorma Vättern bakom. 

Vi har sett Jönköping och Vättern från flera håll genom åren, men utsikten härifrån hör till våra favoriter. Och efter gevär, symaskiner, motorcyklar och gamla smedstugor känns det nästan som att man först uppe på berget får syn på hela berättelsen om Huskvarna på en gång.

LÄS MER: Husqvarna museum – och mer att göra i Huskvarna

8. Upptäck Gränna – Polkagrisar, polaräventyr och Vättern

Vi har varit i Gränna minst fem gånger, och ändå finns det något som gör att vi gärna kommer tillbaka. Kanske är det de gamla husen och småstadskänslan, kanske polkagrisarna – men allra mest tror vi faktiskt att det är Vättern. Den stora blå sjön finns hela tiden där nedanför staden och gör Gränna till något mer än bara ett trevligt stopp längs vägen.

När våra sydafrikanska vänner Henri och Michelle reste genom södra Sverige tillsammans med oss var Gränna därför en av platserna vi ville visa dem. Och det säger kanske en del. När man får besök från andra sidan världen och själv får välja vilka delar av Sverige man vill visa upp, då hamnar Gränna på vår lista.

Smaka på Grännas mest kända uppfinning

Och ja – naturligtvis började vi med polkagrisarna. Gränna är fullt av små kokerier där den klassiska rödvita polkagrisen fortfarande tillverkas som ett hantverk, och ibland kan man stå bakom en glasruta och se hur den varma sockermassan dras, rullas och förvandlas till godis. 

Numera finns det dessutom betydligt fler smaker än den klassiska pepparmynten. När vi gick runt tillsammans med Henri och Michelle blev det nästan svårare att välja än att äta dem. Peter och jag fastnade för whiskey, medan våra sydafrikanska vänner bland annat hittade lakrits. Det hör helt enkelt till att äta polkagris när man är i Gränna – frågan är bara vilken.

Möt kvinnan som satte Gränna på godiskartan

Bakom allt det färgglada finns dessutom en historia som är betydligt starkare än vi först tänkte på. Amalia Eriksson föddes 1824 och förlorade som barn stora delar av sin familj i en koleraepidemi. Hon arbetade senare som piga, gifte sig och fick en dotter, men blev snart änka och stod ensam med ansvaret att försörja dem båda. 

På den tiden var möjligheterna för en kvinna att starta företag mycket begränsade, men Amalia fick tillstånd att öppna ett sockerbageri av särskilda sociala skäl. Resten blev svensk godishistoria. Polkagrisarna gjorde henne framgångsrik och mer än 150 år senare står människor fortfarande i Gränna och försöker bestämma sig mellan pepparmint, lakrits och whiskey.

Från polkagrisar till ett ödestigert polaräventyr

Gränna har nämligen ytterligare en historia som blivit känd långt utanför den lilla staden. Här växte ingenjören Salomon August Andrée upp, mannen som tillsammans med Nils Strindberg och Knut Frænkel försökte nå Nordpolen med vätgasballongen Örnen. Den 11 juli 1897 lyfte de från Svalbard och försvann norrut över polarisen. 

Planen var djärv, men verkligheten blev brutal. Ballongfärden misslyckades och männen tvingades ner på isen långt från Nordpolen. Där började istället en desperat kamp för att överleva, och först 33 år senare hittades deras kvarlevor och läger på Vitön. Dagböcker, fotografier och föremål som återfanns gjorde det möjligt att långt senare pussla ihop delar av deras sista månader.

Gå in i historien på Grenna museum

Vi har besökt Grenna Museum tidigare, men när vi kom tillbaka tillsammans med Henri och Michelle blev det nästan som att uppleva historien på nytt. Det är en sak att läsa några rader om en misslyckad polarexpedition och en helt annan att stå framför männens utrustning, fotografier och personliga tillhörigheter och inse att allt detta faktiskt följde med dem ut på isen. Museets film hjälper också till att dra in besökaren i berättelsen. 

Det fascinerande var att historien grep tag även i våra sydafrikanska vänner. De hade förstås ingen självklar relation till en svensk polarfarare från Gränna, men snart stod vi alla fyra och följde expeditionen och männens öde. För oss är det ett ganska bra betyg på ett museum – en stark historia behöver inget svenskt pass för att fungera.

När männens kroppar till slut fördes tillbaka till Sverige 1930 blev mottagandet enormt. Enligt materialet i vår Grännaartikel följde närmare 100 000 människor kistorna till begravningen i Stockholm. Och när man lämnar museet finns ytterligare en liten detalj som gör historien märkligt nära: på Brahegatan 37 står fortfarande huset där Andrée föddes 1854.

Gå ner mot hamnen och Vättern

Efter den dramatiska berättelsen om Andrée är det skönt att komma ut på Grännas gator igen. Brahegatan leder genom den lilla staden med gamla hus, caféer, restauranger och polkagriskokerier, men fortsätter man neråt förändras Gränna. I hamnen ligger restauranger och glasskiosker, båtarna kommer och går och färjan till Visingsö ger hela platsen en känsla av att resan kan fortsätta när som helst. På sommaren finns dessutom badlagunen precis intill. 

För oss har hamnen också blivit en plats där vi faktiskt har stannat kvar. Vi har övernattat med husbilen i Gränna flera gånger, senast tillsammans med Henri och Michelle på Gästplats Gränna. Det är något speciellt med att vakna här och veta att Vättern ligger alldeles intill – och att dagens största problem möjligen är om det är för tidigt för ännu en polkagris.

Hitta lugnet i Röttle by

Bara några kilometer söder om Grännas polkagrisbutiker förändras världen nästan fullständigt. När vi tog med Henri och Michelle hit nästa morgon lämnade vi turiststråken bakom oss och hamnade bland röda hus, gamla kvarnar, lövskog och vatten som forsar genom den lilla byn på väg ner mot Vättern.

Röttle är en sådan plats där man egentligen inte behöver göra särskilt mycket. Vi promenerade runt mellan de gamla husen, följde vattnet och stannade vid kvarnarna medan forsen stod för bakgrundsmusiken. Efter folklivet i Gränna var det nästan märkligt hur snabbt allting blev stilla.

Kör Sveriges vackraste kustväg längs Vättern

Vi har kört Sverige runt, längs havskuster, sjöar och genom nästan alla delar av landet. Men om vi själva måste välja en favorit är sträckan längs Vättern mellan Jönköping, Gränna och Brahehus Sveriges vackraste kustväg. Det är förstås vår högst personliga bedömning – men efter alla våra mil runt Sverige vågar vi faktiskt säga det: jäklar, vad vackert Sverige kan vara.

Stanna vid Brahehus och se allting från ovan

Högt ovanför Vättern ligger Brahehus slottsruin, synlig från E4:an men värd betydligt mer än den snabba blick man hinner kasta upp från bilen. Stanna vid rastplatsen och promenera fram till ruinen – för här får man en av de stora utsikterna över Vättern. 

Ute i Vättern ligger Visingsö och framför oss breder det blå vattnet ut sig nästan som ett innanhav. Det är kanske det som gör den här delen av Sverige så speciell för oss. Vi kommer hit för olika saker – ett museum, en polkagris, en gammal kvarn eller en slottsruin – men någonstans i bakgrunden finns Vättern hela tiden. Och nu ligger Visingsö där nere och väntar på oss.

LÄS MER: Att göra i Gränna – 9 tips till polkagrisstaden vid Vättern

9. Ta färjan till Visingsö och sänk tempot

Vi har sett Visingsö nästan hela vägen längs Vättern. Från Gränna ligger ön där ute i sjön, och från höjderna vid Brahehus ser man den ännu tydligare. Till slut tyckte vi att det var dags att sluta titta på ön på avstånd – och åka dit för böveln.

Vi lämnade husbilen på ställplatsen i Gränna hamn, rullade ombord våra elcyklar på färjan och ungefär 25 minuter senare var vi framme. Det är en kort resa över Vättern, men känslan när man kliver av på andra sidan är märkligt annorlunda. Här väntar små vägar, odlingar, djur, gamla hus och ett betydligt långsammare tempo. 

Och just cyklarna visade sig vara ett perfekt sätt för oss att upptäcka ön. Istället för att köra mellan sevärdheter kunde vi rulla fram genom landskapet, stanna när något såg intressant ut och låta dagen bestämma tempot. På Visingsö är vägen mellan stoppen nästan lika viktig som stoppen själva.

Men först – hur hamnade Visingsö här?

Enligt legenden hade hans fru varit på fest i Västergötland och behövde något att kliva på för att ta sig över Vättern hem till Småland. Jätten Vist löste problemet på ett ganska handfast sätt: han kastade ut en tuva i sjön åt henne att sätta foten på och den tuvan blev Visingsö. Frågar man geologen får man naturligtvis en annan förklaring, men den är inte på långa vägar lika rolig.

Upptäck Visingsborgs dramatiska historia

Vi behövde inte cykla långt innan Visingsö började berätta en betydligt stökigare historia. Strax intill färjeläget ligger Visingsborgs slottsruin, som en gång var centrum i grevskapet Visingsborg och förknippas starkt med familjen Brahe. Idag återstår ruinerna, men platsen är tillräckligt stor för att man fortfarande ska kunna ana vilken betydelse borgen en gång hade. 

Och så kommer vi till den där kvällen då allting gick åt skogen. Den 22 december 1718 låg de flesta underofficerarna och sov när förridaren Johan Rasch fick för sig att tända sin pipa. Exakt hur branden startade går inte att slå fast, men elden spred sig genom borgen och gick inte att stoppa. De ryska krigsfångar som hölls här verkar dessutom inte ha varit överdrivet entusiastiska över att hjälpa till med släckningsarbetet. 

Man kan nästan se scenen framför sig. En vinterkväll på Visingsö, en gammal borg full av sovande människor, tusentals liter vatten alldeles utanför dörren i form av Vättern – och någon tänker: ”Jag tar nog en pipa.” Det gick sådär.

Men Visingsborg leder oss också tillbaka till en person som redan följt oss genom den här resan: Per Brahe den yngre. Vi mötte honom vid Brahehus ovanför Vättern och nu står vi vid ytterligare en del av den värld som familjen Brahe byggde upp runt sjön. Plötsligt börjar platserna vi besökt hänga ihop istället för att bara vara separata sevärdheter.

Stanna och hälsa på Alpackorna

Vi hade inte planerat något alpackabesök. Vi fick helt enkelt syn på ett gäng längs vägen, stannade cyklarna och upptäckte ganska snabbt att nyfikenheten var ömsesidig. Vi ville titta på alpackorna – och alpackorna verkade minst lika intresserade av att titta på oss. 

Det är kanske ingen av Visingsös stora historiska sevärdheter, men det blev ändå ett av de där små stoppen vi minns. Och någonstans passar det ganska bra in i vår bild av ön: här behöver inte varje upplevelse finnas på en lista. Ibland räcker det att cykla vidare och se vad som står och glor på en bakom nästa staket.

Cykla genom skogen som planterades för framtida krigsfartyg

När vi cyklade vidare kom vi in i Visingsös stora ekskog. Det är en vacker miljö i sig, men när man känner till varför träden står här blir cykelturen betydligt roligare. På 1830-talet började staten plantera ekar på Visingsö för att säkra den svenska flottans behov av virke till framtida krigsfartyg, och här snackar vi framförhållning.

Ek växer långsamt, så planen sträckte sig över generationer. Träden skulle få stå och växa tills flottan behövde dem långt in i framtiden. Problemet var bara att när framtiden väl kom hade någon hunnit uppfinna betydligt modernare sätt att bygga krigsfartyg. Ekarna var klara. Flottan hade gått vidare. 

Kvar står därför en fantastisk ekskog där man idag kan promenera och cykla under träden istället. Det som en gång planterades för svenska örlogsfartyg har blivit en av Visingsös finaste naturmiljöer – och för oss ytterligare en sådan där historia som gör att en plats blir mycket roligare än om man bara passerar och tänker ”jaha, ekar.”

Någonstans i skogen hittade vi dessutom den stora silvergranen som är utmärkt med skyltar. Vi försökte fotografera den med Peter stående vid foten för att visa hur enorm den är. Trots vidvinkel lyckades vi inte få med hela trädet på bilden. Det är också en sorts recension.

Ta dig ända ner till näs slottsruin

Vi fortsatte söderut tills Visingsö nästan tog slut. Här, längst nere på öns södra spets, ligger resterna av Näs slott med Vättern runt omkring – en betydligt mindre ruin än Visingsborg men med en historia som går ännu längre tillbaka.

Näs uppfördes på 1100-talet och var en av Sveriges tidiga kungaborgar. Läget ute på Visingsö var strategiskt, och borgen förknippas med den svenska kungamakten under medeltiden. År 1318 förstördes den i strider om makten och idag återstår bara delar av den gamla anläggningen. 

Och här tycker jag nästan att man ska vara lite förberedd. Har man cyklat hela vägen hit och väntar sig Kalmar slott 2.0 kommer man förmodligen att undra om någon har stulit resten. Det är inte ruinen ensam som gör stoppet, det är platsen.

Vi stod längst ute på Visingsö med resterna av en nästan 900 år gammal kungaborg framför oss och Vättern runt omkring. Samma sjö som följt oss från Jönköping, genom Huskvarna och Gränna och vidare upp mot Brahehus hade nu följt med oss ända ut hit.

Cykla tillbaka genom ön och ta färjan hem

Vid Näs hade vi kommit så långt söderut på Visingsö som vi kunde komma. Framför oss låg Vättern och bakom oss väntade hela vägen tillbaka genom ön. Så vi vände cyklarna och började trampa norrut igen – förbi skogar, åkrar, gamla gårdar och alla de små miljöer som gjort dagen till något helt annat än en vanlig rundtur mellan sevärdheter.

Och kanske var det först på vägen tillbaka som vi förstod vad vi tyckte allra bäst om med Visingsö. Visingsborg och Näs berättar om kungar och makt, ekskogen om en framtid som aldrig blev som man tänkt sig och någonstans längs vägen stod några alpackor och glodde på oss. Men mellan allt detta fanns lugnet. Cyklandet. Landskapet. Känslan av att få en hel dag mitt ute i Vättern utan att egentligen behöva skynda någonstans.

Vättern hade följt oss genom nästan hela resan – från strandpromenaden i Jönköping och John Bauers tragiska öde till Huskvarnaberget, Gränna, Röttle och utsikten från Brahehus. Nu hade vi till slut lämnat stranden, tagit oss rakt ut i den blå sjön och cyklat över ön som vi så många gånger sett på avstånd.

Sedan tog färjan oss tillbaka till Gränna. Och Vättern? Den låg fortfarande där, blå och glittrande – som om den visste att det egentligen var den som hade varit med oss hela vägen.

LÄS MER: Göra på Visingsö – 12 tips till Vätterns största ö

10. Besök Habo kyrka – en av Sveriges vackraste kyrkor

Vi har besökt omkring 300 kyrkor under våra resor i Sverige och till och med skrivit en guide till de 25 som vi tycker är allra vackrast. Ändå finns det en kyrka som vi fortfarande pratar lite extra om. Habo kyrka kan mycket väl vara den vackraste kyrka vi har sett invändigt i Sverige.

Det är förstås vår personliga bedömning, men kliver man innanför dörrarna är det lätt att förstå varför. Nästan hela kyrkorummet är täckt av målningar och vart man än tittar dyker nya detaljer upp. Det här är inte en kyrka vi bara rekommenderar för den som brukar besöka kyrkor – vi tycker att alla som kommer till Jönköpingstrakten borde se den.

Kliv in i en målad träkatedral

Från utsidan ser Habo kyrka ut som en vacker gammal träkyrka på den småländska landsbygden. Innanför dörrarna händer något helt annat. Väggar, tak, läktare och stora delar av kyrkorummet är fyllda av målningar som gjordes på 1740-talet av konstnärerna Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson från Jönköping.

Målningarna är inte bara dekorationer utan berättar bland annat om Tio Guds bud, trosbekännelsen och Fader vår. Resultatet är nästan som att kliva in i en enorm illustrerad bok från 1700-talet – och det märkligaste är att man hela tiden upptäcker nya detaljer.

Hitta liemannen ovanför predikstolen

Tittar man ordentligt upptäcker man snart att Habo kyrka inte direkt försöker linda in sitt budskap. Ovanför predikstolen står liemannen med dödskalle och lie. Det var tydligen inte meningen att någon i församlingen skulle sitta och fundera på vad man skulle laga till middag efter gudstjänsten. Budskapet om livets förgänglighet levererades utan någon större risk för missförstånd.

Kyrkorummet berättar också om det gamla klassamhället. Här fanns särskilda platser för samhällets finare familjer, medan bönder, torpare, drängar och pigor hade sina platser. Man kan alltså fortfarande läsa delar av 1700-talets samhällsordning genom att titta på var människor fick sitta.

Se dopfunten som blev en färgmortel

En av våra favoritdetaljer är dopfunten från 1200-talet. Den hade överlevt i århundraden när någon i början av 1900-talet tydligen tittade på den och tänkte ungefär: ”Den där gamla saken behöver vi väl inte.” Dopfunten plockades undan och kom så småningom att användas som mortel för att blanda rödfärg.

När man senare insåg att den kanske trots allt hade ett visst historiskt värde fick den komma tillbaka in i kyrkan – och spåren efter rödfärgen finns fortfarande kvar. Åttahundra år gammal dopfunt. Duger även till färgblandning. Det är återbruk på småländska.

Lyssna efter klockan i altartavlan

Sedan kommer vi till detaljen som vi själva lyckades missa. Mitt i altartavlan sitter ett gammalt urverk från 1750 med bara en timvisare. Ovanför urtavlan finns en liten pojkfigur som varje hel timme ska slå med hammare mot två halvklot. När vi besökte kyrkan hörde vi det stillsamma tickandet från urverket. Vi tyckte till och med att ljudet bidrog till den speciella stämningen där inne. Vad vi inte begrep var att vi borde ha väntat till hel timme, och först efteråt förstod vi att den lilla pojken skulle vakna till liv och slå sina hammare.

Det gjorde han naturligtvis inte medan vi var där. Vi hade försökt besöka Habo kyrka flera gånger tidigare och mötts av stängda dörrar. När vi äntligen lyckades komma in fick vi se en av de vackraste kyrkor vi någonsin besökt – men missade ändå en av dess roligaste detaljer. Så vi får väl åka tillbaka, och nästa gång lämnar vi inte Habo kyrka förrän pojkfan har vaknat och gjort sitt jobb.

LÄS MER: Habo kyrka och Bottnaryds kyrka – fantastiska träkyrkor

Mer att göra i Jönköping

Det finns förstås ännu mer att göra i Jönköping, och här är ytterligare ett tips för dig som söker en aktivitet tillsammans med familjen eller vännerna.

11. Utmana dig på Prison Island

Söker du en utmanande aktivitet att göra i Jönköping med vännerna eller familjen? Då kan du testa Escape Room i Jönköping Här kan du antingen uppleva ”Prison Island”, där du löser celler och samlar poäng i lag eller ”Laser Island”, vilket är ett adrenalinpumpande laserspel i en rökfylld arena.

Vill du förlänga resan? Kombinera med en weekend i Glasriket eller Eksjö

Bästa områdena att bo i Jönköping

Var du ska bo i Jönköping beror framför allt på hur du vill lägga upp besöket. Vill du upptäcka staden till fots är centrum enklast, medan området närmare Vättern passar extra bra om du vill ha vatten och promenader utanför dörren.

Centrum – Bäst för ett första besök. Här bor du nära restauranger, shopping, Tändsticksområdet, stationen och flera av sevärdheterna i vår guide.

Vid Vättern – Vårt val om läget och omgivningarna är viktigast. Här får du närhet till strandpromenaden, Vätterstranden och den där blå jäveln som ändå lyckats lägga sig i halva den här artikeln. 😂

Huskvarna – Ett bra alternativ om du reser med bil och vill kombinera Jönköping med Husqvarna Museum, Huskvarnaberget och utflykterna vidare längs Vättern.

Ställplatser och campingar

Med husbil eller husvagn – Vi har själva provat flera alternativ runt Jönköping. Vid Munksjön har vi stått hos Din Husbil, i Gränna har vi övernattat på ställplatsen vid hamnen och 2026 bodde vi för första gången på Lovsjöbadens Camping, en mysig familjecamping där vi träffade många andra husbilsresenärer som använde campingen som bas för att besöka Jönköping. Alla tre fungerar på olika sätt och vi kan rekommendera dem utifrån våra egna erfarenheter.

Fler cityguider i närheten

Planerar du fler resor i närheten? Här hittar du fler guider med tips på saker att se och göra

• Att göra i Glasriket
• Att göra i Eksjö
• Att göra i Växjö
• Att göra i Kalmar
• Att göra i Gränna
• Att göra i Visingsö

FaQ – vanliga frågor om Jönköping

Vad får man inte missa i Jönköping?

Om vi bara fick välja en sevärdhet skulle vi börja med Tändsticksmuseet, som fortfarande är vår favorit i Jönköping. Lägg gärna till en promenad längs Vättern och John Bauer-utställningen på Jönköpings läns museum – tre väldigt olika upplevelser som tillsammans säger mycket om staden.

Hur många dagar behöver man i Jönköping?

Två dagar är lagom om du vill uppleva Jönköping och Huskvarna utan att stressa. Har du tre eller fyra dagar skulle vi stanna längre och även göra utflykter till Gränna, Visingsö och Habo – framför allt Visingsö förtjänar att få ta en stor del av en dag.

Vilka utflykter från Jönköping rekommenderar ni?

Gränna och Visingsö är våra favoriter och kan med fördel kombineras under samma utflykt. Vi rekommenderar också Huskvarna, Brahehus och Habo kyrka, som vi efter omkring 300 svenska kyrkobesök fortfarande räknar som en av de allra vackraste vi sett invändigt.

Var kan man stå med husbil i Jönköping?

Vi har själva provat tre olika alternativ i området. Vid Munksjön har vi stått hos Din Husbil, i Gränna på ställplatsen vid hamnen och 2026 bodde vi på Lovsjöbadens Camping. Vi skulle välja utifrån om du vill ha närhet till centrala Jönköping, Gränna och Visingsö eller föredrar en familjecamping.

LÄS MER: Campingar och ställplatser i Småland

LÄS MER: Semester i Sverige – din guide till Sveriges bästa resmål

LÄS MER: Att göra i Småland – tips, sevärdheter och upplevelser